Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 8 - Hantering av avskilt stoft, av Gunnar Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hantering av avskilt stoft
Ingenjör Gunnar Westman, Enköping
Fig. 1.
Stoft-behåll ar
arrangemang, upptill
bärbar, nedtill
fast
stoftbehållare.
Hanteringen av avskilt material är en gren av
stoftavskiljningstekniken som ofta ej beaktas
i samma utsträckning som utförandet av
själva stoftavskiljarna. Det kan hända att en god
stoftavskiljares resultat lielt spolieras av en
dålig eller illa planerad anläggning för
behandling av avskilt stoft. Vid
stoftavskiljnings-anläggningars planering och utförande bör
därför lika stor omsorg läggas på
tillvaratagandet av stoft som själva avskiljandet.
Vid behandling av stoft kan man skilja på
tre olika grupper med hänsyn till stoftets
konsistens, nämligen torrt material,
konditio-nerat stoft samt stoft uppslammat i vätska.
Stoftutmatningsapparater vid
stoftavskiljare
Fordringarna på en stoftutmatningsapparat är,
att den har tillräcklig kapacitet att
omhänderta det från avskilj ären avgivna stoftet samt
att den dessutom är lufttät. Det enklaste och
oftast säkraste sättet för tillvaratagande av
stoft är att använda stoftbehållare, fig. 1.
En bärbar stoftbehållare hänger med
speciella fällbultar i ett lock fastsatt i eyklonutloppet.
Genom en tätande packning i locket kan tät
utmatning erhållas. Tömning av
stoftbehållaren kan endast ske då fläkten i
utsugningsanläggningen stannat. Med en avtappningsventil
ovanför behållaren, kan man tömma eller
byta stoftbehållare under drift.
De nämnda anordningarna kan endast
användas för diskontinuerlig utmatning av stoft
från avskiljare. För kontinuerlig utmatning
måste man lia stoftutmatare, fig. 2.
Cellutma-tare utgörs av ett roterande cellhjul, bestående
av ett antal från varandra åtskilda
utmatningsfickor väl tätande mot ytterkåpan.
Varvtalet varierar från 20 till 60 r/m och matarna
drivs av elektrisk kuggväxelmotor. Matare
finns i olika storlekar, 2—100 m3/h material.
Klaffmataren består egentligen av två
klaff-ventiler, vilka genom en drivanordning
bestående av elektrisk motor och excentrar växel-
Föredrag vid STF:s kurs "Stoftavskiljning" den 21
november 1958.
621.928.9
vis öppnar och stänger. Klaffarna kan utföras
som plana lock, som med eller utan packning
slår mot ett säte eller också som
självcentre-rande konventiler allt efter kravet på täthet.
Kapaciteten är beroende på
öppningsintervallen och höjden mellan klaffarna.
Den tredje apparaten i fig. 2 är en
stoftutmatare, som är enkel och slitstark och kan
användas för de flesta material med blandad
kornstorlek. Den består av en självtätande
gummiventil, som hålles sluten för luft
genom undertrycket i den ovanför liggande
av-skiljaren, men däremot vid en viss
stoftpelar-höjd öppnar just så mycket som fordras för
att stoftet skall kunna rinna ut. Genom
lämpligt val av gummikvalitet kan denna
stoftutmatare arbeta med temperaturer från — 30 till
+ 280° C. Tre standardstorlekar finns för
maximalt 2,5, 6,3 ocli 10 m3/h material.
Utmatningsapparaten på fig. 3 består av två
ventiler, drivna av kuggväxelmotor och
hävarmar till ventilernas manöverarmar.
Spjäll-bladet, som är av gjutjärn och bearbetat,
svängs åt sidan och är så lagrat, att det
pressas kraftigt mot spjällstosen i stängt läge.
Som kontinuerligt arbetande utmatare kan
två avtappningsventiler, manövrerade av t.ex.
tryckluftkolvar, samt en mellanliggande
behållare användas, fig. 4. Ventilerna får
öppnings-och stängningsimpuls genom ett tidrelä över
elmagnetstyrda tryckluftventiler. Genom olika
öppningsintervaller samt olika
stoftbehållar-storlekar kan vitt skilda kapaciteter erhållas.
Avtappningsventiler
Till stoftutmatningsapparaturen hör även
avtappningsventiler. I dagligt tal kallas de helt
enkelt spjäll och finns i olika typer. Ett
skjutspjäll kan användas, men det har sin
begränsning vid finkornigt stoft, då det lätt
kärvar och är svårt att stänga.
En avstängningsventil av klafftyp är alltid
bättre, t.ex. en ventil, som har klaffen
försedd med en plan packning, fig. 5. Klaffen
kan belt svängas undan ur materialströmmen
och manövreras utifrån av en låsbar arm.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
