Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 8 - Hantering av avskilt stoft, av Gunnar Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hantering av konditionerat material
Vid borttransport av ett dammande material
görs ofta försök att med vattenbesprutning
minska damningen. En förbättring
åstadkommes alltid, men en verklig konditionering
sker endast i en stoftfuktare, fig. 11. Stoftet
matas genom en transportskruv ned i två
ält-ningsskruvar, som roterar mot varandra och
där vatten tillsättes.
För konditionering kan inte bara vatten
användas utan även olja, t.ex. för koksdamm,
varvid stoftet är användbart som bränsle.
Ett stoft som är mycket finkornigt, lätt och
dammande önskar man ofta få i en annan
konsistens för att lättare kunna transportera
det. Ett försök i den riktningen har gjorts på
rökgasstoft från en sulfitluteldad panna,
vilket är ytterst finkornigt med en volymvikt på
ca 0,1 g/cm3. Genom ett tryck på ca 500
kp/cm2 kan stoftet pressas till briketter. För
kontinuerlig drift har i en provanläggning
stoftet genom passering av ett valspar
sammanpressats med något lägre tryck till en
volymvikt av ca 0,5 g/cm3 och därigenom fått
en sådan konsistens att det utan dämning
kan transporteras i behållare.
Ett annat exempel på konsistensförändring
har gjorts vid en utsugningsanläggning i ett
bomullsväven. För att rationalisera tömning
och borttransport av det fibrösa och
voluminösa materialet, som avskilts i sex
slangfilter, anordnades diskontinuerlig avsugning
från de tolv slangfilterfickorna till ett
tråd-duksfilter ovanför en speciell vagn. Med vissa
tidsmellanrum ocli med fläkten avstängd
pressar en sida i vagnen samt en press uppifrån
ihop materialet till en bal, som lätt kan
transporteras.
Hantering av stoft uppslammat
i vätska
Ofta framställs frågan, om man inte kan
spola bort stoftet. Det går givetvis, om
vatten-och avloppsfrågorna är tillfredsställande
ordnade. För utspolning erfordras en
spolappa-rat, t.ex. enligt fig. 12. Stoftet rinner från
stoftutmataren in genom ett centralt rör in i
spolapparaten. Vattenmängden, som bör vara
minst 10 gånger stoftmängden i vikt räknat,
införs tangentiellt för att väta ytterväggen och
uppfånga stoftet. Avloppet är i botten. Viktigt
är att inte vatten eller fuktig luft sugs upp
i avskiljaren. En tät stoftutmatare måste
finnas eller också vattenlås efter spolapparaten.
Det har nämnts om spolapparater, där
stoftet uppslammas i vatten för borttransport.
Samma våthantering gäller vid alla
våtavskil-jare, och problemet kvarstår, var man skall
göra av smutsvattnet. Enligt Vattenlagen får
man ej föra ut förorenat vatten i vattendrag,
utan att det först passerat minst en
avsättningsbassäng. Finnes möjlighet att föra vattnet
med stoftet i produktionen är problemet löst,
t.ex. i anrikningsverk och sulfatfabriker.
Det finns även typer av avskiljare, som kan
placeras ovanför en bassäng eller i sig själva
utgör sedimenteringsbassäng. Där kan man
intermittent skrapa upp stoftet eller slussa ut
en förtjockad massa.
I övriga våtavskiljare förs vattnet direkt från
våtavskiljaren till en sedimenteringsbassäng.
Storleken av bassängen är helt beroende av
stoftets karaktär och sjunkhastighet. Som
exempel kan nämnas att i den anläggning som
fig. 14 visar, är bassängen ca 5 X 4 m och 800
mm djup. Den betjänar ett tjugotal skrubbrar
med en vattenmängd av 5 1/min per enhet.
Vattenhastigheten är endast någon millimeter
per sekund, varför bassängen är mycket rik-
Fig. 8.
Utsugning sanläggning
vid
centroslip-maskin.
Fig. 9.
Stoftutmatning till
skakränna.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
