Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 9 - Bioteknologisk verksamhet vid ett järnverk, av Johan Pontén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-. ’«. "säd
Det sittande arbetet blir allt vanligare i ett
järnverk och kommittén har därför
konstruerat, eller åtminstone omkonstruerat, en
arbetsstol, fig 1. Ryggbrickan har utbytts mot ett
ryggstöd enligt de principer som angivits av
B Åkerblom1’2. Ryggstödets ställbarhet har
begränsats till 10° i riktning framåt — bakåt för
att undvika felinställningar. Stolen är höj- och
sänkbar och försedd med plats för armstöd.
Den kan med en fjädrande anordning placeras
på en skenstyrd tralla, varigenom den lätt kan
förskjutas framåt — bakåt. Detta medför
ytterligare möjligheter till variation av ställningen
och ökat synfält. Vid belastning trycks
fjädrarna ihop och stolen står stadigt. Då
belastningen minskar lyfts stolen och blir rörlig på
skenorna men kan ej spåra ur3.
Mången gång kan en ändamålsenlig stol och
någon mindre ommöblering på arbetsplatsen
göra god nytta. Andra gånger måste kommittén
däremot föreslå kostsammare om- eller rent av
nybyggnad. I en traversförarhytt av en äldre
typ kan höga manöverorgan och begränsad sikt
nedåt nödvändiggöra en onaturlig ställning, fig.
2 t.h. I en hytt av den typ som man numera
önskar använda ger golvfönster och rullbar
stol god sikt nedåt, fig. 2 t.v.
Vid ombyggnad av förarhytt i en äldre travers
i ett valsverk, fig. 3, kunde hytten ej förstoras
eller ändras beträffande läget i konstruktionen.
Kommittén har i detta fall genom excentrisk
placering av fönstren åstadkommit de
sikt-möjligheter som i detta fall behövs för att
arbetaren skall kunna bibehålla en fysiologisk
arbetsställning med variationsmöjligheter genom
rullbar stol. Bioteknologiska synpunkter går
alltid före arkitektonisk skönhet, där dessa två
faktorer av någon anledning ej kan förenas.
Arbetsplatsens klimat tillhör också
bioteknologins uppgifter. Hög temperatur, strålande
värme ocli kallt drag kan vara svårlösta problem,
icke minst därför att uppfattningen av dessa
klimatologiska faktorer växlar med årstiderna.
Vad som är otillständigt hög temperatur på
sommaren kan vara skön värme på vintern och
iskallt drag kan på sommaren uppfattas som
välbehövlig svalka. På inbyggda arbetsplatser,
där luftkonditionering ej kan ordnas, har fläkt
med möjlighet till uppvärmning av
luftströmmen av denna anledning visat sig värdefull.
Fig. 4. En
aluminiumfolie utanpå travershytten
skyddar föraren
mot
värmestrålning.
Mot stark värmestrålning kan beklädnad med
aluminiumfolie, fig. 4, ge tillräckligt skydd.
Vid nybyggnad måste särskilt stor omsorg
ägnas utformningen. En ur bioteknologisk
synpunkt bra arbetsplats behöver ej bli dyrare att
bygga än en dålig. Men den dåliga blir i
längden dyrare på grund av behovet av senare
ombyggnad.
Sker åtgärden på grund av kommitténs förslag
så utarbetas detaljritningarna inom kommittén
och dess tekniska del följer arbetets utförande.
Vid större nybyggnader inkopplas kommittén
redan på planerings- och ritningsstadiet, och i
vissa fall har den satts i direkt kontakt med
utomstående tillverkare beträffande
utformning av speciella detaljer.
Tillverkningen av förarhytterna till
traver-serna i Domnarfvets nya elektrostålverk har på
detta sätt kontrollerats av kommittén, fig. 5.
Den rullbara stolen och golvfönstret mellan
fotstöden, fig. 6, medger variation av
sittställ-ning och siktområde. På en brokran, fig. 7,
hade konstruktionsfirman planerat att förlägga
förarhytten högst upp på kranbenet.
Kommittén fann att siktmöjligheterna skulle allmänt
Tabell 3. Jämförelse mellan sjukskrivna fall av olycksfall i arbete och lumbago-ischias
(kroppsarbetare)
Olycksfall i arbete Lumbago-ischias
År Sjukskrivna i °/o av antalet behandlade fall Fall/100
årsarbetare Sjukdagar/fall Sjukdagar/årsarbetare Sjukskrivna i % av antalet behandlade fall Fall/100
årsarbetare Sjukdagar/fall Sjukdagar/årsarbetare
1951 ...... 28,1 16,3 4,52 70 8,2 27,1 2,22
1952 ...... — 20,1 17,5 3,51 66 7,3 22,3 1,58
1953 ...... — 17,2 18,0 3,12 66 8,1 19,0 1,54
1954 ...... 28,4 15,5 16,0 2,50 80 8,1 20,0 1,63
1955 ...... ____ 21,5 12,5 18,3 2,18 — — — —
1956 ...... ____ 21,2 11,0 22,9 2,55 64 6,5 20,5 1,34
1957 ...... ____ 18,2 9,3 28,5 2,65 64 6,3 24,0 1,38
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
