Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 9 - Bioteknologisk verksamhet vid ett järnverk, av Johan Pontén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skans förhållanden till arbetet och angett
riktlinjer för hur en arbetsplats bör vara
beskaffad. Längre kommer ej den medicinska
vetenskapen utan medverkan av den tekniska ocli
därmed kommer man in på bioteknologin, som
kan översättas fritt med arbetsfysiologins
till-lämpning i praktiken. Målet för denna
verksamhet är i första hand att förebygga ohälsa
men därutöver strävar man mot idealet,
optimala betingelser för människan i arbetet.
Ledande tekniker har snabbt insett
betydelsen av denna verksamhet, kanske mest på
grund av de goda erfarenheter man haft av
arbetarskyddet. Industrins
branschorganisationer och arbetarskyddets centrala organ har på
olika sätt förmedlat kännedom till företagen
om bioteknologin och dess betydelse för hälsa,
arbetsglädje, trivsel och effektivitet och
därmed också för produktionen.
Bioteknologin gör emellertid ingen nytta
förrän den verkligen tillämpas på arbetsplatsen.
Denna uppgift åvilar det enskilda företaget.
Sedan man fått uppmärksamheten riktad på
frågan har det väl visat sig att månget dylikt
problem borde kunna lösas enbart genom
användande av sunt förnuft. Men det gives också
arbetsplatser, vars ändamålsenliga utformning
kräver ett omfattande arbete av medicinsk,
fysiologisk, teknisk och företagsekonomisk
expertis.
Organisation
De större företagen — i första hand de, som
har egna läkare — har på olika sätt sökt få
till stånd ett organiserat arbete på detta
område.
Inom Domnarfvets Jernverk med ca 4 000
anställda handhas de bioteknologiska
uppgifterna sedan några år av en kommitté, bestående
av läkare, gymnastikdirektör, sjukgymnast,
säkerhetsingenjör och konstruktör. Därtill kan
vid behov arbetsstudieingenjör och
värmeteknisk expert adjungeras. Kommittén är på visst
sätt anknuten till arbetarskyddet och står
under tekniske chefens ledning. Arbetarskyddets
uppgifter beträffande förebyggande av
olycksfall och yrkessjukdom handhas på sedvanligt
sätt av säkerhetsingenjören. Inom
bioteknologiska kommittén ledes arbetet av läkaren, som
även fungerar som föredragande i
arbetarskyddets centrala kommitté, där tekniske chefen är
ordförande.
Arbetsuppgifterna är i huvudsak:
att med anledning av iakttagna
sjukdomstillstånd av hithörande slag utreda
orsakssammanhang och i förekommande fall föreslå
åtgärder i förebyggande syfte på redan befintliga
arbetsplatser (liknande utredning sker även
med anledning av på annat sätt inkomna
rapporter om förmodade bioteknologiska
missförhållanden),
att svara för att nya arbetsplatser redan från
början får en bioteknologiskt riktig
utformning,
att inom verket sprida kännedom om biotek-
Fig. 2.
Siktför-hållandena i en
travershytt; t.h.
hytt av äldre
typ, t.v.
bioteknologiskt riktigt
utformad hytt.
nologins medel, mål, betydelse och möjligheter
samt
att meddela upplysning och instruktion
beträffande fysiologisk arbetsteknik.
Arbetet är sålunda analogt med
arbetarskyddets.
Utredning vid sjukdomsfall
Vid belastningssjukdomar är
orsakssammanhangen alltid mera diffusa och svårbedömda än
vid olycksfall. Det rör sig i regel om
smärttillstånd — oftast i ryggen — som patienten på
grund av ett ofta långsamt progredierande
förlopp kallar reumatism, värk eller dylikt.
Läkarens undersökning ger som regel ingen
upplysning om orsaken. Det är dock läkarens sak att
avhjälpa det onda och därvid är, som alltid,
uppspårandet och undanröjandet av eventuella
orsaker det viktigaste för resultatet på längre
sikt. I dessa fall är denna uppgift också den
svåraste, då liknande tillstånd kan uppstå av
olika orsaker och utan påvisbar orsak.
För att fylla sin uppgift måste läkaren vid
sjukdomsfall av denna typ inhämta uppgifter
av patienten om arbetsförhållanden och
förmodad orsak. Om en utredning skall komma
till stånd, måste den börja i läkarens
mottagningsrum. Även om patologisk-anatomiska
förändringar i någon form mången gång är
grundläggande orsak, så kan en kanske onödig på-
Tabell 1. Orsaker och arbetstyngd enligt uppgifter av 577 för
lumbago-ischias behandlade patienter 1956—1957
Uppgifter om orsaker i °/o av samtliga fall Uppgifter om arbetstyngd i %> av antalet fall inom resp. grupp
%> Orsaksgrupp Lätt Lätt arbete med Tungt arbete enstaka tyngre arbete moment
8 Olycksfall i arbete 36 46 18
4 Olycksfall utom arbete 65 25 10
18 Tungt lyft 17 60 23
70 Okänd orsak 54 40 6
Medeltal för samtliga orsaksgrupper 45 45 10
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
