Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 11 - Skyddsgaser, av G Kluge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skyddsgaser
Diplomingenjör G Kluge, Planegg bei München
66.096.1
621.78.061
I början av 1900-talet uppstod inom
metallindustrin ett behov av en skyddsgasteknik som
i dag fått stor betydelse särskilt inom denna
industrigren. På senare tid har emellertid
skyddsgasatmosfärer börjat utnyttjas i
växande omfattning inom andra industrigrenar,
framför allt den kemiska men också inom
livsmedels- och petroleumindustrierna.
Metallindustrin
I metallindustrin skall skyddsgaserna bilda en
för det aktuella materialet lämplig atmosfär. I
Tabell 1. Skyddsgasers användning i metallindustrin
Värmebehandling Gasens uppgift
Gjutning Hindrande av luftoxidation och bortspolning av utvecklade gaser
[-Avspännings-glödgning-]
{+Avspännings- glödgning+} Hindrande av oxidation och eventuell avkolning genom luft eller ugnsavgaser; reduktion av metalloxider
Smidning Värmning till smidestemperatur Hindrande av oxidation med luft eller ugnsavgaser
Kallvalsning, dragpressning, strängpressning m.m. Mellanglödgning Hindrande av oxidation med luft eller ugnsavgaser; reduktion av metalloxider
Svetsning Hindrande av luftoxidation
Hårdlödning Värmning över lodets smältpunkt (oftast 1 120°C) Hindrande av oxidation med luft eller ugnsavgaser; reduktion av metalloxider så att flussmedel kan undvaras
Sintring Värmning till
sint-ringstemperatur (oftast 1 150— 1 250°C) Hindrande av oxidation med luft eller ugnsavgaser; reduktion av metalloxider och bortspolning av härvid bildade gaser
Blankglödgning Glödgning Hindrande av oxidation och eventuell avkolning genom luft eller ugnsavgaser; reduktion av metalloxider
Blankhärdning Värmning till härdnings- temperatur Hindrande av oxidation och
avkolning genom luft eller
ugnsavgaser
allmänhet skall denna vara reducerande och
fri från ämnen, som angriper den upphettade
metallen; framför allt skall den vara fri från
syre som ger glödskal på stål vid mer än
550° C. Vidare skall skyddsgasen avlägsna
oxider på metallytan (tabell 1).
Skyddsgasatmosfären
Som skyddsgaser används antingen inerta
gaser t.ex. kväve och ädelgaser, vilka på grund
av sin reaktionströghet hindrar icke önskade
reaktioner, eller reaktiva gaser som ger
reaktioner av önskat slag. Väte är t.ex. starkt
reducerande, och dess oxidationsprodukt,
vattenånga, är avkolande. På grund av det relativt
höga priset och de vida explosionsgränserna
används vätgas vanligen endast för mindre
ugnar.
Betydligt mera ekonomisk är krackad
ammoniak, en blandning av 75 % H2 och 25 % N2.
Den erhålls genom termisk spaltning av
ammoniak i närvaro av en katalysator enligt
2 NH3-> N2 + 3 H2; AI = 92 000 kJ
där AI är tillfört reaktionsvärme varvid
räknas med kilomol. Den erhållna gasen har en
daggpunkt på —40 till —60° C och är därför
särskilt lämplig för behandling av kromhaltiga
stål eftersom dessas affinitet till syre snabbt
växer med växande kromhalt. På grund av sin
stora vätehalt ger gasen explosiva blandningar
med luft.
Enligt ett nyare förfarande kan en billigare
skyddsgas erhållas genom spaltning av
metanol, ren eller i vattenlösning
CH30H —» CO + 2 H2; AI = 201 000 kJ
Denna gas kan användas för uppkolning.
Användningen av skyddsgas tog fart när man
på 1930-talet fann att användbara
gasblandningar kan erhållas genom partiell förbränning
av t.ex. stadsgas, propån eller generatorgas i
skyddsgasgeneratorer. Genom sin höga
kvävehalt (från förbränningsluften) blir dessa
skyddsgaser billiga och icke explosionsfarliga.
Av t.ex. 1 m3 stadsgas kan man erhålla 2—3 m3
skyddsgas.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
