Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 5 - Tygfilter, av Carl-Olov Elvingsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skiljningsgrad till rimlig kostnad. Användning
av tygfilter lönar sig dock sällan i de fall då
den totala partikelmängden i det stoft som
skall avskiljas ligger väl över de
fraktions-gränser där enklare typer av avskiljare kan
användas med fullt tillfredsställande resultat.
Huvudtyper
Tygfilter kan indelas i planfilter, bestående av
tygkassetter och plana filterytor, slangfilter,
bestående av tygslangar av cylindrisk eller
konisk form samt speciella tygfilter av slang- och
planfilterkonstruktion.
Med hänsyn till metoderna för filterytornas
rengöring från ansamlat stoft kan filtren även
uppdelas i fasta filter utan mekanisk
rensnings-anordning, halvautomatiska filter med
rensningsanordning samt helautomatiska filter med
automatisk, kontinuerlig rengöring av
filterytan under drift.
De båda förstnämnda filtertyperna fordrar i
regel total avställning av luftföringen i
anläggningen under rensningsperioderna. De
helautomatiska filtren kan rensas genom skakning,
genom kombinerad skakning och reverserad
renblåsning av en viss avställd filteryta eller med
hjälp av en begränsad reverserad luftstråle
som drives igenom filtermaterialet under en
kontinuerlig rörelse utan att någon filteryta
behöver avställas.
FilterefVekt
I den första delen av filtreringsperioden, innan
någon stoftackumulering skett inuti
filtervävnaden kan anses att stoftpartiklarna i stort sett
följer samma avskiljningsmekanism som anges
för fiberfiltren (Tekn. T. 1959 s. 97) även om
silningseffekten vid tygfilter får en större
betydelse genom att tygfiltermedlets större täthet
har en kvarhållande inverkan på de grövre
partiklar som besitter större diameter än
hålrummen i filtermaterialet.
Sedan ackumuleringsfasen påbörjats i
filtertyget och en viss mängd stoft samlats, utför
därefter det påförda stoftet i och för sig självt
ett filtreringsarbete, vilket höjer
filtrerings-effekten då stoftlagrets tjocklek ökar.
För klarläggande av sambandet mellan
filtermotstånd och filtereffekt för ett visst stoft
måste ett flertal påverkande faktorer beaktas,
bl.a. storlek och formfaktor för de ansamlade
stoftpartiklarna, deras täthet, statisk-elektriska
laddningsegenskaper samt stoftskiktets
porositet och tjockleksökning för filtreringsperioden.
Poiseuille1, 2 har angivit sambanden för
filtrering i filterbädd och D’Arcy2 har uppställt en
filterekvation gällande tygfilter som Fair och
Hatch3 förenklat och senare Williams, Hatch
och Greenburg4 gett följande form:
A p = APl + [k ■ fi\g ■ Qi C-t-v2 (1)
där k är en koefficient, Ap totala tryckfallet
efter en viss filtreringstid, Ainitialmotstån-
Fig. 1. Belastnings faktor för de vanligaste
filtertyperna; 1 blåsramsfilter, 2 helautomatiskt kammarfilter
med reverserad spolluft, 3 halv automatiskt filter,
som avställes för rengöring; enhetliga stoft- och
filtermaterial; a avställningstid för renskakning.
det i filtermaterialet, luftens dynamiska
viskositet, qi och Qp luftens och stoftkornens
täthet, v genomsnittlig filtreringshastighet, s
filterbäddens porositet, dvs. hålrummens volym i
förhållande till total stoftansamling, C
stoftkoncentrationen i vikt per volymsenhet luft som
tillföres filterytan, t tid för stoftansamlingen samt
A/V kvoten av partiklarnas yta och volym.
Som synes varierar filtermotståndets ökning
omvänt kvadratiskt mot partikelstorleken
enligt värdet (A/V)2 och i direkt proportion till
uttrycket (1 —s) A3. En porositetsminskning
leder alltså snabbt till ökat filtermotstånd.
Storheterna s, A/V och qp är osäkra för
varierande driftfall och sammanslås därför oftast
med variablerna inom parentesen i ekv. (1)
till en konstant kiy varvid man får
Ap = Api + ki Ctv2 (2)
Av ekv. (1) framgår betydelsen av porositeten
i filterskiktet, som expotentiellt påverkar
motståndsstegringen över filtermaterialet.
Porositeten hos ett stoft varierar med
partikelstorleken, dess torrhalt och
statisk-elektriska laddningsstruktur, men varierar även
med dess täthet, ytstruktur och formfaktor.
Sålunda ger stoft av kristallinisk struktur eller
fibrösa och flisiga partiklar en porösare
avlagring och därvid också lägre motståndsvärden
än vad flagiga och kornformiga stoftslag ger.
Fuktiga och kletande partiklar ger i
allmänhet ett högre motståndsvärde än torra
partiklar, enär dessa på grund av elektriska
laddningsfenomen tenderar att hållas isär och
därvid öka stoftlagringens porositet. Kondensation
av luftfuktighet på och i ett filterskikt kan
snabbt bryta ner dettas porositet; luftens
ström-ningsvägar täpps till med motståndsökning och
luftmängdsminskning som följd.
Filterytans dimensionering
Tidsfaktorn t (reningscykeln) kan beräknas
vid varje given stoftkoncentration, om tillåten
tryckfallsstegring först bestämmes.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
