- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
229

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 10 - Elektroniska hjälpmedel i verkstadsindustrin. Erfarenheter vid SKF, av Carl Axel Wannerskog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 3.
Kraftmätare till
tra-versvåg för 1 t [-maximibelastning.-]
{+maximibelast-
ning.+}

stärka de impulser som erhålles från mätdon
med elektriska kontakter. Dessa mätdon är
utförda med hög precision och det är
nödvändigt för bibehållandet av mätnoggrannheten att
kontaktströmmen hålles mycket låg, så att
brännmärken på kontaktytorna undvikes. Det
är därför t.ex. ej möjligt att direkt sluta
strömmen till ett elektromekaniskt relä över
mät-donets kontakter. Kopplas däremot ett
tyra-tronrör in mellan reläet och kontakterna, så
att de senare kommer att arbeta i
tyratron-rörets gallerkrets, kan man erhålla full
utstyr-ning av reläet med en kontaktström av endast
några mikroampere.

När tyratronrören får arbeta under normala
temperatur- och belastningsförhållanden har
de visat sig mycket driftsäkra. Vi har flera
exempel på utrustningar vilka arbetat i
tvåskift under 5—6 år utan att rörbyte har behövt
företas.

Liknande goda erfarenheter har vi från
användandet av vakuumrör. I göteborgsverkens
värmebehandlingsavdelning användes ett
större antal elektroniska regulatorer.
Elektronrören i dessa utgöres av ordinära mottagarrör.
Statistiken över antalet rörbyten visar att
rörens medellivslängd uppgår till flera år. Detta
goda resultat torde delvis få tillskrivas
regulatorernas vibrationsfria montering samt att
elektronrörsförstärkarna står inkopplade
dygnet runt. De mekaniska och termiska
påkänningarna på rören är således de minsta
möjliga.

Används vibrationssäkra rör, torde samma
höga livslängd för rören kunna påräknas även

Fig. A.
Visartavlan till
tra-versvåg med
dubbelt
visar-system som
drivs av
servo-motorn i en [-självbalanseran-de-]
{+självbalanseran-
de+} brygga.

i sådana fall där instrumenten är utsatta för
vibrationer. Vid vår egen tillverkning av
elektronikutrustningar där vakuumrör ingår,
använder vi oss i stor utsträckning av s.k.
lång-livsrör. Dessa rör är elektriska ekvivalenter
till ordinära elektronrör, men den mekaniska
uppbyggnaden av elektrodsystemet är
robustare, särskild omsorg nedlägges vid monteringen
av elektrodsystemet, och glödkatoden är
konstruerad för att ge fullgod emission under
minst 10 000 brinntimmar.

Den intensiva utveckling som ägt rum på
halv-ledarteknikens område under de senaste åren
har medfört flera intressanta och lovande
till-lämpningar av halvledarelement inom den
industriella elektroniken. Transistorer för
spännings- och effektförstärkning kommer därvid
i främsta rummet men temperaturkänsliga,
ljuskänsliga och magnetflödeskänsliga
halvledarelement har också sitt stora intresse i detta
sammanhang. Vi har experimenterat med
transistorer dels i elektroniska reläer, vilka
används på samma sätt som de tidigare nämnda
reläerna med tyratronrör, dels i
servoförstär-kare, vilka ingår i självbalanserande bryggor
för mätning med trådtöjningsgivare.
Experimenten har pågått under några år och vi har
sedan drygt ett halvår tillbaka ett antal
tran-sistoriserade utrustningar i praktisk drift.

Transistorer av den minsta
effektförstärkar-typen är väl lämpade för styrning av
svag-strömsreläer. Stora fördelar vinnes härvid
framför relästyrning med tyratronrör. Som
regel måste en elektronisk utrustning för en
verktygsmaskin eller en mätapparat byggas i ett
damm- eller vattentätt hölje. Utrymmet är
många gånger begränsat, och det kan uppstå
vissa svårigheter att tillfredsställande avleda
den värme som utvecklas av tyratronrören.

Eftersom det hos transistorn ej förekommer
någon motsvarighet till värmeutvecklingen i
tyratronrörets glödkatod kan en
transistorise-rad enhet däremot byggas mycket kompakt.
Till detta bidrar även transistorns
utomordentligt små dimensioner. De i fig. 1 visade
reläerna är samtliga styrda av transistorer. Ännu
vågar väl ingen med bestämdhet uttala sig om
transistorns livslängd, men alla tecken tyder
på att denna är betydligt högre för transistorn
än för elektronröret. Transistorn tycks dock
vara känsligare än elektronröret för transienta
överbelastningar. Detta förhållande torde dock
knappast ge upphov till några tekniska
problem.

Kraftmätare med trådtöjningsgivare

Trådtöjningsgivaren har inte endast blivit av
utomordentlig betydelse för
töjningsmättek-niken, den har också skapat förutsättningarna
för utvecklandet av en helt ny metod att mäta
krafter. Principen för en kraftmätare med
trådtöjningsgivare är enkel. På en lämpligt
utformad kropp, vanligen tillverkad av högklassigt
stål, klistras ett antal trådtöjningsgivare. När
kroppen bringas att ta upp den kraft som skall

TEKNISK TIDSKRIFT 1 229 179

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free