Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 12 - STF februari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De statliga forskningsråden, det tekniska,
naturvetenskapliga och medicinska, samt Atomkommittén
utdelar vardera årligen ca 3 Mkr. Till det tekniska
forskningsrådet inkommer ansökningar till ett
sammanlagt belopp av 5—6 Mkr/år. Anslagen fördelas i
poster från ca 1 000 kr. för studieresor,
kongressdeltagande etc., till poster på ca 100 000 kr. Vid
bedömningen av en ansökan tar man först hänsyn till
ekonomin. Långsiktiga program behöver ofta statligt
stöd. Man bildar sig en uppfattning om sökandens
förmåga att genomföra projektet och värdesätter
särskilt uppslagets originalitet. I sista hand tar man
hänsyn till de resurser som finns eller kan erhållas,
forskarens miljö och hans kontakter inåt och utåt
samt om tids- och kostnadsuppskattningarna är
realistiska. När programmet är genomfört skall
sökanden lämna en rapport över resultaten samt en
ekonomisk redovisning. Eventuella patent tillhör
uppfinnaren, men det förutsattes att han av inkomsterna
återbetalar forskningsanslaget. I forskningsrådens
arkiv finns nu ett stort antal värdefulla rapporter
som borde komma till mer allmän kännedom. I
nordiskt samarbete skall under våren utkomma
"Scan-dinavian Research Guide" som skall ge upplysning
om vilken forskning som bedrivs och var.
Svenska Arkitektföreningen hade vid sitt
sammanträde den 16 februari på STF besök av den tyske
arkitekten Hans Gericke från Humboldt-universitetet
och Bauakademie i Öst-Berlin som berättade om
intryck från en resa i Kina.
Föredragets utmärkta illustrerande färgbilder
ägnades till största delen det gamla Kina — dess
tempel, trädgårdar, kinesiska muren etc. vilket var
lyckligt, då de bilder av modern hyreshusbebyggelse och
moderna fabriksanläggningar som visades,
klargjorde att den enda inspirationskällan härvidlag varit
Sovjetunionens arkitekter, vilka också i många fall
direkt medverkat vid projekteringen. En mängd
intressanta fakta gav ytterligare belysning åt
problemen. Sålunda växer kinesiska folket med 12 milj.
per år, och den stora trängseln i städerna illustreras
bäst av Shanghai, där livsrummet per person endast
är 1,8 m2.
För en västerlänning, som alltid sett på kineserna
som ett harmoniskt, filosofiskt folk med starka
traditioner, var det närmast chockerande att höra om
tedrickning ur termos, långt från Lin-yu-tang, om
trädgårdskonstens utdöende och träbyggandets
försvinnande. I stället möttes man av experiment med
bambu-armerad betong, en bilfabrik, som
producerar 50 000 bilar per år — följder av den yttre
påverkan, som resulterar i en omvälvning av det
mesta, men där lantbruket fortfarande använder sig
av uråldriga metoder och man bygger hundra meter
höga dammar mot översvämningar genom att bära
jord i korgar.
Föredraget hade inte lockat mer än ett trettiotal
åhörare, vilket var skada, då det var av god klass.
Det skulle dock varit än mer hörvärt, om det inte
varit så starkt politiskt färgat.
Den 20 februari hade 50 medlemmar hörsammat
Föreningens för Bergsvetenskap kallelse till
sammanträde. Knut Lundin höll ett utomordentligt
trevligt föredrag om återuppbyggnaden av Stråssa
gruva där han är disponent. Till sin hjälp hade han
tagit en mängd goda färgbilder och en åskådlig
"blädderkarta".
