Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 12 - Nya metoder - Tillverkning av lod för aluminium, av SHl - Elektrotermisk metallprocess, av E R—s - Nybyggen - Öresundsvarvet levererar 29 250 tdw motortanker, av N Lll - Frankrike får ett 380 kV system, av R Gn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillverkning av lod för aluminium
litt lod för aluminium, bestående av en zinklegering
i vilken flussmedel dispergerats, kan man enligt
uppgift framställa genom att vid 790°C smälta en
blandning av 8 kg mässing (70:30), 8 kg aluminium,
1,5 kg tennlod (40 % Sn, 60 °/o Pb), 0,1 kg silver
eller nickel och 82,3 kg zink under ett skikt av
träkol. Genom detta för man sedan — under långsam
omröring — in en blandning av 3.0 kg pulvriserad
kopparslagg, 1,25 kg svavel, 0,75 kg träkol av sälg
och 5 1 koncentrerad saltsyra. Små explosioner
uppstår under beredningen som därför måste utföras
försiktigt. Slutligen skummas smältan och gjuts.
Man använder lodet vid 425°C utan rengöring av
det aluminium som skall fogas och utan tillsats av
flussmedel. De erhållna fogarna uppges ha större
hållfasthet än grundmetallen. De är silvervita,
finkorniga och porfria, kan bearbetas och poleras
samt sägs vara korrosionsresistenta (Light Metals
nov. 1958 s. 343). SHl
Elektrotermisk metallprocess
En process som utexperimenterats under senare år
består i att reaktionerna snabbt utförs i en ugn av
bombtyp, i vilken man tänder reaktionssatsen med
en elektrisk gnista. Reaktionerna äger snabbt rum
vid upp till 2 750°C och 35 000 kp/cm2. Små
mängder av de ämnen, som skall ingå i reaktionssatsen,
införs i bomben och tillåts reagera. Ungefär 1 min
efter antändningen töms bomben, så att den smälta
reaktionsmassan ej hinner angripa den eldfasta
infodringen. Processen kan automatiseras och olika
satser införas mycket tätt efter varandra så att en
nästan kontinuerlig drift erhålles.
Hittills har man i denna bomb mycket billigt
utfört reaktioner med niob, tantal, bor, volfram,
vanadin, zirkonium, titan, beryllium och andra metaller
och grundämnen som annars fordrar mycket
dyrbara processer och apparater (Engineering & Mining
Journal nov. 1958 s. 148). E R—s
nybyggen
Öresundsvarvet levererar 29 250 tdw
motortanker
Efter avslutade provturer överlämnade detta varv
den 17 december 1958 M/T "Gustaf Brodin", fig. 1,
till beställaren, Rederi AB Disa, Stockholm. Det är
Öresundsvarvets hittills största bygge och det har
huvuddimensionerna:
längd överallt ......................... 656’—9W = 200,2 m
längd mellan perpendiklar ............ 615’-—0" = 187,5 m
mallad bredd .......................... 80’—6" = 24,54 m
mallat djup till huvuddäck ............ 45’—9" = 13,95 m
djupgående på sommarfribord ........ 34’—77/s" = 10,56 m
Skeppet har tio centertankar och tjugo sidotankar
med en sammanlagd rymd av 1 432 940 kbf (40 570
in"). För pumpning av lastolja finns ett pumprum,
beläget omedelbart akter om tankdelen med två
ångdrivna kolvpumpar och två eldrivna
centrifugalpumpar. Pumparnas sammanlagda kapacitet
motsvarar ca 3 000 t vatten per timme.
Propellermaskinen består av en tiocylindrig
uppladdad dieselmotor av Götaverkens tillverkning,
utvecklande 13 500 ihk vid 110 r/m. Motsvarande fart
på full last är 16 knop. På provturen uppnåddes
en medelfart av 16,5 knop (enl. Öresundsvarvet AB).
N Lll
Frankrike får ett 380 kV system
Frankrike har sina stora vattenkrafttillgångar i
söder medan den huvudsakliga belastningen återfinns
i norr, särskilt då i Parisområdet. Även om
överföringsproblemet inte är lika stort som i Sverige stod
det dock redan i mitten på 1940-talet klart att det
befintliga 225 kV systemet måste kompletteras med
ett nät för högre spänning. Frågan var då bara
om denna övergång skulle ske omedelbart så att
alla nya överföringsledningar utfördes för 380 kV
eller om det var bättre att fortsätta utbyggnaden
av 225 kV nätet tills vidare och göra övergången
först när den blev absolut nödvändig.
Det visade sig nu möjligt att lösa detta problem på
ett sätt som tillvaratog fördelarna hos dessa båda
alternativ. De nva ledningarna byggdes som
dubbellinjer för 225 kV och arbetet på utvecklingen av
380 kV apparater behövde ej påskyndas. När så
önskades skulle dessa 225 kV dubbellinjer lätt
kunna ändras till 380 kV enkellinje (fig. 1) och några
dåligt utnyttjade 225 kV ledningar skulle ej finnas
kvar för parallelldrift med 380 kV nätet.
Fig. 1. 29 250
tdw
tankmotor-fartyget "Gustaf
Brodin", byggt
vid
Öresunds-varvet i
Landskrona.
Fig. 1.
Ledningen Génissiat—
Paris, t.v. före,
t.h. efter
ombyggnaden.
TEKN ISK TI DSKRI FT 1959 296
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
