Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 3 - Torrsmorda lager, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torrsmorda lag er
621.822 : 678.06
I många fall är det inte lämpligt och ibland
omöjligt att använda lagringar med
konventionell oljesmörjning. På senare tid har
emellertid börjat användas plastmaterial, som kan
användas som lagermaterial utan smörjmedel
(Tekn. T. 1957 s. 270). Den viktigaste plasten
för detta ändamål är en fluorplast,
polytetra-fluoreten (Teflon, Fluon). Denna termoplast är
kemiskt passiv, beständig mot lösningsmedel
och vatten, har hög beständighet mot tillfälliga
extrema temperaturtoppar, minimal tendens
att orsaka ryckiga glidrörelser ("slip-stick")
samt låg friktionskoefficient.
Kompoundmaterial för lager
Fluorplasten i ursprunglig form liar emellertid
endast kunnat användas för lager med mycket
låga varvtal och belastningar, beroende på
dålig mekanisk hållfasthet och stor
värmeutvidgning i förening med dålig
värmeledningsförmåga. Dessa svårigheter kommer man
emellertid ifrån genom att använda en porös sintrad
brons impregnerad med fluorplast.
Ett sådant kompoundmaterial för lager,
Gla-cier DU, består av en stomme av stål, på vilken
en tunn beläggning av nodulär brons (89 %
Cu, 11 % Sn) anbringas genom sintring.
Bronsen impregneras med en blandning av
fluorplast och bly och beläggs överst med en yt-
Referat av en uppsats av D C Mitchell & D A Stabkey:
Properties and application of "DU" unlubricated PTFE-type
bearings i Engineers’ Digest april 1958 s. 143—147 samt en
uppsats Improved PTFE impregnated bronze dry bearing i
Engineer 25 april 1958 s. 625—628.
Fig. 1.
Standarddetaljer till
lager av Glacier
DU.
film av samma blandning. Den impregnerade
bronsen utgör en fullständigt porfri
biandstruktur av två svampliknande massor, den ena
bestående av brons och den andra av
blyarme-rad plast. Lagerdetaljens stålstomme förtenns
som skydd mot korroderande atmosfär.
Kompoundmaterialet levereras mest i form av
standardiserade bussningar och tryckbrickor,
fig. 1. Det kan även erhållas i raka längder.
Materialet är monteringsfärdigt och får ej
bearbetas.
Mekaniska och fysikaliska egenskaper
Kompoundmaterialets tryckhållfasthet är 3 100
kp/cm2, vickershårdhet 30—35,
längdutvidg-ningskoefficient 15 • 10"° m/m°C och
värmeledningsförmåga ca 40 W/m°C. Dessa värden är
nära lika de data som gäller för de i
lagermaterialet ingående metallerna. Härigenom får man
bl.a. ungefär samma värmeutvidgning hos
lagret och stålet i lagerhuset eller axeln.
Den höga tryckhållfastheten beror på
samverkan mellan den plast- och blyimpregnerade
bronsen och stålstommen. I ett fall har en enda
bussning av detta material i en bärrulle visat
sig tåla belastning från en reamotor
motsvarande 2 800 kp/cm2. Bussningen tog ingen
skada, medan kullagerringar tidigare tryckts
sönder.
I allmänhet är det dock önskvärt att den
maximala lagerbelastningen begränsas till 630
kp/cm2, eftersom utmattningsbrott i den
sintrade bronsen kan uppstå under kontinuerlig
drift vid högre last.
Friktionskoefficient
Vid laboratorieförsök med belastningar på 0,7
—100 kp/cm2 och periferihastigheter på 12—
300 m/min har erhållits en genomsnittlig
friktionskoefficient av ca 0,13 och maximalt 0,16.
Det har visat sig att friktionskoefficienten för
materialet för de aktuella axeldiametrarna är
oberoende av last och hastighet.
Vid mycket låga hastigheter — inom området
0,3—6 m/min — sjunker friktionskoefficienten
till hälften av nämnda värden. Vid flera
hundra kp/cm2 belastning synes
friktionskoefficienten vara något lägre än vid mindre belastning.
Någon ryckig glidrörelse mellan
kompoundmaterialet och andra lagermaterial har ej
kunnat konstateras under friktionsmätningarna.
Temperaturbeständighet
Lagerdetaljerna täcker ett mycket stort
temperaturområde. De har med gott resultat
använts vid så låga temperaturer som —200° C,
men även vid temperaturer upp till -f 280°C.
Laboratorieförsök har visat att tillåtna
belastningar och varvtal inom dessa extrema gränser
är helt oberoende av drifttemperaturen.
Samma lager uppges fungera oklanderligt om
temperaturen den ena minuten går ned under 0°C
för att i nästa minut stiga till 100° C.
TEKNISK TIDSKE.IFT 1959 49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
