Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 4 - Böcker - Helikopterboken, av BW - Nedbøying av trebjelkelag, av Göran Ottoson - Concrete of the West Coast of Jutland, bd 1 & 2, av Tor Hagerman - SKR:s matrikel - »Välj rätt mättransformator» - L M Ericsson - STF december
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan boken vara av visst bildningsvärde, mest genom
bildmaterialet.
Det avslutande kapitlet som är skrivet av Y Norrvi
ger en bra bild av helikopterns användbarhet och
åstadkommer att läsaren till slut förlikar sig med
boken och givetvis med helikoptern. BW
Nedbøying av trebjelkelag, av Henry Hansen.
Norges Byggforskningsinstitutt Rapp. 26. Oslo
1958. 34 s. 12,50 nkr.
Olika länders byggnadsbestämmelser är för
närvarande tämligen olika, då det gäller att ånge den
maximalt tillåtna nedböjningen hos träbjälklag då
detta utsätts för belastning. Sedan lätta träbjälklag
med vikter av ca 60 kg/m2 införts i Norge, har ett
visst missnöje med deras funktion varit märkbart.
Förf. visar i denna rapport, att ej enbart
nedböjningen utan även golvets förmåga att dämpa
vibrationer är av stor betydelse då det gäller att värdera
bjälklaget.
Genom att undersöka nedböjningen samt
samverkan mellan golvbjälkar och golvbeläggning då
bjälklag i färdiga hus och på laboratorier belastades
med en punktlast, fick förf. möjlighet att ställa
nedböjningen i relation till golvets värde.
Värdeomdömena — bra, dåligt, godtagbart golv — har
givits dels av husmödrarna på platsen, dels av
representanter för Norsk Byggforskning.
Som resultat erhålles bl.a. att golvet ej skall
nedböjas mer än 0,87 mm när det belastas med 100 kg
punktlast vilket stämmer väl överens med
erfarenheterna från en analog amerikansk undersökning.
På denna basis har en tabell uppställts, som ger
bjälklagets dimensioner vid varierande spännvidder.
Göran Ottoson
Concrete of the West Coast of Jutland, bd 1 &
2, av G M Idorn. Statens Ryggeforskningsinst.,
Köpenhamn 1958. 57 + 54 s., ill. 12 + 12 dkr.
Första bandet av denna rapport ger en överblick av
betongteknikens utveckling i Danmark efter 1870
och beskriver danskarnas kamp mot de förstörande
naturkrafterna, huvudsakligen vid Jyllands västkust.
Där har allvarliga skador på betongkonstruktioner
sedan länge förekommit och Vandbygningsvæsenet
har redovisat utredningar häröver bl.a. 1914, 1924
—1927 samt 1952. Förf. har på ett förtjänstfullt sätt
sammanställt alla tillgängliga uppgifter om de olika
betongkomponenterna som använts inom området
och även lyckats få uppgifter och analyser
beträffande relativt gamla cementsorter och byggnader.
Det framgår tydligt, att danskarna, redan i
betongens tidigaste skede, hade klart för sig, att betong i
anslutning till havsvatten reagerade annorlunda och
hade andra kvalitetskrav än vid byggnader på
fastlandet. Att vanlig portlandcement icke räckte att
bygga tillräckligt beständiga konstruktioner i
kustbandet visar erfarenheter med inblandning av moler,
som patenterades redan 1910. Här beskrivs även
utvecklingen från den grå molercementen — moler är
en diatomacé-haltig jordart — till den nu
använda sulfatbeständiga havsvattencementen
("marinecement"). Vidare kan man hitta intressanta uppgifter
om proportioneringen genom tiderna och
redogörelser över avancerad betongteknik fram till 1952.
Andra delen av denna rapport lämnar särskilt
uppgifter om hur pass ömtåliga eller beständiga
nämnda konstruktioner har visat sig vara. Efter P Nerenst
förberedande undersökningar igångsatte den danska
kommittén för alkalireaktioner i betong 1954 sådana
i större omfattning. Uppmärksamheten riktades då
på de nämnda frågorna och under särskilt
beaktande av de nya synpunkter som kännedomen om
al-kali-kiselsyrareaktioner kunde ge anledning till.
Sprickor i nätform har ofta anträffats i
ifrågavarande betong.
Förf. framhåller, att sedan man numera vet, att
vid alkali-reaktion i betong just nätsprickorna är
det vanliga symtomet, och natrium från havsvatten
kan vara en accelererande faktor, pekar detta på
att moler på grund av puzzolan-egenskaperna kan
vara lämpligt som skydd mot skadliga
alkali-reak-tioner. Dess gynnsamma inverkan blir dock
beroende av grusets mineralogiska sammansättning och
ce-mentets alkalihalt. Vid vissa kombinationer kan
måhända molertillsättning åstadkomma att reaktionen
utvecklar sig på ett skadligt sätt. Ytterligare
undersökningar pågår.
Uppsatsen innehåller mycket illustrativa
fotografier. Tor Hagerman
SKR:s matrikel. "Sveriges högskoleutbildade
kemi-ingenjörer examensåren 1930—1958" (94 s. inkl.
annonssidor) är det gamla Sveriges Kemiingenjörers
Riksförbunds medlemsmatrikel samtidigt som den är
en förteckning över samtliga från KTH och CTH
sedan 1930 utexaminerade kemiingenjörer. Matrikeln
omfattar över 1 300 namn med bostadsadresser,
arbetsplatsadresser och telefonnummer; dessutom
ingår en förteckning vari kemiingenjörerna ordnats
efter ort och företag.
Röken kostar 10 kr. och kan rekvireras från SKR:s
kansli, Rrunkebergstorg 20, Stockholm G.
"Välj rätt »nättransformator" är en 16-sidig
instruktiv broschyr som AB Elektromekano,
Hälsingborg, har låtit utarbeta för att underlätta
transformatorvalet för sina kunder.
L M Ericsson, Stockholm, har i en 60-sidig
illustrerad broschyr "Instruktioner för nätmateriel" (nr
1 420) samlat monteringsinstruktioner för
telefonkablar, kabelskåp, kopplings- och säkringsboxar
samt gaskontrollutrustning för kablar. Reräkning av
stolpstag och luftkabellinor behandlas också.
december
Sammanträden
Medlemmarna i STF:s minsta avdelning, den för
Grafisk Teknik, ägnade sitt julmöte den 3 december
åt hugkomsten av den grafiska teknikens anfäder,
konstförvanterna.
Ordföranden Gösta Carlsson och klubbmästaren
Hans Sander tog emot i Skansens Officina
Typo-graphica i skenet av levande ljus och flammande
brasor. Kring kasterna och pressarna i det
1830-talstryckeri som Officina Typographica är,
stimmade, iförda tidstrogna dräkter, bl.a. rektorn för
Skolan för Rokhantverk, Fredric Ragge, och de gamla
konstförvanternas främste svenske talesman och
kännare, intendenten Rengt Rengtsson. Dessa såg
bl.a. till att mötesdeltagarna fyllde sitt angelägna
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
