Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 5 - Tygfilter, av Carl-Olov Elvingsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konstanten kx i ekv. (2) kan ha ett bestämt
värde endast för varje enskilt driftfall. Värdena
på konstanten måste på grund av
framräknings-svårigheterna praktiskt sett bli
erfarenhetsmässigt betingade. Detta är även fallet för
filtre-ringshastigheten v.
För dimensioneringen av en filteryta anges
ofta v som en belastningsfaktor uttryckt i
ms/m2h. Erfarenhetsvärden för
belastningsfaktorn, tabell 1, grundas i regel på filtermaterialet,
med en korrigering för stoftmängdens,
temperaturens och stoftkaraktärens betydelse för
dimensioneringen.
Belastningsfaktorn5’6’7 väljes i allmänhet högre,
fig. 1, för de helautomatiska filtren än för de
fasta tygfiltren. Fibröst och flisigt stoft tillåter
i regel högre belastningstal vid samma
tryckfall över filtermaterialet än finfraktionerat och
kornigt stoft.
Konsekvensen i avbalanseringen framgår av
att en ökande filteryta vid konstant luftmängd
ger en gynnsammare arbetsmån för filtret
samtidigt som anskaffningskostnaden stegras.
Om kammarstorlekarna å andra sidan vid en
given filteryta väljs för få och för stora, ökar
filtrets belastningsvariationer vid varje
avställning, vilket medför ändringar i anläggningens
luftmängd.
Belastningsfaktorn skall vid
dimensioneringen av filterytan anges för det aktuella filtrets
nettofilteryta, samtidigt som erforderlig
spol-luftmängd inräknas i den totalluftmängd som
skall passera filterytan, varvid
q + q*
Ah = An + Ak -
+ Ak
där Af, betecknar bruttofilterytan, An
nettofil-terytan och A/v. filterytan i en kammare; q är
anläggningens luftflöde och qs filtrets
spolluft-flöde som reverserats genom ytan Aje.
Avskiljningsgrad
Avskiljningsgraden kan bestämmas för ett stoft
vid ett visst filtermaterial med utgångspunkt
från de ekvationer för filtrering som Poiseuille1
och D’Arcy3 ställt upp.
I de flesta fall finns det dock ej någon
anledning att matematiskt beräkna
avskiljningsgraden för ett tygfilter med ett flertal ingående
osäkra värden, vilka så gott som helt och
hållet är erfarenhetsmässigt betingade för varje
typ av driftfall. Den mest betydande faktorn
för avskiljningen är helt naturligt
filtermaterialets karaktär, såsom fibertyp (slät eller taggig
ytstruktur), garnnummer, tvinningsgrad,
trådantal och vävnadssätt.
Filterfirmorna har bestämt
avskiljningsgraden med fältprovningar och dessutom direkt
driftmässigt framtagit dessa värden för
samtliga sina filtertygsorter med variationer i
fraktionering och påförd mängd för de flesta
förekommande damm- och stoftvarianter. Om en
industri som planerar en tygfilteranläggning
önskar garantivärden utöver de allmänna
värden som ges erfarenhetsmässigt bör således
prov tas direkt på platsen, där den aktuella
anläggningen skall installeras.
Den dominerande försämringen i
avskiljningsgrad vid ett visst filtermaterial uppstår vid
rensningstillfällena, då de ansamlade
stoftpartiklarna rubbas ur sina lägen. En ökande
stoftbelastning ger som vi sett en förhöjning av
filtervävnadens avskiljningsgrad men
medverkar indirekt till en avskiljningsgradsförsämring
genom att den kräver flera rensningstillfällen,
om tryckfallet i anläggningen skall kunna
hållas i det närmaste konstant.
Filtertyget bör inte rensas allt för noggrant.
En kontinuerligt kvarvarande stoftansamling i
filtervävnaden minskar genomrykningen i
första ackumuleringsfasen efter rensningen,
innan ett filtrerande stoftlager uppbyggts i
vävnaden och verkar avskiljningsgradsliöjande.
Föravskiljare
För att igensättningstiderna för en filteryta ej
skall bli allt för korta konstrueras i de flesta
fall filtren på ett sådant sätt, att en viss del
av det till filtret införda stoftet utfälles utan
att belasta filterytan. Vid onormalt höga
ingående stoftkoncentrationer, t.ex. i en pneumatisk
transportanläggning, kan en separat
föravskiljare dessutom vara nödvändig.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
Fig. 2.
Halvauto-matiskt planfilter.
Fig. 3.
Filter-slangar meil
infästningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
