Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 2 - Elektrolytisk utfällning av metallpulver, av SHl - Nybyggen - Halvstor cellulosafabrik i Jössefors, av SHl - Fläkttorkmaskin för cellulosa till USA, av ty - Framställning av anrikat uran i Frankrike, av SHl - Ubåten »Uttern» sjösatt i Malmö, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delning, lämplig för pulvermetallurgiska
processer, har erhållits.
Provstycken av 18-8-legeringen har visat
ganska god korrosionsresistens trots att deras
täthet var relativt liten. Av röntgen- och
strukturanalyser framgår att järn, nickel och krom
i viss utsträckning blir legerade. Kromoxid
ingick emellertid i 18-8-legeringen. Särskilt det
finaste pulvret oxideras. Innan elektrolys av
saltsmälta kan utnyttpas för kommersiell
framställning av legeringar med hög kromhalt
måste tydligen ett betydande utvecklingsarbete
utföras. SHl
Litteratur
1. NVranglén, G: Elektrolytisk utfällning av metallpulver.
Tekn. T. 79 (1949) s. 593—599.
2. Ibl, N: Zur Kenntnis der elektrolytischen Abscheidung
von Metallpulvern. Helv. Chim. Acta 33 (1950) s. 1370, 35
(1952) s. 363, 36 (1953) s. 2023, 37 (1954) s. 1149, 39 (1956)
s. 591.
3. Ljungberg, I: Electrolytic production of straight and
alloyed metal powders. J. Iron & Steel Inst. 189 (1958) s. 303
—306.
4. Gabrielson, G: Electrodeposition of metal powders. Ind.
Chemist 34 (1958) s. 529—532.
I
I
nybyggen
i
Halvstor cellulosafabrik i Jössefors
För studium av de olika processerna vid
tillverkning av cellulosa har Billeruds AB i Jössefors byggt
en experimentfabrik för 10 t/dygn blekt massa.
Fabriken är så pass stor att den kan ge säkra
drifterfarenheter och på rimlig tid relativt stora
produktpartier för kundprovning.
Vid fabrikens planering har man särskilt lagt an
på att göra den flexibel, kontinuerligt arbetande
och automatiserad. Detta har medfört att man måst
installera mera apparatur än som används för en
speciell process i fullstor skala. Vissa delar av
anläggningen kan därför förefalla onödigt
komplicerade. Fabriken består av kokeri, sileri, blekeri och
torkmaskin.
Från en ficka matas flis in i en kontinuerlig
två-stegskokare som är en av Kamyr utförd
nykonstruktion. I denna kokare ämnar man uppsluta flis
enligt flera metoder som tidigare inte provats i
större skala. Massan lämnar kokaren genom en
blås-cyklon, tvättas på ett filter och går till en
mellan-behållare. Därifrån pumpas den till sileriet (fig. 1)
som består av moderna men konventionella
apparater. Den silade massan går över en liten
mellan-behållare till blekeriet som har fyra torn med
mellanliggande tvättfilter för helkontinuerlig blekning.
Den blekta massan går efter tvättning till en
efter-sil och ett batteri virvelrenare innan den tas upp
på torkmaskinen. Denna är en omändrad 50 år
gammal pappersmaskin. De kemikalier som behövs för
kokning och blekning tillverkas kontinuerligt i
källarvåningen (enl. Billeruds AB, Säffle). SHl
Fläkttorkmaskin för cellulosa till USA
En fläkttorkmaskin för cellulosa har tillverkats av
Svenska Fläktfabriken och levererats till Bowaters
Carolina Corp. i South Carolina, USA. Maskinen
anses vara den största i sitt slag i världen. Den är
32 m lång, 8 m bred, 8 m hög och väger omkring
500 t. Torkmaskinens kapacitet beräknas bli 400
t/dvgn lufttorr massa.
Torkmaskinen arbetar, till skillnad från
konventionella cellulosatorkmaskiner, helt utan mekaniska
transportorgan för massabanan. Denna bärs upp
och förs fram genom maskinens olika etager av
torkluften. Massabanans hastighet är normalt ca
1 m/s. Omkring 3 000 t/h luft blåses in i maskinen
av ett hundratal fläktaggregat med en sammanlagd
effekt på 750 kW. Luften värms genom
ångbatte-rier till lämplig torkningstemperatur. Under
torkningen bortföres från massabanan ca 20 t/h vatten.
Maskiner av denna typ finns i Sverige i Mönsterås,
Vargön och Oskarshamn. ty
Framställning av anrikat uran i Frankrike
Man har nu beslutat att bygga en
diffusionsanlägg-ning i Frankrike för framställning av på ^U anrikat
uran. Den skall placeras i Pierrelatte, 30 km norr om
Marcoule på andra sidan Rhone. Fransmännen har
utarbetat en egen process och ett eget membran av
ett Teflon-liknande material. En ensam provcell har
med framgång körts i Saclay och en
försöksanläggning med 12 celler har varit i drift flera månader
(Nucleonics okt. 1958 s. 23). SHl
Ubåten "Uttern" sjösatt i Malmö
Avlöpningen ägde rum den 14 november 1958 hos
Kockums. "Uttern" är den sista enheten i den serie
av sex fartyg av "Hajen"-typ, som beställdes av
Marinen i två omgångar under 1952 och 1954.
Samtidigt är "Uttern" också varvets trettionde ubåt och
innebär samtidigt avslutningen av den första fasen
i den utveckling inom det svenska ubåtsvapnet, som
under efterkrigstiden tagit sig uttryck i
"Hajen"-båtarna (Tekn. T. 1955 s. 933).
Dessa ubåtar kännetecknas främst av relativt hög
fart i undervattensläge, en kraftig och mot
sjunkbomber tålig konstruktion av enkelskrovstyp med
god stöt- och ljuddämpande förmåga. I dessa fartyg
på ca 800 t deplacement finns också inbyggda alla
TEKNISK TIDSKE.IFT 1959 31
Fiy. 1. Sileri och
blektorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
