Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 11 - Skyddsgaser, av G Kluge - USA:s tillgångar på uranmalm, av Magnus Smedberg - Statistiskt porträtt av den svenske storföretagsledaren, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 6. Diagram från en skrivare till en kontinuerligt
arbetande gasanalijsapparat.
dock mycket dyrbart. En billigare syrefri
skyddsgas, bestående av kväve och koldioxid,
kan man emellertid framställa i en generator
genom förbränning av eldningsolja med en rätt
avpassad luftmängd. Fordras ren kvävgas,
tvättas koldioxiden bort (Tekn. T. 1951 s. 306).
Vid användning av mindre svavelhaltiga
bränslen, t.ex. gasol, behövs ingen svavelrening.
Petroleumindustrin.
I petroleumindustrin använder man
skyddsgaser huvudsakligen som fyll- eller spolgas för
bränslebehållare och bränsleledningar för att
undvika bildning av explosiva
luft-bränsleblandningar. För samma ändamål används de
vid start och stopp av raffinaderier.
En process, som i dag alltmer ökar i
betydelse är avparaffinering av petroleum från
Mellanöstern. Vid det härvid använda
extraktionsförfarandet återvinns lösningsmedlet under
skyddsgas när det är lättantändliga t.ex.
bensen, ketoner. Enligt de tyska
säkerhetsbestämmelserna skall skyddsgasgeneratorn då vara i
explosionssäkert utförande.
Livsmedelsindustrin
I livsmedelsindustrin utnyttjas skyddsgaser
som täckgas i behållare för vegetabiliska oljor
samt vid lagring av spannmål och frukt för
undvikande av oxidation och angrepp av
skadeinsekter. I extraktionsanläggningar
används skyddsgaser för minskning av
explosionsrisken särskilt vid igångsättning och
avstängning. För kolsvavla-luft- och
toluen-luft-blandningar är t.ex. den undre
explosionsgränsen 1,2 vol-% brännbar gas och den lägsta
tändtemperaturen 105 resp. 620°C.
Skyddsgas används också vid
konservtillverkning som täckgas i burkarna för hindrande av
oxidation och varans därav följande
missfärgning och smakförsämring.
USA:s tillgångar på uranmalm. Enligt
beräkningar utförda av Atomic Energy Commission (AEC)
och Wyoming Mining Association var USA:s kända,
beräknade och sannolika tillgångar av uranmalm
vid senaste halvårsskiftet 78,5 Mt med en medelhalt
av 0,27 °/o U308. Av tillgångarna befinner sig
omkring två tredjedelar i New Mexico. I samband med
offentliggörandet av inventeringsresultatet meddelade
AEC, att dess inköpsgaranti t.o m. 1962 om 8 $>/lb
urankoncentrat endast gäller nu kända
urantillgångar och icke kommer att omfatta nva tillgångar.
För första halvåret 1958 rapporterades, att 2 471 000
t hade bearbetats i anrikningsprocess. Medelhalten
av U3Os var 0,26 %>. Lagren av uranmalm uppgick till
1 956 000 t. Vid halvårsskiftet var 18
urananrikningsverk i gång, och ytterligare ett antal beräknades
komma i drift under resten av 1958 (Engineering &
Mining Journal dec. 1958 s. 17; Compressed Air
Magazine nov. 1958 s. 27). Magnus Smedberg
Statistiskt porträtt av den svenske
storföretagsledaren. Det regionala och sociala ursprunget,
utbildningen och karriärvägen för ledare för svenska
storföretag har undersökts av två civilekonomer,
Gunnar Malmenström och Bo Wiedenborg.
Utredningen framlades ursprungligen vid ett
företagsekonomiskt seminarium vid Handelshögskolan i
Stockholm 1958.
Utredarna tog antalet anställda som kriterium på
företagsstorlek och skickade sitt frågeformulär till
ledarna till 292 svenska företag med mer än 500
anställda. De fick in sammanlagt 245
bearbetningsbara svar, vilket betyder alt svarsprocenten blev så
hög som 83,9.
Som ett slags resumé av hela undersökningen har
utredarna målat — enligt egen uppgift med
mycket bred pensel — följande statistiska porträtt av en
svensk storföretagsledare:
"Genomsnittsdirektören" föddes i en av de tre
storstäderna (Stockholm, Göteborg och Malmö) som
son till en ägare eller ledare av ett företag med mer
än 200 anställda. En viss anknytning till
landsbygden har han genom att hans farfar var lantbrukare.
Efter civilingenjörsexamen anställdes han i en
teknisk befattning vid ett företag i Stockholm. Han har
bytt företag en gång och har varit sin bransch
trogen. I sitt nya företag fick han arbeta i 8 år innan
han, 44 år gammal, utnämndes till VD. Han var vid
undersökningens genomförande 53 år, och hans
taxerade årsinkomst 1956 var 91 000 kr. (den
taxerade inkomsten och löneförhållandena
överensstämmer inte; förmögenheter och ägareförhållanden
spelar säkert här en betydande roll).
Kan man då med hjälp av undersökningen urskilja
några typiska drag för den yngre
företagsledargenerationen och på grundval därav bilda sig en
uppfattning om "morgondagens man"? Utredarna
konstaterar att materialet naturligtvis är för litet för att
det skall kunna tjäna som utgångspunkt för en
säker prognos men några drag kan dock urskiljas.
Då man betraktar den sociala bakgrunden för
direktörer som utnämnts under de tre senaste
tioårsperioderna finner man några intressanta tendenser.
Sönerna till ägare av företag (med mer än 200
anställda) minskar successivt sin andel, medan
sönerna till högre tjänstemän ökar sin och sönerna
till ledare för företag (med mer än 200 anställda)
fördubblar sin andel under de båda senaste
utnämningsperioderna. Tendensen för de yrkesgrupper
som representerar socialgrupp 1 är klart stigande.
Någon breddning av rekryteringsbasen är således
icke märkbar; tvärtom blir urvalet exklusivare i
socialt hänseende.
De akademiskt bildade bland direktörerna har
under de senaste utredningsperioderna ökat
markant. Bland akademikerna har civilingenjörerna
kraftigt ökat sin andel. Utredarna rekommenderar
därför företagsledarämnen att skaffa sig en
tekniskekonomisk utbildning.
Slutligen framhåller utredarna att företagsledare in
spe helst bör veta vad de vill vid valet av
anställning, ty det verkar inte att vara någon fördel att
vara alltför rörlig (G Malmenström & Bo
Wieden-rorg i "245 svenska storföretagsledare — regionalt
och socialt ursprung, utbildning och karriärväg",
SNS småskrifter 1958 :3). WS
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
