Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 4 - Böcker - STF december
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dalgången och "Painted Desert" samt
vattenbyggnader som Swift Dam och Grand Coulee-dammen.
Man fick även se den typiskt amerikanskt
utformade energimätaren i en kraftstation, i form av en
’"taxameter" graderad i dollar.
Under den efterföljande julmiddagen och samvaron
"kring kaffet och groggen" umgicks V4:or från KTH
samt två sådana från CTH med äldre kolleger.
Under Fillegasquemiddagen meddelade Bror Fellenius
att hans far även tänkt på de många efterföljande
generationerna av nya V-byggare i sitt testamente
och donerat över 13 000 kr. till fonden.
I Mekaniks julsammanträde deltog 65 medlemmar
som bland övriga förlustelser av julkulinarisk och
ordenskaraktär även hörde Kalle Wessblad skildra
äventyr från 1894 till nu. Treårig minns han en
ljusstake på Stockholmsutställningen, 1899 ser han sin
första film, 1903 bygger ban sitt första flygplan
modell Wright — som ej kan flyga. Andra flygplanet
1912 lyfter, men förolyckas i landningen. Flera år
och ett antal patent senare exploaterade Wessblad
tillsammans med Platen och Munters deras
kylskåpspatent som lyckligen såldes till Electrolux.
Därmed inleddes en företagarbana av stora mått
vars slutsten blev AB John Wall. Mellanstick var
spexförfattande och chefredaktörskapet i Teknisk
Tidskrift 1935—1942.
Föreningarna för Bergsvetenskap och Kemiteknik
julsammankom den 11 december. Rolf Stéenhoff
klarade med snabba klubbslag föreliggande frågor på
rekordtid, varpå Örjan Wiberg, Svenska
Metallverken, introducerade den nya vetenskapen
pulver-metallografi, varom han höll det första och sista
föredraget. Dess utveckling skildrades med hjälp av
talande och talrika ljusbilder, och dess stora
betydelse för den industriella utvecklingen och för
hushållstekniken, speciellt bakningen, framhölls. Den
inom annan metallografi besvärliga mikroskopiska
tekniken hade man helt kunnat eliminera genom att
arbeta med tillräckligt stora provstycken. Talaren
underströk också de djupa quasifilosofiska
aspekterna på problemställningarna; klarast torde detta
ha kommit till uttryck i det sinnrika men dock nära
till hands liggande svaret på frågan om den
väsentliga skillnaden mellan en jungfru och en
pulver-metallograf, vilket svar det skulle vara en
förolämpning mot läsarens intellekt att ånge. Ett annat
intressant problemkomplex som belystes ingående
var frågan om mässingbildningen vid strip tease.
Den följande diskussionen höll sig på samma nivå;
ingen av de spetsfundiga och snärjande frågorna
gjorde dock Wiberg svarslös.
I sångspexet "Gulfeber", som gavs i repris, visade
den nya generationen av bergsteknologer att de
ingalunda vansläktats i avseende på förmågan att
uppbära krävande roller i olika situationer.
Allvarligare höll sig ca 30 tekniska fysiker den
16 december då B Broberg från
Fortifikationsförvaltningen talade om verkan av atomvapen. Deras
styrka mäts i kiloton trotvl och varierar från
tiotal till tusental kiloton. Den vid höghöjdsdetonation
utvecklade energin fördelar sig med ca 35 %> på
värmestrålning, 15 °/o på radioaktiv strålning och
50 »/o på luftstötvågsenergi. Vilken verkan som i
det särskilda fallet är farligast beror på
vapenstyrkan och avståndet till "nollpunkten". Broberg
demonstrerade skallagar och avslåndslagar,
användbara för överslagsberäkningar. Han betonade värdet
av bergskyddsrum och bergbefästningar. En 100 m
tjock bergtäckning skyddar mot en 20 kt-bomb.
I diskussionen nämndes ett bekant amerikanskt
försök med sprängning av en 1,7 kt bomb på 300 m
djup i ett sandslensberg. Berget höjde sig ca 15 cm,
och en glaserad sfärisk krater med ca 30 m
diameter uppstod i berget. Utläckningen av
radioaktivitet genom sprickor i berget blev större än väntat.
Man har framkastat att den i berg lagrade
värmeenergin skulle kunna användas för
energiproduktion. Man får då ta till megatonladdningar för att
få energibelopp av praktisk betydelse.
Vid avdelningens för Lantmäteri kalkonmiddag
med dans och damer den 12 december kåserade
Patrik Mogensen om internationella lantmäterimöten
av vilka ban avverkat många.
SER slutligen samlades till julsammanträde den
19 december. Gunnar Dahlby utvecklade temat "Vart
är vi på väg" i ett föredrag där han manade till
självbesinning inför den tekniska utvecklingen. I
diskussioner om teknikens roll hör man ofta sägas,
att i den gamla goda tiden var livet sunt. Nu har
människan skapat maskiner men samtidigt blivit
slav under dessa maskiner — vi bävar för den dag
då varje tonåring har sin bil med hundratals
hästkrafter. Vinner vi något på att forska vidare? Borde
vi inte stoppa vår materiella utveckling för att
hinna mogna andligt?
Dessa påståenden är felaktiga, sade Dahlby. Vi
behöver bara tänka på de underutvecklade länderna
för att inse, att vårt välstånd ännu inte är sådant,
att vi kan vila på hanen. Och det är inte det
materiella som pressar oss, utan vår egen oro och vår
egen verksamhetslust. Det moderna samhället vilar
på tekniken, men därför betyder inte tekniken mest,
utan teknikerna får se som sin uppgift att sträva
efter det gemensammas bästa. Specialisering
förekommer på alla områden, och inom tekniken är
den ofrånkomlig, om vi skall lyckas föra verket
vidare. De delar av vårt samhälle som har en
sammanhållande uppgift, t.ex. kyrkan och de politiska
organisationerna, får däremot ej gå samma väg. De
andliga specialisterna når oss inte och kan därför
inte påverka oss.
Framliden är inga gröna ängar, utan ett program,
en uppgift. Teknikern liksom alla andra måste
arbeta optimistiskt på denna uppgift, slutade Dahlby.
Den livliga diskussionen kom närmast att kretsa
kring teknikerns förhållande till politik och religion,
och stor enighet rådde om att mycket vore vunnet
om teknikernas förmåga att finna det samlande
kunde överföras även till dessa båda andra områden.
Tekniska fackidioter är att beklaga men andliga
och politiska fackidioter är farliga.
Kurser
Företagsledning. Den 1—4 december ägnade sig
deltagarna i företagsledningskuren åt företagens
prognos*, finansierings- och skatteproblem samt
behandlade bokslutsdisposition och officiell
årsredovisning. Ledare för konferensen var direktör Bertil
Vinberg med bankdirektör Gösta Olson, jur dr Bertil
af Klercker och revisor Per V A Hanner som övriga
medverkande.
Automatiska datamaskiner i teknikens tjänst,
Stockholm 8—12 december 1958. Den allt mer utbredda
användningen av siffermaskiner för rent tekniska
beräkningar var motivet till den kurs om
automatiska databehandlingsmaskiner i teknikens tjänst,
som utarbetats inom STF:s nybildade grupp för
data- och beräkningsmaskiner. Kursen arrangerades
av STF och TLI gemensamt och samlade ett stort
antal deltagare från olika tekniska fackområden.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
