Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 8 - Hantering av avskilt stoft, av Gunnar Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En för den tyngre industrin konstruerad
ventil av klafftyp är avtappningsventilen, fig.
(j. Huset är av gjutjärn, medan ventilsäte och
klaff är av stålgjutgods. Klaffen, som är
självinställande, är något skålformig för att hindra
stoft att lägga sig mellan tätningsytorna. Två
inspektionsluckor gör det bekvämt för kontroll
av tätheten och eventuellt byte av klaff.
Manövreringen sker här genom en kraftig
dubbelverkande tryckluftskolv.
En stoftventil av trotteltyp, fig. 7, liar ett
kraftigt trottelblad med väl avrundade
kanter lagrad i en rund stos av kraftigt gummi.
Genom att trotteln har något större diameter
än gummistosen spanns den senare ut vid
stängning så att en effektiv tätning erhålles.
Ventilen kan regleras för hand eller förses med
tryckluftkolv.
Transportapparater för avskilt
material
När stoftet genom stoftutmatarna matas ut
från stoftavskiljarnas verkningssfär gäller det
att vidaretransportera stoftet. Är materialet
användbart, skall det tillbaka till
produktionen, och är det ej användbart, skall det
transporteras på lämpligaste sätt till
avstjälpningsplats. Då avskilt stoft i de flesta fall är
mycket dammande, måste
transportanordningarna utformas med tanke på en dammfri
transport. Det bästa dammfria sättet är att
spola bort stoftet med vatten eller fukta det
före transporten. Apparater för våt hantering
behandlas i ett senare avsnitt varför vi
tillsvidare ser på hanteringen av torrt stoft.
Bärbara stoftbehållare för borttransport av
stoft bör alltid vara försedda med ett
tättslu-tande lock. Vid tömning av fasta
stoftbehållare kan den ske som "sluten tömning" eller
"öppen tömning". Vid sluten tömning tappar
man stoftet från den fasta stoftbehållaren ned
i en bärbar eller transportabel stoftbehållare
och mellan behållarna finns en tät anslutning.
Finns inte helt tät anslutning blir det öppen
tömning, vilken bör förses med avsugning.
Vid sluten tömning kan man ha ett
avtapp-ningsspjäll i ett lock, fastsatt under den fasta
behållaren eller avskiljaren. Ett lyftdon på
lock lyfter behållaren mot lockets tätningsytor.
Tömning av de transportabla behållarna kan
även vara ett problem och bör göras i stil med
renhållningsverkets dammfria sopkärlstömning
för att vara bra. Detta gäller om stoftet skall
tillvaratas. Vid tömning på avstjälpningsplats
kan enklare former användas, men metoden
är belt beroende av platsens läge i
förhållande till bebyggelsen eller fabriken.
Hälsovårdsnämnden och fabrikens säkerhetstjänst har
här avgörandet, om vad som kan tillåtas.
Trucklådor av standardtyp kan användas vid
hanteringen av avskilt stoft, fig. 8.
Anläggningen består av fyra utsugningsaggregat från
centroslipmaskiner, som sedermera skall
utökas till tio. I varje utsugningsaggregat ingår
en föravskiljare och en slutavskiljare i form
av cyklon. Under föravskiljarens ficka står
alltid en trucklåda som med en höj- och
sänk-bar anordning är tätt förbunden med
föravskiljarens nedre del i vilken även finnes ett
klaffspjäll. Under slutavskiljarens
stoftbehållare är placerat en tät ventil (fig. 7) och
tömning sker intermittent i en trucklåda, som
anslutes med en liknande anordning som vid
föravskiljaren. Trucklådorna står på små
vagnar och skjuts ut på en längsgående åkbar
vagn. Därifrån hissas trucklådorna med
telfer-block till golvplanet, varifrån truckar
transporterar lådorna med stoftet till
avstjälpningsplatsen. Stoftmängden blir 10—20 kg/h i
föravskiljaren och 1—2 kg i slutavskiljaren.
För borttransport av avskilt stoft användes
även alla förekommande kontinuerligt
arbetande transportdon. Ur
stoftbehandlingssynpunkt är en skakränna eller matarskruv
utmärkta, då de är täta och kan ta emot och
utjämna toppar i materialtillförseln. Användes
transportband, bör de vara kapslade där
materialet rasar ned från avskiljarnas
stoftutmat-ningsapparater.
Stoftutmatning till skakränna, fig. 9, sker
från tre cykloner och ett elektrofilter. Mellan
cyklonerna och skakrännan finns
stoftutma-tare. Stoftet transporteras vidare genom
elevator till en stor stoftficka.
Matarskruv kan även vara ett hjälpmedel att
föra stoft ut ur en avskiljare, t.ex. ur
fickorna i ett slangfilter eller ett elektrofilter.
Fig. 2.
Stoft-utmatare, t.v.
cellmatare, i
mitten
klaff-matare, t.h.
typ Balico SLG.
Fig. 3.
Utmatningsapparat
(Svenska
Fläktfabriken
SAG15).
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
