Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 8 - Svensk järnhantering 1958, av WS - Världsskeppsbyggeriet vid årsskiftet 1958/59, av N Lll - Norges elpolitik, av R Gn - En 500 km lång 800 kV-likströmsledning - Storbritannien skall övergå till internationella pappersformat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till 764 000 t eller med 49 000 t. Undantar man
importen av grovplåt, som ökade från 288 000 till
320 000 t, minskade importen i övrigt från 525 000
till 444 000 t.
Produktionen av järnmalm minskade från 19,9 Mt
år 1957 till 18,6 Mt. Den sammanlagda
tackjärnsproduktionen gick ned från 1 446 000 till 1 303 000 t
och produktionen av järnsvamp från 136 000 till
99 000 t. Götproduktionen minskade från 2 482 000
till 2 387 000 t, varav ordinära göt från 1 954 000 till
1 918 000 t och kvalitetsgöt från 529 000 till 469 000 t.
Sammanlagda produktionen av handelsfärdigt järn
och stål inklusive till andra än järnverk sålda
ämnen gick ned från 1 734 000 till 1 692 000 t.
Tillförseln av handelsfärdigt järn och stål
(produktion pius import minus export, utan hänsyn till
lagerändringar) beräknas till 2 040 000 t mot 2 165 000
t år 1957.
Antalet arbetare sysselsatta inom järnhanteringen
var 43 500; minskningen från föregående år var
1 800.
Som allmänt omdöme om den svenska
järnhanteringen 1958 kan framhållas, att exporten av
järnmalm icke oväsentligt minskades medan exporten
av tackjärn och massiva ämnen samt handelsfärdigt
järn och stål i viss mån förbättrades. Inom
importen märktes en ökning av smidbart järnskrot men
en minskning av handelsfärdigt järn och stål.
Den totala järn- och stålproduktionen under året
var genomgående lägre än under 1957. Under sista
kvartalet 1958 inträdde dock en förbättring.
Prisnivån under kvarta.et försämrades emellertid, liksom
även var fallet tidigare under året, vilket ger
anledning till ökade bekymmer för lönsamheten inom
järnhanteringen (Järnverksföreningens järnstatistik
1958). WS
Världsskeppsbyggeriet vid årsskiftet 1958/59.
Enligt Lloyd’s Registers statistik var den 31
december 1958 ett handelstonnage om 1 442 fartyg,
10 002 846 brt under byggnad i världen,
undantagandes Ryssland och Kina. Jämfört med 1 681 fartyg,
9 947 977 brt ett år tidigare betyder det en
minskning av antalet enheter med 239 och en ökning av
bruttotonnaget med 54 869, dvs. fartygens
medelstorlek har ökat från 5 930 brt till 6 920 brt,
huvudsakligen beroende på att många stora tankfartyg bvggs.
Fördelningen på de olika länderna var den 31
december 1958 (motsvarande siffror vid årsskiftet
1957/58 inom parentes):
antal fartyg brt
Storbritannien
och Nordirland.. 310(341) 2 234 158(2 345 408)
Tyskland ..............189 (223) 1 094 250 ( 928 087)
Japan ....................94 (161) 995 075 (1 589 280)
USA ........................49 ( 39) 896 730 ( 695 339)
Italien ....................103 (104) 885 368 ( 939 537)
Holland..................140 (173) 780 829 ( 643 314)
Sverige ..................66 ( 75) 722 625 ( 611 252)
Frankrike ..............58 ( 65) 592 833 ( 521 837)
Norge ....................49 ( 77) 328 708 ( 324 692)
Spanien ..................120 (106) 304 051 ( 263 701)
Brittiska Samväldets
utomeuropeiska
länder ..................53 ( 55) 204 510 ( 161 665)
Polen ......................56 ( 70) 201 679 ( 186 632)
Danmark ..............24 ( 32) 198 899 ( 175 759)
Jugoslavien ..........28 ( 27) 194 280 ( 146 079)
Belgien ..................16 ( 16) 156 264 ( 144 428)
Finland ..................53 ( 69) 132 717 ( 208 845)
Portugal ................17 ( 28) 43 978 ( 42 912)
Grekland ................2 ( —) 16 380 ( — )
Turkiet ........ . 9 ( 9) 9 628 ( 7 637)
1 ( 1) 4 297 ( 4 297)
Argentina ...... • 2 ( 1) 3 400 ( 1 600)
Irländska
Republiken • 2 ( 4) 1 970 ( 2 697)
Indonesien ..... • 1 ( 2) 177 ( 1 300)
Av totaltonnaget faller 22,34 °/o på Storbritannien
och Nordirland, varjämte 2,04 °/o kommer på
Brittiska Samväldets utomeuropeiska länder, eller
tillsammans 24,38 °/o. Tyskland har ryckt upp på
andra plats med 10,94 °/o, medan Japan gått ned
till tredje plats med 9,95 %> i stället för 15,98 °/o ett
år tidigare. Sverige bygger 7,22 °/o av totaltonnaget.