Redan på 1100-talet fanns en hytta i Gussehyttan
10 km från Stråssa, och malmen till denna hytta
kom förmodligen från Stråssa. Det första säkra
meddelandet om att brytning pågick i Stråssa här-
rör från början av 1600-talet. Utmålen är desamma
i dag som för 150 år sedan och utgör en yta av
36 ha. År 1898 byggdes det första anrikningsverket,
som dock lades ned redan efter sju år. Den gamla
i dag befintliga bebyggelsen är från de för Stråssa
goda åren 1913—1915. Driften lades ned 1923 och
10 år senare vattenfylldes gruvorna. Först 1955
beslöts att driften skulle återupptas, och enligt
planerna beräknar man sätta i gång i september 1959. TGO
förvärvade Stråssa 1917 av Stråssa Gruv AB.
Gruvorna är tre till antalet, nämligen Stor-,
Ny-och östergruvan. Brytningsmetoden kommer att bli
skivpallbrytning med långhålsborrning samt på 80
och 135 m avvägda huvudutfrakter. Utlastningen
kommer att ske med Atlas nya LM 250 och med
batteridrivna lok. Uppfordringen blir 1 150 000 t/år.
Malmen, som kommer att brytas är fosforfattig
och beräknas hålla 31—32 °/o Fe, 80 °/o är magnetit
och 20 °/o blodsten. Då malmen är mycket finkornig
fordras stor nedmalning. Krossning till mindre än
80 mm sker nere i gruvan. Gods 8—80 mm
behandlas i sovringsverket. I anrikningsverket mals godset
ned till mindre än 1 mm. Blodstensdelen skall gå
direkt på spiraler. 2,56 t uppfordrad malm fordras
för att ge 1 t slig.
För att snabbt komma i drift har man vid
återuppbyggandet bl.a. tagit större hänsyn till litet
arbetarantal, dammbekämpning och möjlighet till att
kunna köra endast en del av verket. Bl.a. har ett
kul-sinterverk redan växt upp, liksom en 48 m hög lave.
Vattenförsörjningen beräknas bli stor, 60 000 t/min,
varav man skall kunna via två förtjockare (10
resp. 45 m i diameter) få 50 000 1/min i retur.
I Stråssa är även Grängesbergskoncernens centrala
anrikningslaboratorium förlagt. Man räknar med
att det totalt blir litet över 400 anställda i Stråssa.
En fransk afton ordnades den 25 februari av
Föreningen för Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
tillsammans med Mekanik. Vad som sker i
Frankrike på de tekniska områdena uppmärksammas
kanske inte alltid här i Sverige så noga som rättvist
vore. Efter 1945 har industriproduktionen i
Frankrike ökat mycket kraftigt, från 1938 till 1957 med
över 100 «/o. Exempelvis har under 1952—1957
produktionen av elektrisk materiel ökat med 75 °/o.
Ett föredrag om frikolvsmotorer hölls av M
Bar-thalon, chef för avdelningen för dessa motorer vid
Société Industrielie Générale de Mécanique
Appli-quée ("Sigma"). Frikolvsmotorn kom fram i
Frankrike strax före kriget, men utvecklingen
fördröjdes genom detta, och motorn har i huvudsak
utvecklats efter 1945. Nu har man levererat eller har i
order motorer på sammanlagt 41 000 hk effekt. I
själva frikolvsmotorn, som tillverkas för 1 000 hk
effekt och som i princip är en överladdad tvåtakts
dieselmotor, alstras en gas av högt tryck som sedan
utnyttjas för att driva en gasturbin. Vid större
effekter kopplas flera frikolvsmotorer till en turbin.
Automatisering av tillverkningen vid
Renault-ver-ken behandlades av P Bézier, som med bilder och
filmer visade hur man där vid övergången till stora
serier alltmer ökat automatiseringen. Man har i
mycket stor utsträckning själv byggt de
specialmaskiner som behövs. Av stor betydelse är
automatisk transport och laddning av
verktygsmaskinerna, så att arbetarna befrias från detta tunga arbete.
Belysande för automatiseringen är, att samtidigt som
personalen ökat med 50 °/o har eleffekten till
maskinerna ökat med 100 °/o, medan produktionen per
anställd ökat med 400 %>. Vid bearbetningen av
cylinderblock har produktionen per arbetare
23-fal-digats.
TEKN ISK TI DSKRI FT 1959 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
