Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 5 - Mätmetoder vid stoftavskiljning, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mätmetoder vid stoftavskiljning
Docent Torsten Widell, Stockholm
För projektering av en
stoftavskiljningsanlägg-ning och vid utvärdering av provningsresultat
måste man ha möjligheter att karakterisera
stoftet i olika avseenden. Först och främst är
det kornstorleken som intresserar, men
dessutom är stoftets form, volymvikt och porositet
Föredrag vid STF:s kurs "Stoftavskiljning" den 20 november
1958.
Fig. 1.
Kornför-delningskurvor.
Fig. 2. Skalor för ordinatan i kornförde!ningsdiagram med logaritmen
för diametern som abskissa.
531.724 : 621.928.9
av betydelse. Vid provning av stoftavskiljare
gäller det även mätning av stoftmängder och
provtagning av stoft.
Kornfördelningskurvor
Ett stoft har så gott som aldrig en enhetlig
kornstorlek utan består av en blandning av
olika stora korn. Delar man upp ett stoftprov
med totala massan m i små fraktioner Am som
avser storleksområdet A d kan man få en
fördelningskurva för Am/Ad, fig. 1. Vanligen
används emellertid integrerade
kornfördelningskurvor, som antingen uttrycker hur stor del
av stoftet som passerar igenom en tänkt sikt
med en maskvidd motsvarande kornstorleken,
eller också anger man återstoden på denna
sikt. Genomgångskurvor synes vara de som
används i de flesta fall, men återstodskurvor
används rätt allmänt i Tyskland och här i landet
av de firmor som sysslar med stoftavskiljning.
Av denna anledning kommer i det följande att
användas återstodskurvor, även om det synes
vara mest rationellt att övergå till
genomgångskurvor, som har större utsikter att bli de
internationella allmänt använda.
Diagrammen i fig. 1 har linjära skalor. Ofta
får man emellertid lättare överskådlig form
på kurvorna i logaritmiska diagram, där man
i vissa fall kan få räta linjer för
kornfördelningen.
På bas av experimentella undersökningar liar
man för kornfördelningen (Rosin, Rammler,
Sperling) fått återstoden H:
R = e~bdU
som logaritmerat två gånger ger
log log — = ki + à-2 log d
ti
där k1 och k2 är konstanter.
(O
(2)
I ett diagram med log log — som ordinata och
ti
loge? som abskissa motsvaras alltså ekv. (1) av
en rät linje. Ett annat diagram är byggt på
sannolikhetsfunktionen. Diagram enligt dessa
båda system kan ritas upp med hjälp av
skalorna i fig. 2.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
