Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 5 - Mätmetoder vid stoftavskiljning, av Torsten Widell - Kornstorlek och avskiljningsgrad, av Bo Månsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
diametern. Det är även önskvärt att
analysmetoderna standardiseras och noggranna
riktlinjer för de olika metoderna utarbetas.
Litteratur
1. Widell, T & Gustafsson, L: Kornstorleken hos stoft
enligt olika mätmetoder. Fläkten 1957 s. 32—50.
2. Widell, T: Enhetlig framställning av resultaten från
kornstorleks- och fallhastighetsbestämningar vid
stoftundersökningar. IVA 1939: 4 s. 1—8.
3. Batel, W: Fehlermöglichkeiten bei der Bestimmung
von Korngrössenverteilungen. Chemie-Ing.-Techn. 28 (1956)
s. 81—87.
4. Batel, W: Kritische Betrachtungen zur
Teilchengrössen-bestimmung durch Siebanalgse, Windsichtern, Sedimentieren
nnd den Dlaine-Test. Chemie-Ing.-Techn. 29 (1957) s. 581—
589.
5. Bachmann, D & Gerstenberg, H:
Korngrössenbestim-mungen an Kunststoff-Pulvern. Chemie-Ing.-Techn. 29 (1957)
s. 589—594.
6. Lauer, O: Das Luftstrahlsieb, ein neues Gerät für
Durch-führung von Prüfsiebungen. Staub 18 (1958) h. 10 s. 306—309.
7. Wiberg, K V: Kornstorleksbestämning i vindsikt med
spiralformig luftström. Tekn. T. 74 (1944) s. 1047—1051.
8. Gustavsson, K A: Stoftcentrifug för kornslorleksanalys.
Tekn. T. 78 (1948) s. 667—670.
9. Hansen, K: Flyveaskeudskillere og nogle dermed
forbundne problemer. Ingeniorvidenskabelige Skrifter 1950 nr 4.
Köpenhamn 1950.
10. Noss, E: Ein normfähiges Messgerät zur
Staubhalts-bestimmung in strömenden Gasen. VDI Berichte 7 (1955)
s. 5—10.
Kornstorlek
och avskiIjningsgr ad
Ingenjör Bo Månsson, Enköping
Totalavskiljningsgraden i dynamiska
stoftav-skiljare låter sig med tillfredsställande
noggrannhet beräknas om vissa faktorer är
kända. Med dynamiska stoftavskiljare avses då
i första hand den stora gruppen
cyklonav-skiljare, uppdelad i multipel- eller
multicyklo-ner, batteri- eller parallellcykloner m. fi., men
även andra typer av avskiljare som arbetar
med avböjande luftströmmar, såsom
stoftgaller och Linderoth-filter.
De för totalavskiljningsgraden bestämmande
faktorerna är det i gasen suspenderade
stoftets kornstorleksfördelning, stoftavskiljarens
avskiljningskarakteristika, som i sin tur är
beroende av apparattyp, gasens
sammansättning och temperatur, sammanfattad i den
dynamiska viskositeten, samt gasens
inströmningshastighet i avskiljaren, dvs.
gasbelastningen.
Stoftets kornstorleksfördelning
De metoder som står till buds för
kornstor-leksanalysering och provtagning av ett
stoft-formigt, i gas suspenderat material har
behandlats av Widell (Tekn. T. 1959 s. 86).
Jag vill här bara ytterligare understryka
nödvändigheten av att stoftprovet uttages på
ett sådant sätt att det blir representativt. Vid
grovkorniga rågasstoft måste provtagningen
ske i ett flertal punkter med väl avpassad
utsugningshastighet och på stort avstånd från
närmaste oregelbundenhet i kanaldragningen.
Föredrag vid STF:s kurs "Stoftavskiljning" den 20
november 1958.
539.215.4 : 621.928.9
I många fall är möjligheterna ganska små
att få fullt representativt stoftprov, och även
den samtidigt utförda
koncentrationsbestämningen kan avsevärt avvika från det faktiska
förhållandet. Så är stundom fallet i samband
med rosteldade ångpannor, efter hyttor osv.
Med få undantag kan dock även värden från
sådana särskilt svåra fall utgöra beräkningsbas.
Beroende på stoftets ursprung kan
kornstor-leksfördelningen variera i hög grad, fig. 1.
Stoftavskiljarens
avskiljningskarakteristika
En stoftavskiljares effektivitet kännetecknas
av dess avskiljningskarakteristika, fig. 2.
Denna meddelar oss den sannolika
avskiljnings-graden för partiklar av olika storlek.
För beräkning av en
avskiljningskarakteristika måste tre faktorer vara kända, nämligen
totalavskiljningsgraden, uppnådd vid
praktiskt prov (på anläggning eller i
laboratorium), dvs. förhållandet mellan avskild och
ingående stoftkvantitet,
kornstorleksfördelningen för avskilt material,
kornstorleksfördelningen för stoftförlusten,
varvid stoftprov erhålles och stoftmängden
fastställes genom utsugning.
I stället för någon av de nämnda
kornstorleks-fördelningarna kan man använda
kornstorleksfördelningen för ingående material.
Noggrannheten blir emellertid sämre vid
användning av analyserna för ingående material. I
det följande kommer därför beräkningarna att
baseras på avskilt stoft och stoftförlusten.
TEKNISK TIDSKE.IFT 1959 111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
