- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
22

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 2 - Syntetiska tvättmedel, av Martin Hellsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sulfoneras sedan med oleum till
dodecylben-sensulfonsyra:

CisHJSCCH;; -f- S03 —> C^HagCeH^SOaH

varefter denna neutraliseras med
natriumhydr-oxid.

Tvättmedelsindustrin köper antingen det
färdiga natriumsulfonatet eller alkylbensen, men
det har också hänt att man köpt sulfonsyran.
Alkylarylsulfonaten är relativt billiga
detergen-ter men har olägenheten att vara känsliga för
hårt vatten.

Fettalkoholsulfat framställes av fett eller
fettsyror, t.ex. kokosolja, vilka först hydreras till
alkoholer. Härvid används kopparkromit som
katalysator, 340°C och 250 kp/cm2.
Alkoholerna sulfateras med klorsulfonsyra och den
bildade svavelsyramonoalkylestern neutraliseras
med natriumhydroxid:

RCOOH +2 H2 —
RCH.OH + C1S03H

RCH2OH + H20
> RCH20S03H + HCl

Alkylsulfaten är i regel goda detergenter. De
är något känsliga för hårt vatten och dyra.

Etylenoxidaddukterna (jfr. Tekn. T. 1949 s.
519) är vanligen alkylfenolpolyglykoletrar, t.ex.
nonylfenolpolyglykoleter. Denna framställer
man genom att först alkylera fenol med
tripro-pen, varvid aluminiumklorid används som
katalysator:

C9H18 + C0H5OH —> C9H16C6H,OH

Den erhållna nonylfenolen behandlas med
etylenoxid under tryck; natriumhydroxid
används som katalysator:

QH^CÄOH-f n GAO—►
—> C0H19C6H4O(C2H4O)n_1C2H1OH

Produkten blir en serie homologa föreningar.

Etylenoxidaddukter med olika egenskaper kan
lätt erhållas. De är praktiskt taget okänsliga
för hårt vatten och ger i allmänhet låg
skumstabilitet. Deras pris är måttligt, och deras
användning växer snabbt.

Fettsyraalkylolamider används ofta
tillsammans med alkylarylsulfonat. Ett av dessa
ämnen, laurinsyradietanolamid, förekommer mest
som skumstabilisator i flytande tvättmedel.
Laurinsyradietanolamid fås genom
kondensation av laurinsyra med dietanolamin

CÆCOOH + HN (GACK),-*

—► CACON (C2H,OH)2 + H20

Fettsyraalkylolamider kan lätt framställas och
tillverkas vanligen i tvättmedelsindustrin.

Tvättegenskaperna hos de olika
detergentty-perna kan visas med natriumlaurylsulfat som
representant för de anjonaktiva och
oktyl-fenolpolyglykoleter (9 C2H40) för de
nonjon-aktiva som exempel. Den viktigaste skillnaden
mellan dem är att ytaktiviteten avtar mindre
snabbt med stigande utspädning för den
non-jonaktiva detergenten än för den anjonaktiva
(fig. 1). Man kan därför vänta att den
nonjon-aktiva detergenten skall ge ett gynnsammare
sköljningsförlopp.

En viktig aspekt vid val av detergent är den
hydrofoba alkylgruppens kedjelängd. Den
inverkar nämligen på tvätteffekten. Det är
ekonomiskt att göra alkylgruppens molekylkedja
så lång som lösligheten tillåter. I
alkylpolygly-koletrarna kan man variera såväl den
hydrofoba alkylgruppens som den liydrofila
poly-etylenoxidens kedjelängd (fig. 2). För att få
en god tvättverkan krävs att antalet
etylen-oxidgrupper är ungefär två tredjedelar av
antalet kolatomer i alkylkedjan.

Den mekaniska bearbetningens inverkan på
tvättresultatet är olika stor för olika
tvättmedelstyper (fig. 3). Det kan därför hända att
två tvättmedel, som är tämligen likvärdiga vid
gryttvätt (svag mekanisk bearbetning), ger
olika resultat i en cylindermaskin (stark
mekanisk bearbetning).

Skyddskolloid

Som skyddskolloid används
karboximetylcellu-losa, CMC, (Tekn. T. 1955 s. 183) eller
cellu-losaglykolat. Man framställer CMC genom att
behandla natriumcellulosa med
monoklorättik-syra. Man går härvid till en företringsgrad på
0,5, dvs. för in en etergrupp på i genomsnitt
varannan glykosrest.

Fig. 2.
Tvätteffekten vid
55°C för
etylenoxidaddukter
med olika långa
hydrofoba och
hydrofila
molekyldelar.

JU Iförd mekanisk energi

Fig. 3. Den mekaniska bearbetningens inverkan på
olika detergenters tvätteffekt.

22 TEKNISK TIDSKRIFT 1959

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free