Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 5 - Våtavskiljare, av Karl-Axel Gustavsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 6. Olika
principer för [-vattentillförsel-]
{+vattentillför-
sel+} i en
ven-turiavskil-jare.
tunna skikt, som omböjs med liten radie
under mycket kort väg genom rotorgittret.
Konstruktionen är lätt, och periferihastigheten
väljes i allmänhet mellan 30 och 50 m/s.
Gemensamt för dessa tre typexempel och
flera andra förekommande tvättfläktar är att de
ger höga avskiljningseffekter för måttliga
anskaffningskostnader och utrymmesbehov,
medan de har högt effektbehov. I allmänhet
lämnar de nyttig fläktverkan med en
tryckförhöjning av 200 till 400 mm vp, men
fläktverk-ningsgraden är endast omkring 20 %, beroende
på de stora krafter, som går åt att accelerera
tvättvätskan när den passerar rotorn.
Vattenbehovet är av storleksordningen 0,5—0,8 1/m3
renad gas räknad vid 0°C.
De på stoftpartiklarna verksamma krafter som
eftersträvas kan åstadkommas på mer
ekonomiskt sätt genom en separat fläkt med hög
verkningsgrad, som driver luften med hög
hastighet genom en avskiljare med sådan
utformning, att man får önskade accelerationer,
stöteffekter och turbulens.
Våtcykloner
Av våtcykloner har många typer utvecklats
med mer eller mindre rationella metoder för
att åstadkomma tvätteffekten. Begreppet
våtcykloner skulle härvid avse apparater med
cirkulär tvärsektion och anordningar för
genomströmning under rotation.
Schneible Multi-Wash, fig. 3, är en
amerikansk våtcyklon. Den är försedd med ett större
eller mindre antal skovelkransar för luftens
försättande i rotation samt mellanliggande
anordningar för att bromsa upp rotationen och
åstadkomma turbulens och stöteffekter.
Tvättvätskan tillföres i toppen ocli självrinner i
motström mot gasen ned genom de olika
tvättstegen. Den översta rotationsapparaten är
avsedd för droppavskiljning.
Den engelska Air Tumbler, fig. 4, är en
liggande våtcyklon där tvättvätskan rivs upp från
den fria ytan i en vattentank av gasen som
stryker fram i en gängformad spiral. Av
konstruktionen kan man möjligen sluta sig till att
vattenförbrukningen bör vara liten, eftersom
man använder smutsvattnet som tvättvätska,
och endast behöver ersätta
avdunstningsvatt-net och vattnet i det uttagna slammet.
En mer renodlad våtcyklon är den
amerikanska Pease Anthony Scrubber, fig. 5.
Rotationen uppstår genom tangentiell
inströmning. Vattnet tillföres likformigt i
rotationskammaren genom ett centralt anordnat
spritsrör. Dropparna avskiljes inom cyklonen,
innan gasen utströmmar genom centralröret.
Vattenförbrukningen är omkring 1 1/m3 gas av
0°C och tryckfallet 50—100 mm vp.
Venturiavskiljare
En modernare typ av våta
höghastighetsapparater är venturiskrubber eller
venturiavskiljare. Dessa står i centrum för dagens intresse,
Fig. 5. Pease Anthony Scrubber.
genom att de fört gasreningstekniken ett
stycke framåt på senare år.
Man arbetar i en venturiavskiljare med mer
rationella metoder för att
gasströmningstek-niskt åstadkomma de krafter, som kan
åvägabringa kontakt mellan stoftpartiklar och
vätska. Den grundläggande principen är en
rätlinjig acceleration av stoftbärande gas
tillsammans med vätskedroppar.
På grund av att de deltagande agenterna:
stoftpartiklar, vattendroppar och gas har
stora skillnader i storlek och täthet, erhålles stora
kollisionschanser under en kraftig
acceleration. Genom den kraftiga trycksänkning som
svarar mot accelerationen och den därefter i
en diffusör följande tryckupptagningen, anser
man på en del håll att en kondensationseffekt
tillkommer som agglomerationsbefrämjande
faktor, dvs. att stoftpartiklarna fungerar som
kondensationskärnor. Hur det än må förhålla
sig med denna sak, kan man uppnå en
utomordentlig avskiljningseffekt i en
venturiavskiljare. Man får i allmänhet även utbyte av
ökad energiuppoffring i form av ökad
avskilj-ningsgrad.
Olika principer kan tillämpas för vattnets
tillförsel i venturiprocessen, fig. 6. Vattnet kan
införas utan nämnvärt tryck före eller i
ven-turihalsen. Det kan även tillföras med stort
tryck i en stråle före venturihalsen.
Venturi-röret kommer då att fungera som en
strål-pump och ge gasen en tryckuppsättning. Detta
är emellertid ett mycket oekonomiskt sätt att
alstra tryck. Det ställer sig mer ekonomiskt
att under liknande relativa hastigheter låta
gasen riva upp vätskan och driva den genom
venturiröret.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
