Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 9 - Behovet av forskning inom persontrafiken, av Bo Björkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Behovet av forskning
inom persontrafiken
Professor Bo Björkman, Stockholm
001.891 : 656.025.2
Den engelske filosofen William Hazlit har
beskrivit drivkraften i människans resbegär i
sentensen "Resans innersta väsen är att man
är fri att tänka, känna och göra precis vad
man behagar". Hur fritt vårt demokratiska
gränsat och därigenom ökar behovet av frihet,
i tanke, tal och skrift, frihet i konsumtionsval,
yrkesval, etc., så drivs ändå den moderna
människan in i ett omedvetet tvång, där det hårda
tempot och rytmen i vardagslivet inte ger
tillfälle att känna dessa tillgångar.
Gränsdragningen fritid—arbetstid blir hårdare i det moderna
samhället, där arbetslivets specialisering lätt
ger monotoni och en känsla av grottekvarn.
Tillfället till meditation och eftertanke är
begränsat och därigenom ökar behovet av fritid,
som kan ge tillfälle till avkoppling och
rekreation.
Det hårda tempot och jäkten anger emellertid
rytmen i livet, och även fritiden skapar
problem i effektivitetens tecken. På samma sätt
som tidigare generationer i sin isolering fann
ro och tillfredsställelse i den egna
meditationen söker den moderna människan slå sig loss
ur det pulserande vardagslivet och frigör sig
genom att fara bort. Det egna fordonet blir
målet och medlet att kunna uppfylla detta
behov, som representerar en dynamisk kraft av
accelererande intensitet, ju mer behovet kan
tillfredsställas.
Denna lilla populär-psykologiska utflykt i den
moderna människans livsinriktning och behov
är framförd för att ge en idé om några av de
krafter som ligger bakom det ständigt växande
trafikflödet, som icke går att hejda och som
växer med en intensitet som även förutseende
planerare inom samhället ofta misslyckas att
bedöma och prognosticera. Det enda
hjälpmedlet för att få bättre grund för projektering av
kostsamma investeringar i räntabelt syfte och
att möjliggöra för människan att tillfredsställa
framtida behov är bättre kunskap. Kunskap
om: trafikens art baserad på varje individs
behov, trafikens storlek, trafikens mönster,
marknadens val av transportmedel, marknadens
Installationsföreläsning på KTH den 14 november 1958.
önskemål och behov beträffande säkerhet,
service och standard samt trafikens
kapacitetsbehov.
Den kunskap, som fordras för en sund
planering, kan endast erhållas genom forskning.
Enbart praktisk erfarenhet kan dåligt ersätta
denna, ty erfarenheten utan teoretisk analys är
stationär och tillbakablickande till sin
karaktär. Vad som gäller i dag motsvarar inte
marknadens behov i framtiden, och inom trafiken
måste man gå långt framåt i tiden med tanke
på investeringarnas omfång och deras
ekonomiska livslängd.
Persontrafikens karaktär och omfång
Persontrafiken representerar i det moderna
samhället en faktor, som såväl i vad avser
produktion, arbetskraftinsats, privat konsumtion
som totala omkostnader utgör en högst
betydande andel av de totala resurserna.
Kostnaderna för persontransporterna i dagens Sverige
kan beräknas uppgå till över 3 500 Mkr.,
representerande ca 7 % av totala
bruttonationalprodukten. En analys från konsumentsidan visar
vidare att av de privata utgifterna läggs i
genomsnitt mer än 10 % på persontransporter.
Redan dessa tal, som visar resornas
ekonomiska betydelse såväl i totala
samhällsmaskineriet som i den enskildes utgifter, gör det
klart, att behovet av en riktig planläggning och
planering för framtiden inom alla grenar inom
persontrafiken är lika starkt och betydelsefullt
som inom alla övriga sektorer inom vårt
näringsliv. Persontransporternas relativa
betydelse tenderar dessutom att öka, och som en
riktpunkt i utvecklingen kan man alltid utnyttja
situationen i USA, där för närvarande drygt
10 % av nationalprodukten kan hänföras till
persontrafiken.
Resor kan till sin karaktär indelas i
nöjesresor, kommersiella resor samt resor bostad—
arbetsplats.
I inledningen har antytts några av de krafter
som utlöst människornas behov av förflyttning.
Naturligtvis finnes många andra
bevekelsegrunder, och dessa varierar från önskemål att bli
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
