Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 5 - Våtavskiljare, av Karl-Axel Gustavsson - Uppsamling av stoft och stofthaltiga gaser, av Yngve Bovin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av höghastighetstyp sker ett mycket effektivt
värmeutbyte. Man kan kyla gaser från 400—
500°C ned till 30—40°C i ett steg och man kan
genom cirkulationskörning värma vatten till
100°C med heta avgaser.
Temperaturdifferensen mellan det värmda vattnet och den kylda
gasen är endast några grader.
Ett annat område, där våtavskiljare är
lämpliga, är vid krossverk i gruvor och stenbrott.
Vid gjuteriutsugningar kan våtavskiljare med
fördel användas, dels för effektiv slutrening
och dels där kondenserande vattenånga vållar
svårigheter med andra avskiljare.
Detta är endast några exempel på
användningsområden. Våtreningen lämpar sig för
många uppgifter som inte nämnts här, och dess
användning kommer sannolikt att öka i
framtiden.
Uppsamling av stoft
och stofthaltiga gaser
Ingenjör Yngve Bovin, Stockholm
Luftföroreningar kan indelas i två
huvudgrupper, dels föroreningar i gas- eller ångform,
dels fasta eller vätskeformiga partiklar. Man
kan dock icke göra någon bestämd åtskillnad
mellan dessa båda grupper, när det gäller
metodiken att uppsamla och avleda
föroreningarna.
Som allmän regel för uppsamlingen gäller,
att man bör ordna så, att den process som
Föredrag vid STF:s kurs "Stoftavskiljning" den 21 november
1958.
Fig. 1. Förenklat
strömdiagram
för en sug
öppning.
Fig. 2. Verkliga
hastighetskurvor
och strömlinjer
för en cirkulär
öppning.
621.928.9
alstrar föroreningen äger rum inne i en kåpa
eller i ett strömningsfält med tillräcklig
styrka för att rycka med föroreningen in i den
luftström som är dess transportmedium.
Minsta möjliga luftmängd skall av
ekonomiska skäl alltid väljas. Ju fullständigare
processen inneslutes och isoleras från
omgivningen, desto bättre kan detta villkor
uppfyllas.
Konstruktionen av kåpor varierar mycket,
eftersom de alltid måste anpassas till en viss
arbetsoperation men aldrig får hindra arbetet.
Gemensamt för samtliga kåpkonstruktioner är
att de har större eller mindre fria öppningar
mot omgivningen genom vilka luften strömmar
in.
Strömlinjediagram
Ett teoretiskt studium av strömningsfältets
utseende framför en sugöppning ger mycket
säkrare underlag för konstruktionen av en
kåpa än en erfarenhetsmässig uppskattning av
lufthastigheter och strömningsriktningar.
Relationen mellan lufthastigheten och avståndet
till en sugöppning avbildas enklast om man
tänker sig sugöppningen omgiven av en
imaginär sfär, fig. 1.
Om man försummar inverkan av området, där
röret skär sfären, blir lufthastigheten genom
den sfäriska ytan
q = 0,079 •
\n r2
O)
där q är luftströmmen och r sfärens radie.
Ekvationen säger, att hastigheten i varje punkt
på sfärens yta är proportionell mot
luftvo-lymströmmen och omvänt proportionell mot
kvadraten på avståndet från sugöppningen.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
