Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 5 - Filter, av Bengt Aurivillius - Tygfilter, av Carl-Olov Elvingsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Filtermaterialets "nyttighet"
Av ett filtermaterial önskar man, att det för
en fixerad filtereffekt skall ha så lågt tryckfall
som möjligt. Ekv. (3) och (4) kan
sammanställas så att de ger en storhet, som ger ett
begrepp om "nyttigheten" av filtermaterialet:
- In (1 — rj) = k’dr v o
A p vsjr=~e (6)
där k’ är en konstant.
Ju högre värde kvoten — ln (1—??)/Ap har,
dess bättre är fibermaterialet.
Filtertyper
Luftkonditioneringsfilter
Oljebefuktade filter har i regel
filtrerings-effekter större än 85 % för partiklar, som är
större än 10 u. De används vid linjära
hastigheter av 150—250 cm/s och har obelastade
tryckfall upp till 15 mm vp. Filtermaterialet
kan utgöras av glasull, metallull, metalltråd,
syntesfibrer eller nöthår, som fuktats med
klibbiga, svårflyktiga vätskor. Filtereffektiviteten
minskar, om de används med lägre linjära
hastigheter än de av fabrikanten angivna.
Avskiljningen av partiklar beror i huvudsak på
tröghetseffekten.
Torrskiktsfiltren har effekter, som ligger
mellan dem som gäller för oljebefuktade filter och
absolutfilter. De drivs vanligen med linjära
hastigheter av 15—30 cm/s och har
obelastade tryckfall upp till 40 mm vp.
Filtermaterialen är desamma som för oljebefuktade filter.
Avskiljandet av partiklarna beror i huvudsak
på tröghetseffekten, men för de effektivare
filtren är diffusionseffekten även av betydelse.
Filtereffekten kan minska, om filtren drivs vid
lägre lufthastighet än den för vilken de
tillverkats.
Högeffektiva filter (absolutfilter)
Absolutfiltren har filtreringseffekter som är
större än 99,95 % för sfäriska partiklar med
diametrar > 0,3 jx. De drivs med linjära
hastigheter av 2,5—5 cm/s och har tryckfall av 20—
25 mm vp. Filtermaterialet består av papper,
tillverkat av cellulosa- och asbestfiber,
glasfiberpapper eller konstfibermatta. I samtliga fall
innehåller filtermaterialet fibrer med mycket
små diametrar, t.ex. för asbest och
glasmaterialen ned till 0,01 fi. Avskiljningen beror
huvudsakligen på diffusions- och
tröghetseffekterna. Filtereffekten minskar då filtren drivs
med större hastigheter än de är avsedda för.
Litteratur
1. Blasewttz, A G, Carlisle, R V, Judson, B F, Katzer,
M F, Kurtz, M F, Schmidt, W C & Weldenbaum, B:
Filtra-tion of radioactive aerosols by glass fibers. Hanford Works,
HW-20487 1951.
2. Landt, E: Physikalische Betrachtungen zum Faserfilter.
Gesundheits-Ing. 1956 h. 9/10.
3. Chen, C Y: Filtration of aerosols by fibrous media.
Chemical Rev. 55 (1955) s. 595.
4. Wong, J B, Ranz, W E & JohnisTone, H F: Collection
efficiency of aerosol particles and resistance to flow through
fiber materials. J. Appl. Physics 27 II (1956) s. 161.
5. Ranz, \V E & Wong, J B: Impaction of dust and smoke
particles ön surface and body colleclors. Ind. & Engng Chem.
U (1952) s. 1371.
Tygfilter
Ingenjör Carl-Olov Elvingsson, Stockholm
66.067.33
I gas- och lufttekniska sammanhang
klassificeras tygfiltren i allmänhet under rubriken
"reningsanordningar som arbetar med silverkan
för damm och stoft i hög koncentration".
Namnet anger således att det med hjälp av ett tyg
eller ett tygliknande filtermaterial avses att ur
en gas- eller luftström avlägsna partiklar av
varierande karaktär och storlek.
Tygfiltren kan i princip användas för
filtrering av samtliga tänkbara stoftslag vid alla
förekommande driftfall men erhåller
omedelbart sin praktiska begränsning av
filtermaterialets förmåga att befria sig från ansamlat
och infiltrerat stoft vid rengöringstillfällena
Föredrag vid STF:s kurs "Stoftavskiljning" den 20 november
1958.
samt av dess kemiska och mekaniska
resistivi-tet och filtermaterialets temperaturkänslighet.
Tygfiltren kan därför sällan användas för
filtrering av annat än övervägande torra
partiklar ur luft eller gas, vars temperatur håller sig
med god marginal över daggpunkten. Den
enskilda fiberns motståndskraft mot stegrad
temperatur samt mot kemisk och mekanisk
åverkan bestämmer i allmänhet tygfiltrens
användningsmöjligheter. Det skall dock noteras att det
under de sista åren har framkommit nya
filtermaterial av konstfibrer som ifråga om
temperatur samt kemisk och mekanisk resistivitet
avsevärt utökat filtrens användningsområden.
Rätt dimensionerade och valda samt väl
skötta ger tygfiltren i allmänhet en hög av-
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