I fråga om drivkraften fördelar sig totaltonnaget
på (motsvarande siffror vid årsskiftet 1957/58 inom
parentes):
brt °/o
1 156 (1 369)
motorfartyg . . 5 049 786 (5 569 659) 50,5 (56,0)
286 (312)
ångare ....... 4 953 060 (4 378 318) 49,5 (44,0)
Tankfartygstonnaget har fortsatt att öka och
utgjorde 339 fartyg om 5 497 170 brt (55,0 °/o av
totaltonnaget) mot 332 om 4 883 561 brt (49,1 %>) vid
årsskiftet 1957/58. Fartygens medelstorlek är 16 230
brt. 172 tankfartyg om 3 994 783 brt får ångdrift,
167 om 1 502 387 brt motormaskineri.
Storbritannien och Nordirland bygger 71 om 1 064 195 brt,
USA 34 om 807 998 brt, Japan 40 om 653 135 brt,
Italien 34 om 578 057 brt, Sverige 25 om 479 542 brt,
Holland 28 om 452 091 brt och Tyskland 38 om
424 393 brt.
Av totaltonnaget klassas 721 fartyg om 5 612 836
brt eller 56,11 °/o i Lloyd’s Register. N Lll
Norges elpolitik. Norges vattenkraftresurser
beräknas till 105 000—110 000 MkWh årsproduktion
och av dessa är i dag endast en fjärdedel tagen i
anspråk. Norge har 1,2 %> av OEEC-ländernas
folkmängd men hela 20 °/o av ländernas
vattenkraftresurser. Dessutom är den norska vattenkraften
mycket billig att bygga ut. Dessa naturrikedomar
måste utnyttjas för att trygga landets ekonomi.
Rent tekniskt är det möjligt att öka
utbyggnadstakten betydligt, men detta kräver mer kapital än
den inhemska lånemarknaden kan tillskjuta.
Naturligt är då att Norge vänder sig till andra länder för
att skaffa erforderligt kapital och erbjuder export
av elektrisk kraft som betalning. En annan möjlighet
är att det med utländskt kapital byggs industrier i
Norge, som utnyttjar vattenkraften, men detta
kräver bl.a. en ändring av industribeskattningen.
Samköming med värmekraftproducerande länder
skulle ge stora fördelar för Norge. Under
vattenrika år kan Norge exportera kraft och därvid
utnyttja produktionsmöjligheterna helt, medan torra
år kan klaras med import. Även sedan atomkraften
kommit allmänt i bruk kan Norge räkna med ett
fördelaktigt kraftutbyte. Atomkraftländerna kan
tänkas täcka sin bottenbelastning med atomkraft och
köpa toppkraft från Norge (Tryggve Lie i
Polyteknisk Förening i okt. 1958; ETT 1958 s. 473—475
h. 34). R Gn
En 500 km lång 800 kV-likströmsledning byggs
mellan Stalingrad och Don-bäckenet. Ledningen skall
vara klar 1961.
Storbritannien skall övergå till internationella
pappersformat enligt ett beslut av det brittiska
standardiseringsorganet.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
