- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
111

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 5 - Dynamiska stoftavskiljare, av Gösta Rosenblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 10. Detalj av Bahcos multicyklon.

klass. Volymbehovet är tämligen stort och
kostnaderna naturligtvis också relativt stora,
då såväl samlings- som fördelningskanaler
fordrar tämligen grova dimensioner.
Cyklonerna sammanbyggs ofta med en hög och slank
virvelfälla, som ibland är kombinerad med en
behållare, i vilken stoftet skall avskiljas.
Detta leder dock till stora bygghöjder. Cyklonerna
kan också byggas samman på en gemensam
fickformad virvelfälla.

Tryckfallet över cykloner av denna typ
ligger i storleksordningen 70—100 mm vp,
något beroende på gasbelastning och
stoftkaraktär. Vid slitande stoft väljs lägre gasbelastning.

Inom järnindustrien behöver ofta gaser av
relativt hög temperatur, innehållande
tämligen grovkorniga stoft, renas. För detta
ändamål finns speciellt utformade cykloner, s.k.
sintercykloner, försedda med särskilda slit-

Fig. 11. Modell av Paraklon-aggregat med rensdon.

skydd av tackjärn, vilka skydd naturligtvis är
utbytbara. Avskiljningsgraden på sådana
cykloner är av flera skäl tämligen måttlig.

Multicykloner

Utvecklingen inom stoftavskiljningstekniken
har under det senaste 20-talet år gått emot en
användning av många parallellkopplade
mindre enheter. Speciellt på den europeiska
kontinenten gick man för ca 10 år sedan mycket
långt med sådana enheter, Feifels "Wirbelsieb".
Det förekom till och med uppgifter, att man
vid denna gått ned till en dimension av 50
mm på primärcyklonerna, vilket teoretiskt
borde leda till en mycket god avskiljning. En
nackdel, som i allmänhet icke uppvägs härav,
var dock risken för och besvären med
igen-sättningar. Man kan väl tänka sig vilket arbete
det skulle vara att rensa det otal cykloner,
som fordras i en sådan Wirbelsieb för en
någorlunda ansenlig gasmängd. På senare tid
har man därför i viss utsträckning återvänt
till något större cyklonenheter.

I Sverige har utvecklingen gått en delvis
annan väg. Våra större stoftavskiljarefirmor
var väl inte så tidigt framme med
multicy-klonkonstruktioner, men å andra sidan har man
hållit fast vid konstruktionen även vid fall, då
igensättningar med stoft förekommit.

I stället har särskilda anordningar
utvecklats för att avlägsna eventuella beläggningar.
Dessa uppkommer huvudsakligen i
cykloner-nas centralrör, vilket har en naturlig
förklaring. I centralrören kvarstår i de flesta fall
en betydande rotation. Vidare finns
naturligtvis en del stoft kvar i gasen. En del av detta
stoft faller på grund av rotationen ut på
centralrörens väggar och bildar där en
beläggning. Tack vare den höga avskiljningsgraden
är detta stoft mycket fint och har därför
tendens att bygga. Någon möjlighet att genom
grovt stoft riva bort beläggningarna saknas
under normala förhållanden, då det grova
stoftet ju mer eller mindre fullständigt
avlägsnats. Det är också förklarligt, att beläggningens
betydelse ökar ju mindre diameter, som väljs
på centralröret.

Förklaringen till att beläggningar inte
uppkommer på större cykloner är att det med
stoftförlusten i rengasen från dessa
förekommer så mycket grova partiklar, att de kan
rensa bort eventuellt fastnade fina partiklar.
En igensättning av centralrören på små
cykloner tyder alltså på, att cyklonerna som
sådana arbetar bra och att några större partiklar
i rengasen egentligen icke förekommer.

En anmärkningsvärd sak vid den typ av
multicykloner som mest använts utomlands är
att sekundärkrets ofta saknats. Vid de svenska
konstruktionerna har man i allmänhet använt
sekundärkrets, och då vi i stort sett lyckats
bemästra igensättningsproblemet, har något
liknande bakslag för multicykloner icke
förekommit.

Sekundärkretsen medför den fördelen, att

TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free