- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
61

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 4 - Helikopterns plats i flyglinjenätet, av Bruno Joner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Helikopterns plats
i flyglinje nätet

Ingenjör Bruno Joner, Stockholm

629.135.45 : 656.7(485)

Kraven på snabba och bekväma förbindelser
med Stockholm och andra administrativa
centra från olika tätorter i Sverige blir allt
starkare. Inrikesflyget har vuxit avsevärt, men det
stora problemet är tillgången på flygfält.
Sådana bör ligga inom bekvämt räckhåll och
året-runttrafik måste kunna uppehållas.
Kringliggande områden måste dessutom vara
tillräckligt tätbefolkade så att erforderligt
trafikunderlag erhålles.

Anläggnings- och underhållskostnaderna för
ett flygfält är avsevärda. Detta tillsammans
med det förhållandet att många orter ej kan
bjuda tillräckligt trafikunderlag för reguljär
linjetrafik med normala flygplan skulle
begränsa flygtrafikutvecklingen, om inte
helikoptrarna kommit så långt i sin utveckling att
passagerartransport med dylika kan göras
ekonomiskt bärkraftig.

De direkta driftkostnaderna för helikoptrar
kommer visserligen ej att kunna nedbringas till
samma nivå som för flygplan, men i en
jämförelse måste även helikopterns speciella
egenskap att starta och landa vertikalt medtas.
Detta betyder bland annat att flygfältet för
helikoptrar blir litet, dvs. att anläggnings- och
underhållskostnaderna endast blir bråkdelar
av kostnaderna för flygfält för flygplan. Detta
medför i sin tur, att de flesta städer och
kommuner, som eftersträvar flygförbindelse, själva

Tabell 1. Inrikesflygets utveckling 1946—1957

Är Sverige1 USA2
Tusental
passagerare Miljoner
passage-rar-km Tusental
passagerare Miljoner
passage-rar-km
1945 .. 6 476,3 6 139,3
1946 .. 19,3
1947 .. .. 54,6 18,2
1950 .. .. 50,0 17,0 17 343,7 21 020,8
1951* • • .. 49,3 17,4 22 652,2 25 045,2
1952 .. . . 49,5 16,4 25 009,8 30 728,7
1953 .. . . 58,8 20,1 28 721,0 37 430,5
1954 .. .. 69,7 24,3 32 343,0 43 203,9
1955 .. . . 98,2 36,5 38 026,0 50 360,1
1956 .. . . 132,8 50,5 41 738,0 56 774,7
1957 . . . . 255,0 102,0 44 971,0 67 020,0

kan stå för kostnaderna för ett helikopterfält.
Med ett system av matarlinjer, trafikerade med
helikoptrar från småorter fram till
huvudlinjernas flygplatser, som angörs av flygplan,
skulle ett omfattande flyglinjenät snabbt
kunna uppbyggas.

Helikopterns krav på landningsplats är
visserligen små, men vissa fordringar måste dock
uppställas. För den skull bör man, då man
uppgör stadsplan, förutse behovet av
helikopter-fält så att denna får en central placering.
Trafikanter skall lätt och snabbt kunna nå den
och om så blir fallet kommer
helikopterflyg-linjerna att redovisa en ständigt ökande
trafikvolym. USA:s tre helikopterflygbolag med
reguljär trafik har t.ex. under de fem år som de
transporterat passagerare, flugit 9 168 000
pas-sagerarkilometer med 252 000 passagerare och
noterat mer än en fördubbling år från år.

Inrikesflygets utveckling

Inrikesflygets utveckling i Sverige har under
de senaste åren gått mycket snabbt. Antal
passagerare och passagerarkilometer har t.ex.
fördubblats under 1957. Den procentuella
ökningen under 1954—1957 är betydligt större
än i t.ex. USA, som i regel betraktas som det
främsta landet vad beträffar utnyttjande av
flygsamfärdsmedlen; detta även vid en
återblick så långt tillbaka som till 1935, tabell 1.

En fortsatt stark utveckling av inrikesflyget i
Sverige kan väntas. Ett livligt intresse visas
från olika städer och samhällen som reser allt
starkare krav på snabba och bekväma
förbindelser med Stockholm och andra
administrativa centra. Hittills har flygförbindelse
upprättats i de flesta fall där erforderligt
trafikunderlag förelegat för att göra trafiken
ekonomiskt försvarbar och där flygfält av
tillfredsställande beskaffenhet funnits inom relativt
bekvämt avstånd, fig. 1. Detta har skett även om
ej någon nämnvärd återbäring under de
första-åren kunnat väntas. Det relativt långt
utvecklade tidningsflyget har dessutom medverkat till
att många orter samtidigt fått
passagerarflyg-förbindelse med Stockholm.

TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free