Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 9 - Andras erfarenheter - Utrangering av kraftstationer i USA, av I Cedell - Böcker - Public relations, av sah - Nya svenska villor, av L Sandahl - Satelliter och rymdfart, av BMW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kraft, kan skrotningen väntas öka, men i andra
riktningen verkar en ökad användning av
diesel-aggregat som toppkraftkapacitet.
Skrotningen av vattenkrafteffekt kommer sannolikt
att minska eftersom de flesta stora installationerna
gjordes så sent som på 1930-talet.
Produktionskostnaden påverkas ej heller såsom för värmekraften
av stigande bränslepriser.
Ett ofta förekommande skäl för utrangering av
ångkraft har varit att man önskat bereda plats för
nya större aggregat. Därmed minskar man specifika
personalbehovet, underhållet och särskilt i städerna
fastighetsskatten. Utrustningens modernitet har fällt
utslaget och ej dess fysiska kondition. Enheter med
effekter upp till 60 MW har ersatts. Särskilda
undersökningar visar dock att många gamla aggregat
fortfarande är i tjänst, och av den ångkrafteffekt
som installerats före 1920 finns i dag 2 000 MW i
drift.
Medelstorleken för de äldre enheterna är liten.
För de 22 486 MW som daterar sig på 1920—1940
är den blott 12 MW dvs. mycket mindre än
medelstorleken 110 MW av 1956 års tillskott. Med stigande
bränslepriser kommer utbyten mot moderna
anläggningar att bli ekonomiska trots att
produktionskostnaden vid de äldre anläggningarna icke belastas av
några kapitalkostnader. Det ökade effektbehovet
under sommartid leder till större utnyttjning av
toppkraften. Högre krav kommer därför att ställas
på dennas tillförlitlighet och driftekonomi.
Framtida utrangeringar dikteras således av faktorer
något avvikande från dem som varit bestämmande
under det förflutna decenniet. Det är icke otroligt
att anläggningar för 20 000—24 000 MW kommer
att utrangeras de närmaste 10 åren (John J Kearney,
Electrical World 6 okt. 1958 s. 76—78). 1 Cedell
mböcker
Public relations, av Eric Lindström. Forum,
Stockholm 1958. 274 s., ill. 27 kr.
Om ett så "aktuellt" ämne som public relations är
det hur lätt som helst att skriva, om man håller
sig till allmänna talesätt och välmenta råd i det
blå. Härom vittnar också en rik litteratur på
amerikanska, och alla de tidskriftsartiklar som icke
heller vårt svenska språk har skonats från.
Precis tvärtom har förf. till denna bok gjort. Den
innehåller knappast ens en definition av begreppet,
utan börjar i stället med att staka ut PR-området
med hjälp av exempel och mål ur verkligheten.
Samma praktiska grepp genomsyrar även den
fortsatta behandlingen som, i fortlöpande känning med
aktuella problem och lösningar, behandlar de
externa och interna verkningsmedel som används i
PR-verksamhet, samt en PR-avdelnings organisation
och arbetsområde. Nästan hälften av boken upptas
av en serie praktikfall, på ett undantag när
hämtade från svenskt näringsliv. På ett förträffligt sätt
illustrerar dessa förf:s framställning, och dessutom
lämpar de sig för vidare diskussion enligt riktlinjer
som förf. anger.
Boken är alltså i ovanligt hög grad lämpad för
praktikern och praktiken. Förf. är utomordentligt
väl insatt i ämnet och lyckas även meddela vad han
vet; innehållet inbjuder icke heller till kritik annal
än på oväsentliga punkter. Exemplen är myckel
färska, och sakuppgifterna helt up to date.
Kort sagt: en bättre bok om public relations står
nog inte att få i svensk bokhandel just nu. sah
Nya svenska villor, av Erik Thelaus.
Byggmästarens Förlag, Stockholm 1958. 166 s., ill. 24 kr.
Efter att ha försökt att år från år hålla en
kontinuerlig redovisning av aktuella svenska villabyggen
har redaktionen för tidskriften Byggmästaren ansett
bokens form lämpligare som sammanfattning av
vad som är värt att visa, detta också beroende på
att materialet undan för undan blivit mer
omfattande än man från början väntat. Alltså föreligger
denna, av många helt säkert efterlängtade villabok,
som man också försett med engelsk text parallellt
med den svenska för att göra den tillgänglig för en
internationell publik.
Boken omfattar 53 enfamiljshus, huvudsakligen av
det exklusiva slaget. Man har med två undantag
avstått från hus i grupp, och inga typhus har givits
plats, utan samtliga är exponenter för ett mer eller
mindre individuellt boende. Av de redovisade har
åtminstone hälften tidigare förekommit i
Byggmästaren. I en kort, välskriven inledning skildrar förf.
tendenser i 1950-talets svenska villabygge, och
konstaterar samtidigt vår brist på tradition på området.
Villorna presenteras sedan med planer och rikligt
med fotografier. Urvalet förefaller tillfredsställande.
Bildmaterialet är gott, och boken är behaglig att
studera. Möjligen saknar trycket något av den
briljans, som man mött vid den tidigare publiceringen
av objekten.
Boken har mycket gemensamt med de danska
villaböcker som utgivits de senaste åren — saknar
kanske något av deras charm, men har i gengäld större
variation innehållsmässigt — och måste anses som
en av de bästa i sitt slag. Den rekommenderas varje
intresserad. L Sandahl
i
Satelliter och rymdfart, av Eric Burgess. Hörsta,
Stockholm 1958. 176 s., ill. 17,50 kr.
Förf., som är känd från tidigare böcker om raketer
och rymdforskning, har i denna bok sammanställt
kända fakta om grundprinciperna för rymdfart samt
uppnådda försöksresultat. Det första kapitlet
handlar om satelliter och läsaren erhåller där
beskrivningar på kända satellitförsök jämte uppgifter på
de olika forskningsområden där satelliterna kan
användas.
Härefter följer som nästa steg en ingående
beskrivning av byggandet av stationer i rymden. I
detta kapitel redogör förf. även för den mänskliga
organismens begränsningar beträffande andning,
lufttryck, kosmisk strålning, fuktighet, acceleration
osv. Rymdstationen öppnar nya stora forskningsfält
men även möjligheter till bättre radio- och
televisionssändningar.
Från rymdstationen går förf. helt naturligt över
till att beskriva framstötar i rymden där månen blir
det första målet för sonderingar. Dessa kan utföras
direkt från jorden med en startvikt på
månsond-raketen på 310 t. Förf. — och läsaren —
konstaterar inför denna viktsiffra att steget till
bemannade expeditioner ännu ligger utanför våra
ekonomiska resurser. De många misslyckade
raketförsöken visar dessutom att tillförlitligheten hos ut-
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
