Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 12 - Nya material - Aluminiumbrons resistent mot spänningskorrosion, av SHl - Glas för sammanfogning med metall, av SHl - Linor av polypropylenfiber, av SHl - Högtemperaturlegeringar, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nya material
Aluminiumbrons resistent
mot spänningskorrosion
Man har länge vetat att aluminiumbrons har god
korrosionsresistens och relativt stor hållfasthet, men
dess användning har begränsats genom att den är
känslig för spänningskorrosion i kontakt med ånga.
Man har emellertid nu i USA börjat tillverka en ny
kopparlegering (Ampco 8), innehållande 6,5 °/o Al,
2,3 °/o Fe, 0,25 %> Sn och 0,25 °/o andra element (Ag,
Ni och Mn).
Den uppges vara okänslig för spänningskorrosion
vilket enligt uppgift beror på dess tennhalt. Den har
aluminiumbronsens hållfasthet och
korrosionsmotstånd vid upp till 260°C. På grund härav behöver
färdiga delar av denna aluminiumbrons inte
avspänningsglödgas, varför ändringar och
reparationer inte behöver göras på verkstad. Ampco 8 är
tillgänglig som varmvalsad tunn- och grovplåt, stång,
tråd (upp till 9 mm), sömlösa rör (6—100 mm) och
färdiga delar, såsom bultar, muttrar och nitar
(Materials in Design Fngineering aug. 1958 s. 123—124).
SHl
Glas lör sammanfogning med metall
Nya glassorter med relativt stor
värmeutvidgnings-koefficient, lämpliga för hopfogning med koppar,
vissa rostfria stål och nickel, kan nu erhållas. Då
dessa metaller har mycket större
utvidgningskoef-ficent än de vanliga glassorterna, har man tidigare
kunnat göra hållbara och gastäta glas-metallfogar
bara genom att göra den del av metallen som smälts
in i glaset mycket tunn eller genom att utföra den
ena komponenten så att den kan ge efter något.
De nya glassorterna lär ha lika god kemisk
resistens som vanligt sodaglas och kan, om så fordras,
ges en ytbehandling som ökar deras resistens under
extrema betingelser, t.ex. i tropiskt klimat.
Glasens utvidgningskoefficienter är 15 ■ 10"—18 •
• 10"° m/m°C. De med den mindre koefficienten kan
lämpligen användas för glas-nickelfogar, medan de
som har de största koefficienterna kan användas i
kombination med vissa rostfria stål och koppar.
Några av dessa glassorter kan också användas för
hopfogning med silver som har
utvidgningskoefficienten 20,5 • 10"6 m/m°C.
Den största användningen har i dag ett bor och
blvfritt glas, i Storbritannien kallat C.S.G. 3, som
har utvidgningskoefficienten 17.6 • 10"6 m/m°C vid
20—480°C. Det är ljust gulbrunt, har tätheten 2,78
kg/dm3 och kan erhållas i form av stavar, pulver
eller sintrade korn. Pulvret kan sintras vid ca
550°C.
C.S.G. 3 kan direkt hopfogas med koppar av
godtycklig tjocklek och form. Ett mycket tunt skikt
av koppar (I) oxid i gränsen mellan glas och metall
ger ett ljusrött mellanskikt som är både starkt och
gastätt. Fogen kan glödgas vid 400—450°C. Efter
denna behandling finns ingen eller bara en svag
tryckspänning i fogen. Glaset kan också fogas ihop
med rostfritt stål varigenom detta kan kombineras
med koppar.
Fastän C.S.G. 3 har nästan dubbelt så stor
utvidgningskoefficient som vanligt glas har det inte låg
resistivitet på grund av den nödvändiga ökningen
av dess halt av alkalioxider. Dess resistivitet är i
själva verket större än vanligt sodaglas. C.S.G. 3
angrips inte av kokande vatten och det är resistent
mot de syror som normalt används för rengöring av
koppardelar. Det påverkas inte heller av alkaliska
lösningar.
Huvudanvändningen för C.S.G. 3 är i dag till
halv-ledarkomponenter med tilledningar av koppar i
stället för av nickel-järn eller
järn-nickel-koboltlegeringar som måste användas i kombination med
vanligt glas. Härigenom kan större belastning
till-låtas utan skadlig uppvärmning Man väntar inte
att C.S.G. 3 skall få större användning till
sändar-rör för vilka man föredrar glassorter som tål
glödgning i vakuum vid minst 500°C (l F old1tkt.D i
Times Review of Industry sept. 1958 s. 28). SHl
Linor av polypropylenfiber
Ofärgat ocli färgat polypropylengarn är nu
tillgängligt i USA som enfibertråd med 0,004—0,02 mm
diameter och som garn av fiber med 0,003—0.008
mm diameter. Garnet kan stabiliseras mot inverkan
av ultraviolett ljus. Det används till linor som
uppges ha avsevärt större hållfasthet, slitstyrka och
värmetålighet än polyetenlinor; vidare sägs de vara
mindre hala. Man väntar att polypropylenlinorna
skall konkurrera med linor av Dacron, nylon och
polyeten.
Polypropylengarn har tätheten 0,90 kg/dm",
smältpunkten 165°C, mjukningspuiikten 140°C,
brottgrän-sen 6 p/den. (56 kp/mnr) och förlängningen 20 °/o.
Polypropylenväv väntas få användning som filter
och till möbelklädsel (Materials in Design
Fngineering sept. 1958 s. 130). SHl
Högtemperaturlege ringar
Två nya amerikanska högtemperaturlegeringar,
kallade D-979 och AF-71, är nu tillgängliga som ämnen,
stång, tunnplåt, tråd och smiden. Den förra är en
nickel-kromlegering (tabell 1), framställd genom
vakuumsmältning med konsumerbar elektrod. Den
är avsedd för reaktionsmotordelar som måste ha
hög hållfasthet vid upp till 870°C. Den senare är en
relativt billig järn-krom-manganlegering som
uppges ha utmärkt kryphållfasthet vid 540—815°C. Vid
815°C har den nästan lika stor hållfasthet som
legeringar innehållande 40—50 %> Co (Materials in
Design Engineering juli 1958 s. 134). SHl
Tabell 1. Sammansättningen i procent
för högtemperatiirlegeringarna D-979 ocli AF-71
D-979 AF-71
Kol ....................... 0,07 0,30
Mangan .................. 0,25 18,37
Kisel ..................... 0,40 0,24
Krom .................... 14,31 12,60
Aluminium ............... 1,06 —
Nickel ................... 43,58 —
Volfram .................. 3,86 —
Molybden ................ 3,82 3,02
Titan .................... 2,94 —
Bor ...................... 0,01 0,18
Kväve .................... — 0,19
Vanadin .................. — 0,80
Järn ...................... 29,63 64,30
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
