Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 11 - Skyddsgaser, av G Kluge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5.
Anläggning för
avkolning sfri
glödgning av ståltråd
i ringar.
med konstant sammansättning, bör man sätta
in kontrollinstrument. För Exogas-generatorer,
vilka körs med konstant gasmängd, räcker
kontroll av brännkammartemperaturen,
lämpligen med en temperaturskrivare. En betydligt
noggrannare kontroll erhålls med en
automatisk gasanalysapparat med skrivare, t.ex. för
en, två eller tre gaskomponenter (fig. 6).
Tabell Skyddsgas i kemisk och besläktad industri
Skyddsgas används
som för undvikande av
Svetsning av rörledningar och behållare spolgas explosion och brand
Byte av bottnar i
destilla-tionskolonner spolgas explosion och brand
Målning av explosiva ämnen spol- och transportgas explosion och brand
Driftstopp av
raffinaderianläggningar spol- och täckgas explosion, brand och korrosion
Tömning av behållare för gummi tryckgas explosion
Formning av luftslangar och stövlar av gummi tryckgas oxidation
Start av gasanläggningar, fyllning av gasbehållare spolgas explosion
Transport av tunga oljor, färger och läcker i
rörledningar tryckgas oxidation som leder till bildning av
beläggningar
Framställning och lagring av färger och fernissor täckgas oxidation
Tömning av behållare
innehållande explosiva ämnen tryckgas explosion
Spinning av konstfibrer täck- och tryckgas oxidation
Framställning av celluloid täck- och
eldsläckningsgas explosion
Plasttillverkning, t.ex.
alkyd-hartser täck- och transportgas oxidation
Återvinning av kolsvavla täck- och transportgas explosion
Torktorn för gaser genom adsorption spolgas explosion
Ugnar, i vilka skyddsgas skall användas,
måste vara gastäta; vidare måste rökgasen och
skyddsgasen hållas åtskilda. Vid gas- eller
oljeeldning upphettas glödgningszonen indirekt.
Man måste sålunda använda muffel,
förbränningskanaler eller strålningsrör.
Ugnskonstruktionen varierar med användningen.
Ståltråd blankglödgas satsvis utan uppkolning
i klockugnar t.ex. för en chargevikt på 5—6 t
(fig. 5). Dessa ugnar eldas med jordgas och
har automatisk temperaturreglering.
Skyddsgashuvarna har var sin kompressor för
gascirkulation. För minskning av avkylningstiden
har varje ugn en kylhuv.
Vidare förekommer kammarugnar, ugnar med
roterande härd och kontinuerligt arbetande
rullhärd- och stegbalkugnar från vilka
arbets-stvckena tas ut varma eller kalla. Som exempel
kan nämnas en ugn med bandtransportör för
blankglödgning av 400 kg/h smådelar. Den
upphettas med strålningsrör i vilka en
metan-luftblandning bränns.
För relativt liten produktion har ugnar med
bandtransportör och eluppvärmning visat sig
lämpliga. Denna ugnstyp (fig. 3) är i dag
standard för hårdlödning i skyddsgas och
används även för många olika
glödgningsproces-ser och sintring. Vid en produktion av t.ex.
45 kg/h, en öppning på 200 X 100 mm och
23 kW eleffekt förbrukar ugnen 20 m3/h
skyddsgas. För speciella ändamål, t.ex. lödning
av volframkontakter på stål, används små
ugnar med krackad ammoniak, eventuellt
partiellt förbränd, som skyddsgas.
Hårdlödning i skyddsgas utnyttjas i allt större
omfattning vid masstillverkning av
sammansatta metalldelar, framför allt inom
bilindustrin. Kallvalsverken är de största förbrukarna
av skyddsgas för blankglödgning; ett
medelstort västtyskt verk använder i dag upp till 900
ms/h (0°C, 760 torr). Vid smidning upphettas
stål i skyddsgas för undvikande av
glödskals-bildning. Härvid används i dag nästan
uteslutande elugnar.
Den kemiska industrin
I den kemiska industrin och besläktade
industrier används också skyddsgas, på senaste tid
i växande utsträckning. Gasen skall påverka
bearbetningsprocesser i önskad riktning,
möjliggöra dem genom utestängning av skadliga
gaser eller hindra bireaktioner (tabell 4).
Atmosfären
Man använder mest inerta gaser som förtränger
skadliga gaser och därigenom hindrar icke
önskade bireaktioner, framför allt oxidation.
Dessutom har skyddsgasen ofta den viktiga
uppgiften att hindra bränder eller explosioner
vid processer i vilka brännbara eller explosiva
ämnen på något sätt deltar.
I sådana industrier har man hittills mest
använt kväve eller koldioxid i form av flaskgas.
Erhålls dessa gaser inte som billiga
biprodukter, vilket sällan är fallet, blir detta förfarande
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
