Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 11 - Skyddsgaser, av G Kluge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning. Då denna i praktiken inte kan innehållas,
måste den vid t.ex. blankglödgning av kolstål
använda atmosfären ha sådan sammansättning
att den verkar reducerande vid 150—1 200°C.
Denna fordran uppfylls, om enligt fig. 2
volymförhållandet CO : C()2 > 3 vid 1 200° C och
volymförhållandet H2 : H„0 > 50 vid 200° C.
I praktiken har det visat sig att
blankglödgning kan utföras i en skyddsgas med
volymförhållandet H2 : H20 > 20. Vid t.ex. 12 vol-%
väte motsvarar detta 0°C daggpunkt (0,602
vol-% vattenånga). För att uppnå säkerhet mot
inläckning av luft bör man torka skyddsgasen
så att dess daggpunkt blir —8 till —40°C
beroende på betingelserna vid användningen.
Gasen kan också reagera med stålets kol.
Dessa reaktioner, som kallas uppkolning och
avkolning, är
Fe3C + C02 3 Fe + 2 CO (7)
Fe3C + H20 3 Fe + H2 + CO (8)
Fe3C + 2 H2 3 Fe + CH4 (9)
Jämviktskonstanten för reaktion (7) är
KP7 = P\JP<M,
Då jämvikterna för (7)—(9) varierar med
temperaturen och stålets kolhalt, kan man inte
ange riktvärden för gasens sammansättning
liksom vid oxidations-reduktionsjämvikter.
Skyddsgasens vattenhalt kan minskas, dvs.
dess daggpunkt kan sänkas genom nedkylning,
varvid vattenångan kondenseras, eller genom
behandling med torkmedel, t.ex. silikagel. Vid
kylning med vattenledningsvatten kommer man
i praktiken ned till en daggpunkt hos
skyddsgasen 5°C över vattentemperaturen. Genom
eftertorkning med silikagel kan daggpunkten
sänkas ned till —40°C.
Gasens framställning och användning
Några hundra skyddsgasgeneratorer arbetar i
dag med trycktorkning, som framför
adsorp-tionstorkning har fördelen att arbeta
kontinuerligt och ge en gas med konstant
fuktighetshalt. En trycktorkad skyddsgas med —8°C
daggpunkt (Exogas II) innehåller ca 15 % H„,
10 % CO, 6 % C02, 0,5 % CH4, 0,0 % 02 och
68,5 % N2. Den är prototyp för billiga
skyddsgaser, användbara för blankglödgning och
hårdlödning i ugn.
För blankglödgning av t.ex. stål med relativt
hög kolhalt eller höglegerade stål måste man
anpassa skyddsgasens sammansättning till
materialet. För stål, innehållande mer än 2 %
krom eller mangan måste gasen sålunda vara
fri från syrehaltiga komponenter, inte bara
koldioxid och vatten utan också koloxid.
I Tyskland avlägsnas koldioxiden vanligen
genom tvättning med vatten under tryck. På
andra håll, särskilt i USA, tvättas med en 10—
15 % monoetanolaminlösning. Koloxiden
avlägsnas genom konvertering enligt
vattengasreaktionen (6) och uttvättning av den härvid
bildade koldioxiden. Den erhållna gasen,
Monogas III, som huvudsakligen består av väte och
kväve, används mest när stora fordringar
ställs på skyddsgasen, t.ex. vid glödgning av
höglegerat stål och transformatorplåt.
Monogas I (tabell 2) är mycket lämplig som
bärargas vid gasuppkolning.
Partiell förbränning används också för
ammoniak, ett förfarande som tillämpas särskilt
i USA under beteckningen Nitroneal. Den
erhållna gasen kan till skillnad från krackad
ammoniak innehålla en av
förbränningsgraden beroende, godtycklig vätehalt upp till 30
vol-%.
Skyddsgasgeneratorer för t.ex. Exogas II (fig.
3 och 4) tillverkas i storlekar för 5—300 msh
(0°C, 760 torr) skyddsgas eller mera. Alltefter
gasens art kan anläggningsdelar utelämnas
eller tillfogas. Efter trycktorkningen lämnar
skyddsgasen generatorn vid ca 20°C under ett
valbart övertryck.
Om skyddsgasen inte erhålls färdig i
behållare eller framställs ur ämnen, som ger en gas
Fig. 3.
Skyddsgasgenerator
ocli
glödgningsugn med
bandtransportör.
Fig. A.
Skydds-gasgenerator
(Mahler—von
Linde
Exo-II-60).
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
