Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 6 - Vattenfall 50 år, av Folke Petri och Sven Lalander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5. Installerad vattenkrafteffekt m och största vattenkraftaggregat □
vid årets början, 1910 dock 1 november.
följt av en relativ tillbakagång under det
senaste decenniet samt en under de två senaste
decennierna starkt växande detaljdistribution,
dock fortfarande av relativt begränsad
omfattning.
Vattenfalls försäljningspolitik har inriktats på
att ge en tillfredsställande avkastning på det i
anläggningarna nedlagda investeringskapitalet.
Härvid har underförståtts, att förräntningen
skall vara tillräcklig inte bara för att täcka
den direkta låneräntan utan den bör även
inkludera en kompensation till ägaren, staten,
för att kronoskatt ej direkt erlägges samt en
av affärsverksamheten betingad riskmarginal.
På basis av dessa allmänna riktlinjer har de
genomsnittliga elpriserna successivt kunnat
sänkas, om penningvärdesförsämringen
beaktas. Prissänkningarna har skett dels genom de
vid ökade konsumentuttag automatiskt
sjunkande genomsnittspriserna, dels genom direkta
taxesänkningar. Under det senaste decenniet
har det, på grund av den snabba
penningvärdesförsämringen och det stigande ränteläget,
tyvärr varit nödvändigt att företa vissa
taxehöjningar, vilket medfört stigande elpriser för
Fig. 6. Installerad värmekrafteffekt m och största värmekraftaggregat □
vid årets början. Stenungsund, som tas i drift hösten 1959, får två
aggregat vartdera på 150 MW.
samtliga konsumentgrupper. Flertalet
konsumenter har trots detta kunnat glädja sig åt en,
dock i långsammare tänkt än tidigare, fortsatt
sänkning av realpriserna för elektriciteten.
Detta gäller speciellt de mindre förbrukarna,
där distributionskostnaderna överväger över
produktionskostnaderna.
Teknisk utveckling
Elkraftindustrin är starkt tekniskt betonad
och den tekniska utvecklingen har haft
avgörande inflytande på elkraftföretagens
verksamhet. Det har därför varit naturligt, att
Vattenfall alltid sökt följa denna utveckling och
många gånger även gått i spetsen för den inte
bara i Sverige utan i vissa fall även i hela
världen. Kravet på stora enheter har successivt
tvingat fram nykonstruktioner, ofta av
revolutionerande art.
Belysande är utvecklingen av
maskinaggregatens storlek i kraftstationerna (fig. 5). Redan
i Vattenfalls första kraftstation användes så
stora maskinaggregat som 10 MW, en för denna
tid mycket stor enhet. Vid Porjus första
utbyggnad 1914 ökades effekten till 17,5 MW.
Inte förrän genom Stadsforsens 46 MW maskin
1940 höjdes maximala aggregateffekten ånyo
mera märkbart. Därefter har effekten
emellertid ökats i flera steg fram till dagens
jätteaggregat i Stornorrfors med en nominell turbineffekt
på 130 MW och en generatoreffekt på 150 MVA
(Tekn. T. 1957 s. 1153). En liknande
utveckling har transformatoreffekterna genomgått,
ehuru effekterna där höjts mycket snabbt
under det senaste decenniet. Ännu 1942 ansågs
den då levererade 120 MVA transformatorn för
200 kV vara ett mycket djärvt steg mot stora
enheter. I och med 380 kV systemets tillkomst
steg emellertid den maximala
transformatoreffekten till 350 MVA 1953, 510 MVA 1954 och
585 MVA 1956. Ett ytterligare steg tas om ett
år, då en 380 kV transformator på 1 000 MVA
tas i drift i Hallsberg, även den utan motstycke
i hela världen.
Inte bara aggregateffekterna utan även
stationseffekterna har stigit starkt, till största
delen tack vare förbättrade arbetsmetoder vid
dammbyggnader och tunnelsprängningar. Ett
gott exempel härpå är utbyggnaden av
Har-språngets kraftstation. Vid den 1918 påbörjade
utbyggnaden förutsattes en stationseffekt på
105 MW fördelad på sex aggregat. Vid den
verkliga utbyggnaden 30 år senare hade
stationseffekten vuxit till 330 MW fördelad på
tre aggregat.
Siffermässigt kan byggnadstekniken belysas
t.ex. av tunnelareornas och jorddammarnas
tillväxt. Vid den första utbyggnaden av Porjus
begränsades tunnelarean till 50 m2, varför flera
tunnlar fick sprängas. I Stornorrfors kunde
däremot en enda avloppstunnel med 400 m2
area byggas. Den första större jorddammen
byggdes i Motala 1919—1922 och innehöll
0,07 milj. m3 massor men med endast 14 m
höjd. Torpshammarsdammen, som byggdes
1939—1943, är 22 m hög och innehåller 0,19
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
