- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
223

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 10 - Elektroniska hjälpmedel i verkstadsindustrin. Byggdelar för elektroniska utrustningar, av Björn Skate

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 3. Kadmiumsulf ideell. Fig. 4. Dekadräknare.

celler tillkommit. I flera avseenden är dessa
celler överlägsna emissionsfotocellerna. I själva
verket disponerar vi nu så mångsidigt
användbara fotoceller, att de snart torde inta samma
rangplats bland de industriella processernas
kännande organ som ögat bland människans
sinnesorgan.

Bland de nya cellerna märkes fototransistorn.
Skrapar man bort färgen från ytterhöljet på en
vanlig transistor och utsätter den för
infallande ljus, ökas strömmen genom transistorn i
proportion mot belysningen. Känsligheten för
en fototransistor uppgår till ca 300 mA/lm,
vilket innebär att den är ett par tusen gånger
känsligare än de känsligaste
emissionsfotocellerna. Fototransistorns små dimensioner gör
den bl.a. lämplig för beröringsfria
gränsställa-re och andra övervakningsorgan i maskiner av
allehanda slag.

I de fotokonduktiva cellerna ändras
ledningsförmågan vid belysning. Det ljuskänsliga
skiktet utgöres av polykristalliniska
halvledarmate-rial såsom bly- och kadmiumsulfid.
Blysulfid-cellen är speciellt känslig för infrarött ljus.

Fig. 5. Vid motorstyrning med tyratroner regleras den avgivna effekten
(proportionell mot de skuggade ytorna) genom att man varierar
gallerförspänningen, varvid tändögonbticket förskjutes.

Den är robust och snabb och kan framställas
i varje önskad form och i små dimensioner.
Den användes bl.a. i järnverk, varvid önskade
manövrer utlöses, när värmestrålningen från
den glödande hetan infaller mot cellen.
Behovet av en särskild strålkastare bortfaller
alltså i detta fall. Att cellen är känslig framgår
därav, att den användes som målsökande organ
för vissa robotar. Den känner därvid på
betydande avstånd värmen hos avgaserna från
de mål, som skall angripas.

Kadmiumsulfidcellen, fig. 3, har två
förgrenade elektrodsystem, mellan vilka den
ljuskänsliga kadmiumsulfiden anbragts. Denna cell
reagerar för synligt ljus och den är så känslig,
att den kan anslutas direkt till ett relä utan
förstärkning. Detta innebär, att fotocellreläer
nu kan göras betydligt enklare och därför
också funktionssäkrare än förut.
Kadmiumsulfidcellen är dock för trög för att kunna följa
snabba förlopp.

De nya fotoceller, som här nämnts,
förekommer ännu inte i större utsträckning i
standardiserade byggdelar, varför verkstäderna
hittills endast i begränsad omfattning kunnat
utnyttja deras förnämliga egenskaper.

Räknare

För räkning av föremål, som exempelvis
passerar på ett transportband, kan man använda
sig av mekaniska räkneverk. Vid högre
hastigheter än ca 10 pulser per sekund måste man
emellertid övergå till elektroniska räknare.
Dessa lämpar sig inte bara för räkning av
föremål, utan också för längs- eller vinkelrörelser,
vilka därvid genom speciella organ måste
överföras i pulsform. I kombination med
kristall-styrda oscillatorer används sådana räknare
också för noggrann tidmätning. Sannolikt
kommer elektroniska räknare rätt snart att höra
till de mest anlitade elektroniska hjälpmedlen
inom industrin.

En dekadräknare, fig. 4, innehåller ett
speciellt katodstrålerör med ungefär samma
dimensioner som ett vanligt elektronrör men med
ett mycket speciellt elektrodsystem. I detta rör
alstras en bandformig elektronstråle, som kan
inta tio stabila lägen. Den flyttas stegvis från
det ena läget till det andra varje gång en puls
tillföres röret. Dess insida är täckt med ett
fluorescerande skikt. Där elektronstrålen
träffar detta skikt, ser man ett lysande index mitt
för en siffra, som anger antalet pulser röret
mottagit.

En sådan dekadräknare kan inte räkna
längre än till 10, men genom att kombinera flera
liknande standardenheter i rad efter varandra
kan man anpassa sin räknare efter
förekommande behov. När en dekad räknat till 9,
springer katodstrålen vid nästa inkommande
puls över till 0 och samtidigt ges en puls till
närmast högre dekad. För olika utföranden
varierar räknehastigheten från 30 000 till 100 000
pulser per sekund.

Ett annat räknerör är dekatronen som också
räknar till 10 men är uppbyggt på helt annat

TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free