Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 12 - Debatt: Vad är bioteknologi? av Carl-Eric Holmquist och Gösta V Hultgren - Konjunkturläget i mars, av Göran Ahrsjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för sig är det tacknämligt att denna
nomenklaturfråga tas upp till diskussion. Vad som skett är att
det amerikanska "human engineering" översatts med
bioteknologi. Man kan ifrågasätta om ordet är
lyckligt valt, enär det kan förväxlas med beteckningen
bioteknik, som är något helt annat.
Numera kan man endast konstatera att
benämningen bioteknologi vunnit burskap i svenskt språk. Det
kan också konstateras att ordets innebörd i viss
mån ändrats. Det är emellertid knappast fråga om
en betydelseglidning utan om en vidgning av
begreppets omfattning. Tidigare lades huvudvikten på
maskinens anpassning för människan. På senare tid
möter man ofta det vidare begreppet, där
bioteknologi innefattar samtliga biologiskt betingade
faktorer, som inverkar på människans anpassning i
arbetet. I den undervisning av tekniker och
arbetsledare på högre och lägre plan, som med framgång
bedrives bl.a. av Arbetsgivareföreningens olika
organ, har bioteknologi i den vidare bemärkelsen
accepterats. Holmquists egen definition på
bioteknologi synes för övrigt tillåta en nog så vid tolkning.
Bioteknologi är en gränsvetenskap mellan teknik
och medicin och dessutom ett gränsområde mellan
olika medicinska discipliner såsom anatomi,
fysiologi, yrkeshygien och andra. En sträng avgränsning
när det gäller ett gränsområde är det ofta svårt
att nå, och i detta fall tillsvidare knappast ens
önskvärt.
När Holmquist urgerar den synpunkten att
bioteknologi skulle vara en "ny specialvetenskap"
närmast förbehållen tekniker torde varken tekniker
eller medicinare kunna följa honom. Endast ett
intimt samarbete mellan de båda kategorierna kan
leda till målet att skapa biologiskt sett optimala
arbetsförhållanden på våra arbetsplatser. Detta
samarbete förutsättes komma till stånd såväl i fråga om
forskning som praktisk tillämpning.
I den uppsats, som givit anledning till Holmquists
inlägg, har jag i korthet och utan anspråk på
fullständighet velat belysa den praktiska tillämpningen
sådan den ter sig ur industriläkarens synpunkt. Det
vore värdefullt om bioteknologin finge ytterligare
belysning från teknikerns synpunkt.
Gösta V Haltgren
Konjunkturläget
i mars
338.972
Det ekonomiska läget i Sverige präglas för
närvarande av stagnerande industriproduktion,
minskade exportmöjligheter och en
besvärande hög arbetslöshet. Någon allmän
konjunkturnedgång kan man dock inte tala om, utan
det är mer fråga om en partiell
konjunkturförsämring koncentrerad till en rad
exportindustrier och hemmamarknadsföretag med
kraftig utländsk konkurrens. De via dessa
industrier kommande nedgångstendenserna har
till en del kunnat motverkas av inhemska
konjunkturimpulser. Om inte en omsvängning på
exportmarknaderna kommer till stånd, kan
dock läget bli bekymmersamt eftersom
valutareservens storlek sätter vissa gränser för vår
handlingsfrihet på det ekonomiska området.
Utvecklingen framöver beror sålunda i hög
grad på utlandskonjunkturen vilken emellertid
visar en ganska skiftande och svårbedömbar
tendens.
Den internationella situationen
USA har nyss genomgått sin hittills kortaste
men samtidigt för vissa viktigare
produktionsområden kraftigaste tillbakagång sedan andra
världskriget. Den under våren 1958 inledda
återhämtningen har dock medfört att största
delen av den förlorade terrängen nu vunnits
igen. Alla väntar sig även, att de uppåtgående
konjunkturerna kommer att fortsätta. De flesta
faktorer pekar sålunda på en högre
produktion med därav följande stegring i
sysselsättning och personliga inkomster. Detta i sin tur
kommer att leda till ökad efterfrågan på
konsumtionsvaror.
Många ekonomer är dock tveksamma om en
verklig högkonjunktur är på väg. Investeringar
och produktion måste stiga ganska snabbt föl
att det resultatet skall nås och det finns
fortfarande några svaga punkter. Industrin är
exempelvis ännu försiktig i fråga om
nyinvesteringar och lageruppbyggnad. Detta gör, att
vi nog får räkna med en fortsatt men långsam
uppgång. De hittills tillgängliga siffrorna för
januari och februari 1959 pekar också i denna
riktning. För oss i Västeuropa betyder detta,
att det kommer att dröja innan den
amerikanska förbättringen bidrar till en uppgång av
den internationella handeln.
För Västeuropas del kan man knappast tala
om annat än en stagnerande utveckling. De
åtgärder som flertalet länder vidtagit för att
främja den ekonomiska aktiviteten har
emellertid medfört att nedgångstendenserna efter
hand blivit allt svagare. Några
expansionsfaktorer som på kort sikt skulle föra med sig
bättre konjunkturer är dock ännu svåra att
hitta. Stor betydelse kommer därvid
konjunkturerna i England och Västtyskland att ha.
I England har under den senaste tiden flera
faktorer bidragit till en påfallande optimism.
De nu föreliggande årssiffrorna för ekonomin
pekar visserligen i en annan riktning:
industriproduktionen under 1958 var t.ex. 1,5 % och
exporten 3,5 % mindre än under 1957. Men
sedan oktober kan man tala om en
uppåtgående tendens med ökad ekonomisk aktivitet. Det
torde dock vara förhastat att därvid sluta sig
till att konjunkturavmattningen skulle vara helt
övervunnen, allra helst som bilden alltjämt har
vissa mörka punkter.
För det första steg arbetslösheten under
januari för att i februari visa endast en svag
nedgång och fortfarande uppgå till över 600 000
personer. Hur mycket industrins investeringar
kommer att minska är för det andra en fråga
som ännu ligger öppen. Enligt den senaste
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 307
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
