- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
260

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 11 - Nya metoder - Sublimation i fluidiserad bädd, av SHl - Andras erfarenheter - Apparatur för industriell molekylardestillation, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ger vanligen en finfördelad, mindre kompakt
produkt;

ämnet är icke-flyktigt, värmekänsligt och skall
befrias från en flyktig komponent (frystorkning);

ämnets smältpunkt är så hög att
materialsvårigheter uppstår vid destillation;

det flyktiga ämnet skall utvinnas ur en blandning
innehållande stor mängd icke flyktiga ämnen;

en oren och fuktig produkt kan torkas och renas
i ett steg, om kondensortemperaturen kan hållas
tillräckligt hög.

Vid sublimering används i allmänhet en bärargas
för transport av ångorna från sublimatorn till
kondensorn. I Västtyskland har man nu i
laboratorieskala utarbetat en ny metod vid vilken det gods
som skall sublimeras hålls i fluidiserad bädd av
bärargasen. Härvid är en homogen bädd
gynnsammast.

En sådan kan emellertid inte åstadkommas med
ett alltför finkornigt material, och då det
sublimerande ämnets kornstorlek avtar under processen,
måste man därför använda ett fluidiseringsmedel.
Detta skall vara inert gentemot det sublimerande
ämnet och bärargasen, det skall ha god
nötningshållfasthet och i allmänhet vara porfritt, dvs. sakna
adsorptionsegenskaper. Man har funnit att renad
strandsand är ett lämpligt material. Dess
kornstorlek är i allmänhet större än 90—100 n och mindre
än 300 n.

Råvaran skall vara så finpulvriserad som möjligt
så att den "bepudrar" fluidiseringsmedlet.
Härigenom uppnår man nämligen såväl god
värmeöverföring och temperaturkonstans som stor
värmeöver-gångsyta. Mängdförhållandet råvara :
fluidiseringsmedel kan inte väljas godtyckligt därför att en
homogen, fluidiserad bädd är mycket känslig för
föroreningar, i detta fall råvaran. Det har visat sig att
ett blandningsförhållande på 1 : 20 är lämpligt.

Råvara och fluidiseringsmedel blandas
kontinuerligt i en doseringsapparat, och blandningen matas
in i den fluidiserade bäddens mitt. Man för inte in
den på bäddens yta därför att råvara då kan följa
med bärargasen. I bädden tar denna med sig ånga
av det sublimerande ämnet, och vid sublimatorns
botten tar man kontinuerligt ut fluidiseringsmedel
och icke sublimerbar rest av råvaran.

Denna blandning förs, t.ex. pneumatlskt, till en
apparat i vilken fluidiseringsmedlet regenereras,
bekvämast genom förbränning av sublimationsresten.
Denna är emellertid mycket finkornig varför den
ofta kan siktas ifrån; uttvättning av
sublimationsresten med ett lämpligt lösningsmedel
ifrågakommer bara om den är värdefull. Det regenererade
fluidiseringsmedlet återförs till doseringsapparaten.

Efter sublimatorn passerar bärargas och ånga
genom ett filter som håller kvar medföljande fasta
partiklar. Filtret måste ha minst lika hög
temperatur som sublimatorn för att kondensation i det skall
undvikas. Som filtermedium har man funnit tätt
packad glasull lämplig; den kan användas vid upp
till 420°C. Fordras högre temperatur används bäst
ull av kvartsglas. Efter kondensatorerna passerar
gasen genom ett kallt filter, i vilket medryckt
sublimat fastnar, innan den går till cirkulationspumpen
och därifrån till gasförvärmaren.

Den största fördelen med sublimation i fluidiserad
bädd är den kontinuerliga driften. Detta gäller både
inmatningen av råvara och uttagningen av
sublimationsresten varigenom även råvara med hög halt
av icke flyktigt material kan behandlas. Vid
sublimation i fluidiserad bädd under atmosfärstryck
erhålls vidare sublimatet i voluminös, snöliknande
form vilket kan vara en fördel, om produkten skall

TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51

lösas, men också en nackdel då den är svår att
förpacka. Vid sublimering i vakuum erhålls däremot
största delen av sublimatet i kompakt form.

Enligt uppgift har man med fluidiserad bädd
uppnått större sublimationshastighet än med någon
annan metod, och den termiska behandlingen blir
därigenom och på grund av den goda
temperatur-regleringen särskilt skonsam. Föreningar, som
normalt polymeriseras vid en viss temperatur, lär ha
sublimerats vid en högre temperatur utan att de
polymeriserats (G Mats i Chemie-Ingenieur-Technik
maj 1958 s. 319—329). SHl

andras erfarenheter

Apparatur för industriell
molekylardestillation

Vid molekylardestillation separeras en blandnings
komponenter i en högvakuumapparat med ett
avstånd mellan värme- och kylytorna som är mindre
än molekylernas fria väglängd i ångan. Restgasens
tryck skall vara litet i förhållande till ångans. För-

Fig. 1. Apparat
Jör
molekylardestillation; a
synglas, b
axelbox, c
fördelar-skiva, d
utstry-kare, e
tillflödesintag, f
fördelar munstycke,
g rotor, h
värmemantel, j
kylmantel, k
kylvattenutlopp, l
uttag för
destil-lationsrest, m
produktuttag, n
vakuumledning,
o
kylvatteninlopp, p
utstry-karhållare, q
droppfångare.

Sektion A —A

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free