Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 5 - Dynamiska stoftavskiljare, av Gösta Rosenblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känslig. Genom särskilda
bankningsanord-ningar kan sådana igensättningstendenser i
viss mån bemästras.
En viktig synpunkt vid installation av ett
K-filter är, att gasfördelningen före filtret är
lämplig. Strömmar gasen, som ofta är fallet,
in i konerna via en omlänkning från
horisontell till vertikal strömning, kommer de grova
partiklarna att studsa emot konernas plåtar
redan vid inloppet. Därigenom fås en
rörelseriktning på en del av stoftet, som avviker från
gasens, vilket leder till studsnings- och
stänkfenomen, så att även tämligen grova partiklar
i viss utsträckning passerar filtret. Vid de
flesta installationer torde det vara omöjligt
att undvika en sådan omlänkning av
gasströmmen. Då bör en betydligt förbättrad
avskiljning av grova partiklar kunna uppnås,
om ett omlänkningsgitter av något slag
anbringas i kröken. Detta gitter görs bäst i form
av relativt smala, plana plåtar, som är ställda
i 45° vinkel emot strömningen vid 90°
omlänkning.
Gitteravskiljaren har en säregen
karakteristi-ka vid ökad stofthalt i gasen. En
centrifugal-avskiljare får under sådana omständigheter en
förbättrad avskiljningsgrad. En
gitteravskilja-re däremot ger vid stigande stofthalter en
försämrad avskiljningsgrad. Försämringen blir
starkt markerad vid stora stofthalter (Tekn.
T. 1959 s. 91 fig. 8).
Förf. har i ett fall haft anledning studera
möjligheterna att om möjligt förbättra
avskilj-ningsgraden vid ett filter av typ Conodyn.
Enligt ett förslag, fig. 3, bör man kunna få
en förbättring, speciellt vid avskiljningen av
de grova partiklarna, om den installerade
filterkapaciteten från början är tillräckligt stor.
Stoftförlusten i ett koniskt filter blir inte
likformig utmed könens höjd, fig. 4. De visade
kurvorna är beräknade under förutsättning
av att det i varje tvärsnitt råder en jämn
fördelning av de aktuella stoftfraktionerna.
Vidare är gasbelastningen på olika punkter av
könens mantelyta förutsatt konstant. Som
diagrammet visar, är stoftförlusten för
partiklar med hög fraktionsavskiljningsgrad
koncentrerad emot konspetsen. Partiklar med
50 %> fraktionsavskiljningsgrad är jämnt
fördelade över konhöjden. Kurvan över
stoftför-lusten vid 0 % avskiljningsgrad antyder, att
stoftförlusten för partiklar med låg
avskiljningsgrad är koncentrerad emot könens
inloppsdel.
Om mellanväggen på fig. 3 blir placerad på
höjden 70 % av hela könens höjd, så antyder
fig. 4, att nära hälften av den stoftförlust, som
de grövre partiklarna representerar — för
vilka kurvan med 100 °/o
fraktionsavskiljningsgrad kan förutsättas gälla — genom
återcir-kulation kan föras tillbaka till inloppet.
Denna stoftmängd är koncentrerad i en relativt
liten gasmängd, i storleksordningen 15 % av
den ingående gasmängden.
Det finns vissa praktiska svårigheter med en
mellanvägg av det antydda slaget på grund av
Fig. A. Fördelning av stoftförluster vid Conodyn
som funktion av höjdförhållandet li/h0. a, b och c
beräknade kurvor för enhetliga stoft med 0 "lo, 50 °/o
och 100 °/o fraktionsavskiljningsgrad. d prov med
kolpulveraska, e prov med sand, 0,5—1,6 mm; kurva
a representerar också fördelningen av renad gas.
att väggen i viss mån är i vägen, när konerna
skall demonteras. Dock är dessa svårigheter
sannolikt icke större än att problemet på ett
eller annat sätt borde kunna lösas.
Dessa förhållanden har närmare undersökts
experimentellt, varvid bestämts, hur
stoftförlusterna fördelar sig utefter könens höjd, fig.
4, streckade kurvor. Som dessa visar, råder
vid grovt stoft en mycket god
överensstämmelse mellan den konstaterade fördelningen
av stoftförlusten och den fördelning, som
teoretiskt kan beräknas vid
fraktionsavskiljnings-graden 100 %. Vid fin kolpulveraska
förekommer vissa avvikelser emellan den
experimentellt bestämda kurvan och den teoretiskt
beräknade för fraktionsavskiljningsgraden 0 °/o.
Fig. 5.
Komplettering av
befintlig stoftavskilja-re med
gitterav-skiljare vid ökat
gasflöde.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
