Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 11 - Böcker - Sonderbauformen elektrischer Maschinen, av Tage Strömberg - Arkitektur und Bauglas, av L Sandahl - Händelser - Nomenklatur för datamaskiner - Industriförbundet inrättar vattenvårdsservice - Meteorologisakkunniga - Statliga vattenvårdsexperter - Arkitekturglas, av LS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lurbin och generator, oftast en planetväxel, och man
har även kombinerat detta med en automatisk
frigörelse vid rusning.
Synkrona faskompensatorer för stora effekter
behandlas av Tittel. Först redogöres ingående för olika
möjligheter till kompensation av reaktiv effekt. Även
regleringsegenskaper och stabilitet behandlas. Ett
mycket intressant exempel med värdering av
förluster och reaktanser för en 100 MVAr maskin med
vätgaskylning genomföres. För att minska
förlusterna så långt som möjligt har man övervägt att utföra
maskinerna med vertikal axel och med magnetisk
avlastning av lagret. I Japan finns redan en 30
MVAr maskin så utförd.
Konstruktionen av kortslutningsgeneratorer
behandlas av Harms tämligen kortfattat med hänvisning
till en maskin på 1 200 MVA kortslutningseffekt.
Stora trefas kommutatormotorer beskrives av
Ort-huber med diskussion även av lindningarnas
utförande. Generatorer för medelfrekvens, dvs. inom
området 150—600 Hz för större effekter och 1—10
kHz, eventuellt 20 kHz för mindre effekter,
beskrives av Hagedorn. Tre grundformer, av Schmidt, Guy
och Dreyfus, beskrives. Omformare för matning av
synkrotroner beskrives av Sattler med hänvisning
till en leverans till Cern. Slutligen behandlar
Wissman regleringsegenskaper hos amplidyner och
magnetiska förstärkare, och Nechleba behandlar
dimensioneringen av en förstärkarmaskin med exempel.
Boken vänder sig i första hand till dem som är
intresserade av dimensionering och tillverkning av
maskiner, men innehåller också för
anläggningsingenjörer mycket av stort intresse. Så är ju t.ex.
översikten över rörturbiner synnerligen aktuell. Trycket
och illustrationerna är förnämliga, och värdet av
föredragen höjes ytterligare av att tillhörande
diskussioner är medtagna. Tage Strömberg
Arkitektur und Bauglas, av Oscar Knapp.
Wilhelm Knapp, Halle (Saale) 1958. 173 s., ill. 29 DM.
Första ledet i denna boks titel är missvisande, då
det som behandlas huvudsakligen är tillverkningen
och det tekniska handhavandet av olika sorters
byggnadsglas. Detta sker med en historik, en
redogörelse för glasets egenskaper och en avdelning om
olika sätt att behandla glasytan. Det avslutande
kapitlet om glasmålning är bokens bästa.
Illustrationerna är talrika men mestadels av dålig
kvalitet.
Boken innehåller ganska litet av intresse för en
husbyggare. L Sandahl
händelser
Nomenklatur för datamaskiner. På initiativ av
Grafiska Standardiseringskommittén anordnades
1956 en diskussion om angelägna
standardiseringsuppgifter inom tekniken för automatisk
databehandling. Som resultat därav tillsatte Svenska Elektriska
Kommissionen i mars 1957 en normkommitté NK
85-A för "utarbetande av nomenklatur för
siffer-maskiner".
Kommitténs första sammanträde ägnades
precisering av arbetsuppgiften, varvid termen
"siffer-maskin" utbyttes mot "automatisk datamaskin".
Härmed avsåg man en med minne utrustad maskin
för behandling av data, vilken automatiskt kan
anpassa sitt arbetssätt efter under bearbetningen
erhållna resultat genom modifiering av det i minnet
lagrade programmet.
Resultatet av kommitténs arbete är ett nu utsänt
förslag till ordlista, "Nomenklatur för datamaskiner",
SEN 85 01. I den har medtagits endast sådana ord
och uttryck som har ett direkt samband med
automatiska datamaskiner. Däremot har inte medtagits
vare sig termer som avser hålkortniaskiner eller
analogimaskiner, vanliga matematiska uttryck eller
sådana elektrotekniska termer från puls- och
kretstekniken som endast har med maskinens inre
konstruktion att göra och icke är specifika för
datamaskiner.
Remisstiden utgår den 30 april 1959. Intresserade
kan erhålla förslaget från SEK, Box 3 295,
Stockholm 5. Förslag till kompletterande uttryck och
deras definitioner emotses av kommittén med stort
intresse.
Industriförbundet inrättar
vattenvårdsservice. Att vattenföroreningarna utgör ett allvarligt
samhälleligt problem sammanhänger till en del med
den ökade industriella utbyggnaden och det
därigenom ökade utsläppet av industriellt
avloppsvatten. På åtskilliga håll i industrin har man också
gjort betydande insatser för att komma titi rätta
med dessa problem. Frågan är särskilt aktuell inom
bl.a. skogsindustrin, och där har man sedan
åtskilliga år en permanent organisation,
Skogsindustriernas Vattenlaboratorium (Tekn. T. 1954 s. 707), som
utför en betydelsefull forskning och service på
området.
Sveriges Industriförbund har nu ansett det
angeläget att intensifiera sin verksamhet på
vattenvårdsområdet och anställt en vattenvårdsingenjör.
Denne har till uppgift bl.a. att råda och informera
företagen i vattenvårdsfrågor och att i viss
utsträckning biträda dem vid planering av olika
vattenvårdsåtgärder.
För den nya posten har anställts Leif Bruneau, som
sedan 1950 varit byråinspektör vid Statens
Vatteninspektion.
Meteorologisakkunniga. Till att inom
Ecklesiastikdepartementet biträda med utredning om
organisationen av undervisningen och forskningen vid
universitet och högskolor i ämnet meteorologi har
ecklesiastikministern tillkallat generaldirektör Gösta
Renlund (ordförande), docent Bert Bolin, professor
Gösta H Liljequist och överdirektör Alf Nyberg.
Statliga vattenvårdsexperter. Att såsom
experter biträda Vattenvårdskommittén har av
jordbruksministern förordnats byrådirektören hos
Fiskeristy-relsen med Statens Vatteninspektion, docent Erik
Vasseur, laboratorn hos samma styrelse Lennart
Hannerz, byrådirektören hos Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen Adam Goldschmidt och civilingenjör,
fil. lic. Bo Lindell vid Karolinska Institutets
radiofysiska institution saint civilingenjör Gunnar
Weij-man-Hane, Malmö.
Arkitekturglas kallade Lindshammars glasbruk
cn utställning i Stockholm, vid vilken man visade
produkter i genomfärgat gjutet glas i vissa
modulformat, avsedda för utsmyckning och inredning —
områden, där glaset har sin givna plats, men hittills
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
