Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 4 - Avgiftning av metallindustrins avloppsvatten, av Richard Justh - Folkbokföring och skatteuppbörd med EDB, av GAH - Uranet i Chattanooga-skiffer - Kall strängpressning med direkt hydrauliskt tryck - Termistorer med positiv temperaturkoefficient
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gör en lösning, innehållande t.ex. 50 kg/m3
NaHSOs. Reduktionen tar tid och går bäst och
snabbast (på några sekunder) vid pH mindre
än 2,5. Reaktionen kan påskyndas ytterligare
genom uppvärmning. På sulfitlösningens gröna
färg ser man att dess koncentration är
otillräcklig för avgiftning.
Om den med sköljvattnet transporterade
kro-matmängden kontinuerligt överskrider 50 g/h,
rekommenderas användning av en åtminstone
halvautomatisk apparat för tillsats av
bisulfit-lösningen. Till 100 viktdelar Cr03 åtgår då 160
viktdelar NaHS03.
Bestämning av erforderlig mängd bisulfit kan
man utföra genom att surgöra 100 ml vatten
med 10 ml utspädd svavelsyra (35—40°Be) och
titrera med en t.ex. 10-procentig
natriumbisul-fitlösning tills provet blir ljusgrönt.
Förbrukas härvid x ml bisulfitlösning behövs till 100 1
skölj vatten 100 x g NaHS03. För större mängd
vatten (20—30 m3/h fordras så mycket
svavelsyra för ökning av reaktionshastigheten att
man av ekonomiska skäl tillåter relativt lång
reaktions- och avsättningstid.
Kontroll av avgiftningen, när ständigt stor
mängd kromathaltigt vatten erhålls, torde med
fördel kunna utföras genom mätning av
vattnets redoxpotential rH. Härvid används en
glaselektrod för bestämning av pH och en
platinaelektrod för bestämning av rH.
Mätresultaten utnyttjas för automatisk reglering av
bi-sulfittillsatsen. Polarisation vid
platinaelektroden hindrar man genom att spola den med
omväxlande reduktions- och oxidationsmedel.
Litteratur
1. Nötlich, F: Neues \erjahreix zur Abstumpfung
säurc-baltiger Abwässer. Wasser u. Boden 1953 h. 1 s. 12—14.
2. Treatment of electroplating wastes. Rod Finishing 8
(1955) juli s. 54—60.
3. Schädliche Gase und Dämpfc. Berlin 1931.
4. Justh, R: Zur Frage der Metallentfettung.
Metallwaren-Ind. u. Galvanotechn. 1933 h. 4.
5. Beier, H: Verfahren zum Entgiften von cyanidhaltigen
Abwåssern. DRP 742 074.
6. Wittmakn, O & Wohlfart, R: Ausscheidung des Chroms
aus chromhaltigen Abwåssern der Galvanotechnik. Chem.
Ztg 61 (1937) s. 496.
7. Meinck, F: Die Aiifbereitung und Beseitigung der
Abwässer von Verchromungsanslalten. Metallwaren-Ind. u.
Galvanotechn. 1942 h. 2.
Folkbokföring och skatteuppbörd med EDB.
Folkbokföring och skatteuppbörd kostar nu
statsverket ca 43 Mkr. och sysselsätter 2 250 personer.
En mekanisering av arbetsoperationerna med hjälp
av elektronisk databehandlingsteknik skulle minska
kostnaderna med ca 13 Mkr. och arbetsstyrkan med
ca 1 100 personer anser Statens
Organisationsnämnd. Nämnden har studerat den inom
folkbokföringen förekommande registreringen vid
länsbyråerna, förfarandet vid debitering, uppbörd och
redovisning av de skatter och avgifter, som ingår i den
allmänna skatteuppbörden, samt längdföringen inom
taxeringsväsendet.
Länsbyråerna inom länsstyrelserna för nu med
hjälp av adressmaskiner adressplåtregister över
befolkningen, fastigheterna och de juridiska
personerna. Dessa register används bl.a. för framställning
av längdmaterial inom folkbokförings-,
uppbörds-och taxeringsväsendet samt av stommar till
debetsedlar och uppbördskort (debetkort och kreditkort)
för redovisning av debitering och kreditering av
skatt.
Lokala skattemyndigheter utför skattedebiteringen
och får uppgifter om sjukförsäkringsavgifter och
arbetsgivaravgifter från sjukkassor och
Riksförsäkringsanstalten. Längderna för
beskattningsnämnderna förs även lokalt. Här har man bara
additionsmaskiner och mindre bokföringsmaskiner till hjälp,
vilka senare används för att skriva ut debetsedlar
och uppbördskort.
Postens skatteavdelningar och länsstyrelsernas
uppbördssektioner hjälps åt med
uppbördsredovisningen. Med hålkortsmaskiner håller man här reda på
influten skatt som anges på uppbördskort och
redovisas till länsstyrelserna.
Organisationsnämnden har nu sökt finna ett
enhetligt tekniskt system som skall tillåta en
rationalisering av alla dessa arbetsuppgifter och har
föreslagit att man skall inrätta en för hela riket
gemensam databehandlingscentral som jämte vissa
hålkortsanläggningar vid länsstyrelserna skall överta
arbetet. Detta system ger även möjlighet till en
samordning i tekniskt avseende med andra
verksamheter t.ex. folkpensioneringen och
befolkningsstatistiken.
Vid databehandlingscentralen skall sålunda på
magnetband föras centrala register över rikets
befolkning och fastighetsbestånd, uppgifter som nu finns
i länsbyråernas adressplåtregister. I det centrala
registret skall också införas uppgifter om
skattskyldighet, vaccination, vapeninnehav, taxeringsvärden
m.m.
Det centrala registret hålls aktuellt genom
uppgifter från länsstyrelserna i form av hålkort.
Registret skall användas för framställning av
mantals-, röst- och fastighetslängder osv. För
uppbörds-och taxeringsväsendet skall datacentralen beräkna
preliminär och slutlig skatt och skriva ut
debetsedlar, redovisa influten skatt och framställa
uppbördslängder m.m., skriva ut debiterings-,
inkomst-och förmögenhetslängder, uppgöra inkomst- och
förmögenhetsstatistik, ge underlag för debitering av
arbetsgivar- och sjukförsäkringsavgifter och slutligen
också redovisa avräkningen mellan statsverket och
postverket av återbetald överskjutande skatt.
Koden för skattskyldiga anger beskattningsort och
folkbokföringsnummer. Denna kod blir
genomgående registreringsnummer och även debetsedelnummer.
Systemet anses kunna genomföras på fyra år efter
beslut till en kostnad av 13 Mkr. (G Bruno i Från
Departement och Nämnder 1958 h. 24 s. 491—496).
GAH
Uranet i Chattanooga-skifTer, hållande 60—90
g/t, kan man utvinna till 73 % genom att upphetta
skiffern med svavelsyra i autoklav till 175°C under
1,4 h och extrahera lakvätskan med
6-bensylamino-3,9-dietyltridekan.
Kall strängpressning med direkt hydrauliskt
tryck lär användas i Sovjetunionen för aluminium.
Genom att hydrauloljan kommer i kontakt med
ämnet smörjs detta, varför relativt lågt tryck är
tillräckligt.
Termistorer med positiv
temperaturkoefficient är lämpliga som överhettningsskydd i slutna
elmotorer. De möjliggör konstruktion av brytkretsar
utan rörliga delar. En typ har 17 gånger så hög
resistivitet vid 125°C som vid 100°C.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
