- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
86

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 5 - Mätmetoder vid stoftavskiljning, av Torsten Widell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vid sedimentation bestämmer man
partiklarnas fallhastighet i en vätska och kan sedan
med Stokes’ lag beräkna "Stokes’ diameter"

d, =

18 7] o Wf
g(Qp — Qo)

(12)

Om partiklarna är porösa med volymvikten q’p
kan man beräkna en diameter d’s som bättre
stämmer med den verkliga:

/’, = ds

V Q’p

(13)

För omräkning till fallhastighetsekvivalent
diameter dt kan man, emedan det gäller mycket
små partiklar, använda uttrycket

di



(14)

där öi = 1 g/cm3.

Vid vindsiktning kan man såsom nämnts
teoretiskt beräkna den fallhastighetsekvivalenta
diametern, men vanligen kalibreras sådana
apparater med stoft av känd kornstorlek.

Mätning av stoftmängder
och provtagning av stoft

Vid provning av stoftavskiljare i anläggningar
gäller det dels att bestämma mängden avskilt
stoft, vilket kan ske genom direkt vägning, dels
att bestämma antingen mängden med gasen
tillfört stoft eller mängden stoft i renad gas —
eventuellt bådadera.

Stoftmängden i gaser bestäms genom mätning
av stofthalten i gasen och gasströmmens
storlek. Man skall helst göra en sådan mätning där
man kan förvänta så jämn stoftfördelning som
möjligt. I regel tar man därför inte prov på
ingående gas utan hellre på den renade gasen,
där stoftet är finare och därför i regel mer
jämnt fördelat.

I princip suger man ut en delström av gaser
ur gaskanalen med en sönd9, fig. 12. Vid större
dimensioner måste man alltid suga ut gas i
flera mätpunkter, varvid de olika
mätpunkterna måste representera lika stora delar av
gaskanalen. Det är härvid mycket viktigt att man
suger med samma hastighet som gasen har, då
man annars kan få mycket stora fel, såväl
genom felaktig mängd som genom felaktig
finhet på det utsugna stoftet, fig. 14. Som exempel
på storleksordningen av de fel som kan uppstå
vid felaktig inställning av hastigheten i
mät-sonden kan nämnas att man vid en
undersökning9 fått 20 % för liten stoftmängd vid 60 %
för stor hastighet i sonden och ca 60 % för
stor stoftmängd vid 60 % för liten hastighet i
sonden.

För att få den rätta hastigheten kan man
samtidigt med stoftprovtagningen med pitotrör
göra en kartläggning av hastighetsfördelningen
i gaskanalen och sedan ställa in sughastigheten
för den hastighet som råder i de olika
punkterna. Man kan även använda speciella sönder
kombinerade med pitotrör, och med dessa kan
man lättare få den exakta sughastigheten. En

Fig. 12. Utrustning för bestämning
av stoftmängd i gaser.

Fig. 13.
Prov-tagningssond
för
stoftmätning.

sådan sönd, fig. 13, har noga utprovats i
Tyskland och där i viss mån standardiserats10. Denna
sönd är relativt okänslig för en mindre
vinkel-avvikning.

Det är nödvändigt att förhindra
fuktutfäll-ning på de filter, där stoftet samlas upp.
Därför kan det ibland vara nödvändigt att vid
gaser med hög daggpunkt värma
provtagnings-utrustningen9.

Stoftet som man får vid provtagningen vägs
och ur gasmängderna beräknas totala mängden
stoft. För stoftanalys blandas stoftet noga och
generalprov kan tas ut med exempelvis sådan
delningsapparat som används vid
bränsleundersökningar.

Slutord

Stoftundersökningar är i regel både
tidsödande och svåra. Ingen av de för närvarande
använda metoderna för kornstorleksanalys är ur
alla synpunkter idealisk. Det är i varje fall
nödvändigt att alltid ånge hur en
kornstorleks-undersökning gjorts, och för att vinna större
överskådlighet och ge bättre möjligheter till
jämförelser synes det lämpligt att räkna om
mätvärdena till den fallhastighetsekvivalenta

Fig. U.
Betydelsen av riktig
hastighet i
sonden.

6 TEKNISK TIDSKRIFT 195?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free