- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
120

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 5 - Våtavskiljare, av Karl-Axel Gustavsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 11. Kaskadskrubber Bahco FSG.

våtavskiljare är billiga i anskaffning jämfört
med andra kvalificerade stoftavskiljare, sådana
som elektrofilter och slangfilter. Naturligtvis
är anläggningskostnaden mycket beroende av
sådana saker som graden av automatisering,
materialval etc.
En sammanställning har gjorts av några
tekniska data och apparatkostnader för de tre
huvudgrupper av våtavskiljare, som behandlats
här, desintegratorer, våtcykloner och
venturi-avskiljare. De sistnämnda har uppdelats på två
olika belastningsområden, tabell 2.

Användningsområden

För vissa stoftavskiljningsfall är
våtavskiljar-na nästan självskrivna. Detta gäller
framförallt sådana industriprocesser, där man slipar,
krossar, mal eller på annat sätt sönderdelar
eldfarliga eller explosiva material, såsom
magnesiumlegeringar, pulvermetall eller
sprängämnen, men det gäller även sådana industri-

Tabell 2. Tekniska data och kostnader för
våtavskiljare; gasvolym räknad vid 0°C; kvalitetstalet
K = 1: (1—r]), där r] är avskiljningsgraden för
partiklar med storleken 1 u

processer, där man redan har en våt hantering
av materialet och där slammet från en
våtavskiljare med fördel kan återföras till
tillverkningsprocessen eller där utsugningsluften är så
våt, att man får besvär med kondensation o. d.
i andra typer av avskiljare.

I övrigt är våtavskiljarna lämpliga för
slutrening i många fall, där det fordras hög
renhet på luft eller gas. Inom den keramiska
industrin har de sin givna plats. Inom
järnverken har våtavskiljarna huvudsakligen använts
för rening av masugnsgas. Sedan man börjat
sanera en del stoftutsläpp från ugnar och
metallurgiska processer, har dessa avskiljare fått
ytterligare ökad betydelse inom järnindustrin.

Våtavskiljare har ett stort
användningsområde där det gäller kombinationer av
värmeåtervinning och stoftavskiljning. I våtavskiljare

Fig. 12.
Kaskad-skrubberanlägg-ning för 25 000
m’/h, Bahco.

[-Kvalitetstal-]

{+Kvali- tetstal+} K [-Effektbehov-] {+Effekt- behov+} hk per 1000 m3/h Kostnad kr. per m7h [-Valten-förbruk-] {+Valten- förbruk+} ning 1/m3

Desintegratorer 20—50 6—10 3—5 0,5—0,8

Våtcykloner 5—20 0,5—1.5 0,7—2 0,2—1,2

Venturiavskiljare 10—50 1—4 „ , _ . _

„ , . .... ~n mn i o 1-50—4 0,2—1,2

Venturiavskiljare oO 100 4—o

Fig. 13. Avskiljningsgrad för mikromalen dolomit;
Bahco Kaskadskrubber FSG; tryckfall 300 mm vp;
kornstorleken avser kantlängd för kuber med
tätheten 3 g/cm3.

TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free