Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 7 - Atomkraftens nuläge, av SHl - Englands energibalans 1965, av Magnus Smedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en stigande bränslekostnad, varför man bör
kunna finna en ekonomiskt optimal fördelning
av kraftproduktionen på de tre kraftkällorna.
Utredningar av denna typ, gjorda vid
Atomkraftkonsortiet, visar att en viss
atomkrafteffekt blir ekonomiskt motiverad i det svenska
systemet, om relationen mellan fasta och
rörliga kostnader är den riktiga. Av de enklare
reaktorsystemen, för vilka
byggnadskostnaderna kan överblickas, är de fasta kostnaderna
lägst för kokarreaktorn och den
kolvätemode-rerade reaktorn. Den extrema
tryckvattenreak-torn och Calder Hall-tvpen kräver däremot
högre anläggningskostnader.
Bränslekostnaden tycks bli lägst för Calder
Hall-typen, följd av kokarreaktorn och
tryck-vattenreaktorn, medan den kolvätemodererade
reaktorn torde ge högre bränslekostnader,
beroende på att man i dessa måste inräkna
förbrukad moderator.
Känner man anläggningskostnaden och den
rörliga kostnaden för ett visst atomkraftverk,
kan man sätta upp en kostnadskarakteristik
med en term, som anger den årliga fasta
kostnaden och en term som anger strömpriset när
kraften tas ut. Den förra beror på räntan,
mängden lagrat bränsle, försäkringskostnaden,
personalbehovet och skatten. Dessa faktorer är
olika för olika länder, och en kostnad
beräknad för ett land, gäller därför inte utan vidare
för ett annat land.
De rörliga kostnaderna beror av de lokala
förhållandena, främst på de kostnader som det
utbrända bränslet orsakar. Dettas
transportkostnader kan bli väsentligt olika för olika
länder, beroende på om det behandlas inom landet
eller utomlands. Skillnaden i rörliga kostnader
för olika länder blir dock betydligt mindre än
skillnaden i fasta kostnader.
För tillfället medför priset på plutonium en
viktig skillnad. I USA betalar nämligen Atomic
Energy Commission 35—45 $/g, medan priset
i andra länder är ca 12 i$/g. Den senare siffran
svarar nog rätt bra mot plutoniums värde som
bränsle i kommersiella kraftreaktorer.
En viss komplettering med atomkraft tycks
bli ekonomiskt motiverad i den svenska
produktionsapparaten, om de fasta kostnaderna
per år är ca 200 kr/kW ocli bränslekostnaden
1—2 öre/kWh. Vissa av de reaktortyper, som i
dag kan köpas, verkar kunna uppfylla dessa
fordringar. Enligt Aler, Blomqvist & Lalander
vid Världskraftkonferensen är atomkraften inte
ekonomiskt motiverad i det svenska
kraftsystemet förrän i slutet av 1960-talet eller början
av 1970-talet.
Kostnader av detta slag kan tillsammans med
motsvarande kostnader för vatten- och
ångkraft matas in i beräkningsunderlaget som
måste räcka över ett stort antal år, kanske ett
30-tal vattenår, eftersom vattentillgången är
statistiskt fördelad. Genom att variera
fördelningen på de olika kraftkällorna kan man finna
den ekonomiskt gynnsammaste ocli på så sätt
konstatera huruvida ett visst tillskott av
atomkraft är ekonomiskt motiverat.
Slutord
Ulf Glimstedt sammanfattar sina intryck från
Genève-konferensen på följande sätt:
Intresset för rena värmereaktorer är mycket
ljumt. Den allmänna uppfattningen tycks vara
att det dröjer ganska länge innan
värmereaktorer kan konkurrera med konventionella
värmeanläggningar annat än i undantagsfall.
Detta stämmer med den senaste svenska
uppfattningen som lett till sammanslagning av
R3-och Adam-projekten.
Intresset har koncentrerats på de
reaktortyper som i dag synes mest lovande för
kraftproduktion under det närmaste decenniet. De
är den tungvattenmodererade reaktorn
(Sverige ocli Kanada), den grafitmodererade,
gas-kvida reaktorn (Storbritannien), båda med
naturligt uran som bränsle, de
lättvattenmodere-rade kokar- ocli trvckvattenreaktorerna samt
den kolvätemodererade reaktorn (USA), alla
tre med svagt anrikat uran som bränsle.
Utvecklingen går snabbt för de nämnda
typerna, för några kanske fortare än för andra,
men detta beror nog mest på att man satsar
olika hårt på utvecklingsarbetet. Ingen
vederhäftig bedömare kan i dag förklara att någon
av de nämnda typerna är den universellt
bästa.
Uttalandena från olika länder om
framtidsutsikterna för den i Sverige valda
tungvatten-reaktorn tycks vara positiva, men den har
hittills ägnats mindre utvecklingsarbete än de
amerikanska ocli brittiska typerna som redan
nått industriell tillämpning. Det är därför
säkert klokt att man nu arbetar på byggande av
en kraftproducerande tungvattenreaktor.
Visserligen kan R3/Adam ge värdefulla lärdomar,
men problemen vid konstruktion av en
kraftreaktor är betydligt mera svårlösta. SHl
Englands energibalans 1965. I anslutning till
den livliga diskussionen i Sverige om
vattenkraftutbyggnaden kontra naturskydd och atomenergins
möjligheter att ersätta vissa planerade kraftverk
(Tekn. T. 1959 s. 1) kan det vara av intresse att ta
del av hur man i England ser på hithörande frågor.
England anses ju vara föregångslandet i fråga om
atomkraftens fredliga utnyttjande och trenden där
borde kunna ge en fingervisning om vad man kan
räkna med för utveckling i Sverige.
För energibalansen 1965 har följande prognos
gjorts:
1955 Beräknat ökning Fördelning
Mt/år behov 1965 Mt/år från 1955 Mt/år 1965 •/«
Kol (utom export) . .. 214 225 11 75
Olja ............... .. 35 62 27 20
Vattenkraft m.m. .. 1 2 1 1
Atomenergi ........ •• — 11 11 4
25C 300 50 100
Den i energibalansen uppgivna mängden i ton
avser ekvivalenta stenkolston (S I Evans i Colliery
Engineering dec. 1958 s. 518). Magnus Smedberg
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
