Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 5 - Mätmetoder vid stoftavskiljning, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 8. Vindsikt med
spiralformig
luftström (Svenska
Fläktfabriken).
Vid nätsiktning bör man genom mikroskopisk
undersökning kontrollera, om det finns fina
korn kvar i siktåterstoden. Den erforderliga
siktningstiden bör man undersöka för varje
material genom att väga återstoden efter olika
långa siktningstider.
Mikroskopering
Vid alla stoftundersökningar måste man göra
en åtminstone flyktig undersökning i
mikroskop med exempelvis okularmikrometer för
bestämning av ungefärligt kornstorleksoniråde,
stoftets allmänna utseende etc. Vid
kornstor-leksundersökning genom mikroskopering
underlättas arbetet genom projektion på en skärm
med uppritade jämförelsecirklar1, fig. 6.
Sediment ation
Vid sedimentationsanalys slammas stoftprovet
upp i en vätska och man bestämmer kornens
fallhastighet i vätskan. Enligt Andreasens
pi-pettmetod bestämmer man stofthalten i vätskan
genom uppsugning av ett prov efter olika tider
och sedan vägning efter indunstning. Med den
automatiska apparaturen enligt Bachmann5,
fig. 7, registreras som funktion av tiden vikten
av det stoft som faller på en vågskål i appa-
raten, och ur viktkurvan kan återstoden
beräknas1. Vid all sedimentation är det ytterligt
viktigt att hålla konstant temperatur, så att
man undviker konvektionsströmmar i vätskan.
Sedimentationsapparatur måste därför alltid
ställas i termostater.
Vindsiktning
Med vindsiktning bestämmer man stoftets
fallhastighet i luft antingen endast under
tyngdkraftens inverkan, såsom i Gonells vindsikt
eller i ett centrifugalfält, såsom i Svenska
Fläktfabrikens och Bahcos vindsiktar.
I Svenska Fläktfabrikens vindsikt, fig. 8, med
spiralformig luftström7 leds luften helt eller
delvis in tangentiellt i en ringformig kammare,
passerar ett lågt siktrum mellan plana ytor
under strömning inåt och går sedan ut genom en
mätfläns. Genom ett centralt luftinlopp kan
luft släppas in i ringkammaren med olika stora
strypskivor. Den totala luftmängden genom
vindsikten hålls konstant, vilket kontrolleras
med mätflänsen, så att den radiella hastigheten
i siktrummet blir konstant, under det att den
tangentiella hastigheten vid inloppet i
siktrummet får olika värden för olika stora strypskivor
i det centrala luftinloppet.
Tabell 2. Normer för nätsiktar
Tyska (DIN 1171)
Nummer ............... 30 40 50 60 70 80 100 E 110 E 120 E 130
Maskvidd ............ p 200 150 120 100 90 75 60 50 45 40
Tråddiameter ........ p 130 100 80 60 55 50 40 40 38 36
Antal maskor per cm2 ... 900 1 600 2 500 3 600 4 900 6 400 10 000 12 100 14 400 16 900
Amerikansk standard ASTM och brittisk standard BS (beteckning "mesh")
Beteckning ASTM .................. 70 80 100 120 140 170 200 230 270 325 400
BS ..................... 72 85 100 120 150 170 200 240 300
Maskvidd ....................... n 210 177 149 125 105 88 74 62 53 44 37
Tråddiameter .................... u 140 120 100 80 70 60 50 40 40 40 30
84 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
