Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 5 - Tygfilter, av Carl-Olov Elvingsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna föravskiljning lönar sig dock ej att
driva för långt, enär tryckstegringen över
filtermaterialet blir mycket snabb vid en minskad
partikeldiameter hos det ansamlade stoftet.
Dessutom anses att rensningen av filtertyget
försvåras, när det ansamlade stoftet endast
representeras av finare partiklar med likartad
fraktionering. Detta beror enligt DallaValle2 av
att skillnaden i de ansamlade partiklarnas
svängningsmassa vid renskakningen
underlättar rensningen.
De under filtren ofta förekommande
uppsamlingsfickorna ger en tillräckligt dålig
avskiljning ur fraktioneringssynpunkt, för att filtret
ur denna synpunkt skall fungera på ett
tillfredsställande sätt. Ej heller med hänsyn till
slitningen är en föravskiljning av stoftet
nödvändig, enär slitningen av ett tygfilter vid en viss
stoftmängd ofta snarare blir en funktion av
luftbelastningen över filtermaterialet eller
inströmningshastigheten i slangstosen än av
stoftbelastningen.
Filtermaterial
Vilken utförandeform än ett tygfilter ges ifråga
om mekanisk uppbyggnad, för underlättande
av skötseln och för effektivisering av
rensningen, är dock rätt val av filtermaterial i de flesta
fall det väsentliga för att filtret skall fungera
tillfredsställande.
Av de krav som ställs på ett tygfiltermaterial
kan bl.a. nämnas dess rensbarhet genom
skakning eller genomblåsning samt en högsta
av-skiljningsgrad samtidigt som tryckfallet genom
filtermaterialet hålles inom rimliga värden.
Filtermaterialet bör dessutom vara framställt
av fibertyper som har god tålighet mot slitning
och som dessutom besitter högsta
motståndskraft mot värme och mot kemiska angrepp.
Filtermaterialet skall genom sin uppbyggnad
utgöra -ett väl avpassat underlag för den
stoftansamling som i och för sig självt skall utföra
en väsentlig del av filtreringsarbetet.
Underlaget kan därvid genom sin garntvinning och
vävtvp anpassas inom vida gränser efter
karaktären på det stoft som skall filtreras. Vid ett
fibröst eller flisigt stoft kan filtermaterialet
t.ex. göras glesare och hårdare än för kornigt
och fint stoft, där underlaget bör ges en porös
men ändå tätvävd struktur med stor
ackumu-leringsförmåga för ansamlat stoft.
Ett filtermaterial som skall erhålla maximal
hållfasthet kan t.ex. vara framställt av hårt
tvinnade varptrådar, medan inslagstrådarna är
löst tvinnade för att ge nödvändig porositet.
Om samtidigt en vävbindning t.ex. av typ satin
användes, erhålles en varpsida och en
inslagssida. För att öka filtermaterialets porositet
upp-ruggas ofta vävens framsida (inslagssidan),
vilken vänds mot stoftpåslaget. För att ytterligare
öka hållfastheten hos ett löst ylle- eller
bomullstyg förses varpen ofta med inlägg av
starkare trådar, t.ex. av lin eller konstfiber.
Ull ger i allmänhet det mest porösa filtertyget.
De olika kvalitéerna av detta fibermaterial ger
i allmänhet de högsta avskiljningsgraderna,
samtidigt som luftgenomsläppligheten är hög.
Konstfibervävnaderna har under de senaste
åren fått en ökad betydelse som filtermaterial8.
Dessa har i allmänhet avsevärt högre
motståndskraft mot kemikalier och temperaturer
samt även mot slitning än vad naturfibern
besitter.
Konstfibern sväller ej på det sätt som
naturfibern gör vid en ökande fuktighet i luften,
varför den lämpar sig bättre för gaser, där
fuktigheten är hög men där temperaturen dock ej
kommer i närheten av daggpunkten.
Det kan även nämnas, att filtermaterial av
nylon med samma ytvikt som ett material av
ylle har en sämre avskiljningsgrad än detta.
Detta är till viss mån beroende på de förras
slätare fiberstruktur.
På grund av konstfibermaterialens större
uppladdningsförmåga för statisk elektricitet har det
Fig. A. Fastsätt
ning av filter
-slangar i ett
slangfilter.
Fig. 5. Rensningsanordningar; a vibrator, b skakning med sidrörelse
upptill, c skakning med sidrörelse i mitten, d slagmekanism, e kugghöjning
och fall, f excenterrörelse, g skakning och luftreversering, h
blåsrams-reversering, j utvändig avstrykare, k invändig avstrykare.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
