- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
318

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 13 - Modellstudier av väg- och gatutrafik, av Väino Jaanivald

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eller tecken). Vid användning av t.ex. en
allmän siffermaskin kan en fordonsfil motsvaras
av en lång kedja av siffror i maskinens minne,
fig. 2. Varje siffra representerar då en
vägsträcka av viss längd. Eftersom automatiska
siffermaskiner i regel arbetar binärt, kan den
siffran vara antingen 0 eller 1. Man kan då
komma överens om att när vägbiten
representeras av 1, så befinner sig ett fordon eller del
av fordon just där. Siffran 0 betyder, att inget
fordon befinner sig just på den vägbiten.
Genom att mata maskinen med lämpliga order
kan man få ettorna att röra sig åt önskat håll,
under det att de håller lämpligt avstånd till
framförvarande ettor (fordon). Genom att ha
flera sådana sifferrader kan man även
efterlikna trafik på flerfiliga vägar.

Man utnyttjar i detta fall den allmänna
siffer-maskinen på ett sätt som avviker från dess
vanliga arbetssätt.

Enligt den andra metoden representeras varje
fordon av ett tal på en bestämd plats i
maskinens minne, som i sifferform innehåller
uppgifter om fordonens läge på vägen, deras
önskade hastighet, aktuella hastighet m.m., fig. 3.
Under analysens gång ändras värdena på dessa
parametrar.

Denna metod överensstämmer bättre med den
allmänna siffermaskinens normala
funktionssätt och kommer i fråga endast för denna
maskintyp.

Kontinuerligt arbetande modeller

Vid kontinuerlig efterlikning omvandlas de
diskreta impulser, som markerar fordons
ankomst till modellen, först till kontinuerlig
elektrisk ström av varierande spänning.
Spänningen är proportionell mot korttidsmedelvärdet av
antalet passerande fordon, fig. 4. I ett gatkors
adderas alla inkommande spänningar i en
in-tegrator och subtraheras från den i proportion
till korsningens kapacitet per gröntimme.
Korsningens kapacitet kan antas vara variabel med
tiden och linjärt beroende av andel
svängande fordon, trafikflödet i motsatt riktning,
gångtrafik m.m. Störningsverkan av korsande
trafik måste således vara känd genom tidigare
studier och kan inte beräknas av maskinen
själv.

Trafikströmmen mellan gatkorsningar
efterbildas genom att den elektriska spänning, som
representerar trafikflödet, tidfördröjes på en
bandspelare med separata in- och
avspelningshuvuden. Tidfördröjningen skall motsvara den
tid (i modellskala), som det tar för ett fordon
att köra från den ena korsningen till den andra.

Detaljerad och schematiserad
efterlikning

En modell kan vara mer eller mindre
detaljerad eller schematiserad. Vi har sett, att det går
bra att sätta upp en detaljerad trafikmodell,
där varje fordon och fotgängare har en
numerisk eller fysikalisk motsvarighet i modellen.

Fig. 3. Diskret efterlikning. Exempel på numerisk
representation.

Om man känner de lagar, som bestämmer
förarnas beteende i verkligheten, kan man även
få trafikanterna i modellen att röra sig i
enlighet med dessa. Teoretiskt finns det inga
hinder för att göra en trafikmodell mycket
verklighetstrogen. Man kan t.o.m. tänka sig att i
modellen låta en viss del av fordonen köra
"vårdslöst" med "trafikolyckor" som följd och
därmed på förhand få en uppskattning av
antalet väntade olyckor.

Det har dock visat sig, att en detaljerad
modell, trots de elektroniska räknemaskinernas
höga räknehastighet, i praktiken blir alltför dyr
att arbeta med, och att man därför oftast måste
förenkla den eller också införa analytiska
komponenter i modellen. Man bortser då t.ex. från
att fordonen i en fordonskö har utsträckning
i längdled, ersätter den verkliga ankomst- eller
lämningsfördelningen med en teoretisk,
eventuellt enklare sådan, ersätter inverkan av
korsande fordon och fotgängare med analytiska
störningsfunktioner osv. Man får dock alltid
förvissa sig om att förenklingen inte försämrar
resultatet i icke önskvärd grad.

Resultat hittills

Hitintills har på tre håll offentliggjorts
rapporter om trafikmodeller. Den första kom 1954
från Institute of Transportation and Traffic
Engineering (ITTE) vid University of
California2 med en allmän diskussion och förslag
till olika typer av modeller. Några av de där
beskrivna modellerna har även provkörts. Vid

Fig. 4. Kontinuerlig efterlikning;
trafikrepresentationen, upptill före, nedtill efter omvandling.

*318 TEKNISK TIDSKRIFT 1959

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free