Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 5 - Dynamiska stoftavskiljare, av Gösta Rosenblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra riktningen mellan de uppräknade
egenskaperna. På så sätt uppkommer ett mycket
stort antal varianter av dynamiska
avskiljare, t. ex. avskiljare för relativt grovt stoft och
avskiljare för finast möjliga stoft. Likaledes
finns typer av avskiljare, som är speciellt
byggda med hänsyn till förekommande
slitande material osv. Avsikten är att i det följande
ge en översikt över de på den svenska
marknaden förekommande avskiljartyperna och
något diskutera deras prestanda med hänsyn till
de uppräknade egenskaperna.
Axcyklon
Axcyklonen från AB Industrifilter, Sandared,
fig. 1, är ett problembarn i floran av
stoft-avskiljare. Den har ur vissa synpunkter
extremt fördelaktiga egenskaper men lämnar
samtidigt ur andra synpunkter en del övrigt
att önska. Dess stora fördel är, att tryckfallet
för huvudgasströmmen praktiskt taget är
inget. Av denna anledning kan Axcyklonen i
motsats till de flesta andra avskiljare användas
vid skorstenar med självdrag, men ett visst
energibehov fordras i alla fall för att upprätthålla
avskiljningen. Denna sker nämligen genom att
en sekundärgasström, som utgör i
storleksordningen 20 »/o av huvudgasströmmen vid
normallast, bringas att cirkulera över Axcyklonens
avskiljningszon. Den stora nackdelen med en
Axcyklon är dess relativt måttliga
avskilj-ningsförmåga, bestämd av de stora
dimensionerna på såväl primär- som
sekundärav-skiljare.
Fig. 3. Princip för Conodyn med cirkulation.
En sannolikt viktig synpunkt är, att en
Axcyklon om möjligt bör placeras med vertikal
axel. Vid horisontell axel finns nämligen stor
risk för grövre partiklar att falla ut ur den
ström utmed periferin av Axcyklonen, från
vilken avsugningen till sekundärkretsen sker.
Denna tendens för de grova partiklarna att
vid horisontell placering delvis passera
Axcyklonen sammanhänger med den
uppbroms-ning, som partiklarna undergår i gränsskiktet
och vid kontakten med cyklonväggen.
Det avskilda stoftet kommer via en sluss in i
en särskild behållare. Då avskiljaren är en
extrem grovavskiljare, bör vid ångpannor det
avskilda stoftet, helst kontinuerligt, återföras
till eldstaden. Manuell tömning av
stoftbehållaren är endast att rekommendera vid låga
stofthalter.
Platsbehovet är måttligt, om Axcyklonen kan
placeras i ordinarie gaskanal. Skall den
placeras i en parallelledning, vilket som regel
knappast är påkallat ur
driftsäkerhetssynpunkt, är apparaten skrymmande.
Anläggningskostnaden per renad ms gas är
relativt låg. Konstruktionen kan användas för
grovt stoft, om kraven på den utgående gasens
renhet är låga.
Gitteravskiljare
Conodyn, Æ-filter eller Linderoth-filter från
AB Bahco, Enköping, är ett typiskt exempel
på en gitteravskiljare. Denna
avskiljningsprin-cip erbjuder en del intressanta möjligheter,
som motiverar en närmare diskussion, trots
att det på grund av utvecklingen mot
effektivare konstruktioner numera inte levereras
så många nyanläggningar.
Primäravskiljaren, fig. 2, består av en eller
flera parallellkopplade koner, försedda med
slitsar så anordnade, att gasen omlänkas i det
närmaste 180°, när den passerar
filterelementen. Stoftet anrikas vid spetsen av könen, där
det avsuges till en sekundärkrets, i vilken den
slutliga avskiljningen sker. Gashastigheten i
inlopp och spetsar bör hållas inom bestämda
gränser.
Det finns därför spjäll, som vid dellaster kan
stänga av en eller flera koner. Spjällen
regleras med ledning av observationer av
tryckfallen.
Avskiljaren är relativt billig i anläggning,
har ett måttligt tryckfall på primärsidan, ca
35 mm vp, och i det stora hela en måttlig
energiförbrukning. Gasmängden i
sekundärkretsen uppgår till ca 5 % av den ingående.
Man har dock ofta större krav på
avskiljningen än vad ett koniskt filter kan prestera.
Avskiljaren är alltså i dagens situation
närmast en grovavskiljare. Slitningen kan bli
betydande, speciellt i spetsarna av konerna, där
koncentrationen av stoft blir hög. Kostnaderna
för slitningen kan i viss mån begränsas
genom att endast själva konspetsen byts ut. Vid
stoft som har tendens att bygga eller kleta är
denna avskiljare, liksom alla galleravskiljare,
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
