- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
90

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 5 - Kornstorlek och avskiljningsgrad, av Bo Månsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

avgörande för avskiljningsresultatet. En
partikels fallhastighet inom det för
stoftavskilj-ningstekniken intressanta området låter sig
beräknas med hjälp av Stokes’ lag (Tekn. T.
1959 s. 82).

Enligt denna är fallhastigheten omvänt
proportionell mot gasens dynamiska viskositet,
som i sin tur stiger med ökande
gastemperatur. Högre gastemperatur medför följaktligen
lägre fallhastighet hos en och samma partikel,
vilket i sin tur ger en sämre avskiljning i
stoftavskiljaren.

Har vi för partikeln d\ en viss avskiljningsgrad
vid gastemperaturen ■&’ kan vi nu beräkna den
partikelstorlek d’\ som i en gas med
temperaturen ■&" ger samma avskiljningsgrad. Man
får då

’■"-•Vf

(5)

där t]0 är gasens dynamiska viskositet.
Med kännedom om detta förhållande kan vi
förflytta avskilj ningskarakteristikan åt ena
eller andra hållet beroende på vilken temperatur
den skall gälla för, fig. 7.

Stoftkoncentrationens inverkan
på totalavskiljningsgraden

Under förutsättning av att stoftet är så
grovkornigt att cyklonavskiljare överhuvud taget
kommer ifråga, påverkas
totalavskiljningsgraden endast i ringa omfattning av
stoftkoncentrationen i gasen, så länge den håller sig
inom normala gränser, dvs. ej över 8—10
g/m3.

För extremt fina stoft får man emellertid
redan vid relativt måttliga
koncentrationsökningar en markerad ökning av
totalavskiljningsgraden, fig. 8.

Vid stigande koncentration övergår
avskilj-ningsförloppet i en cyklonavskiljare från
individuell till kollektiv avskiljning och
fenomenet sammanhänger intimt med antalet
partiklar per volymsenhet gas. Finkornigt stoft
ger ju ett större antal partiklar för samma
viktkoncentration än ett grövre. Den
normala avskiljningskarakteristikan gäller ej vid
dessa förhållanden.

Fenomenet har sitt intresse i samband med
beräkningar av avskiljare vid pneumatisk
transport och i viss mån vid anläggningar som
förses med sekundäravskiljare.

Sekundäravskiljarens inverkan

Många typer av stoftavskiljare är utrustade
med sekundäravskiljare för slutlig avtappning
av stoftmaterialet ur systemet, fig. 10. Så är
t. ex. fallet med många
multicyklonkonstruk-tioner och även vid apparater av
stoftgaller-typ.

Det är naturligt att totalavskiljningsgraden
blir något sämre vid utrustning med
sekundäravskiljare, emedan man även i denna erhåller
vissa förluster, som kan beräknas på sätt, som

tidigare beskrivits. Det ingående stoftet till
sekundäravskiljaren blir något grövre än till
primäravskiljaren, enär det finaste förlorats
i denna, men avskiljningsgraden låter sig lätt
beräknas med hjälp av
avskiljningskarakteristikan och återstodskurvan för originalstoftet.

Totalavskiljningsgraden för en anläggning
med sekundäravskiljare blir

7,1 ’ ^ tcC\

= t—-:–-(6)

1 — i?i + - Vi

där Vi. är primäravskiljarens och %
sekundäravskiljarens avskiljningsgrad.
Ekvationen liknar ekv. (1); ^ • % motsvarar

G a, och 1—rj1 motsvarar Gc.

Komsforlek d1

Fig. 7. Nomogram för bestämning av avskiljningsgrad vid olika
gas-temperaturer och gashastigheter; exempel dx = 16,5 n gastemperatur
250°C, gashastighet 16 m/s ger 94 °/o avskiljningsgrad.

TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free