Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 14 - Gasol som motorbränsle, av Sven Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rierande belastning mer bränsleekonomisk,
t.ex. drift av truckar och lokal busstrafik.
Den fullständiga förbränningen gör att
motorn arbetar praktiskt taget lukt-, rök- och
sotfritt. Genom att avsättningen på kolvar och
ventiler blir mindre nedbringas
underhållskostnaderna för motorerna.
Till nackdelarna räknas att förvaringskärlen,
som måste göras tryckfasta, blir dyrare och
tyngre. Viktökningen är emellertid ganska
liten och torde icke nämnvärt inverka på
fordonens lastförmåga. Till nackdelarna måste
även räknas att det på grund av
förhållandevis ringa tillgång på lätt kondenserbar gas är
omöjligt att leverera gasen på samma sätt som
de flytande bränslena. Därför måste
konsumenterna av motorgasol i regel ordna sin egen
tankningsplats, vilket gör att motorgasol
åtminstone tills vidare inte kommer till
användning annat än för motorer för stationärt bruk
eller för fordon inom ett företags begränsade
område, såsom truckar och industritraktorer.
Gasols fysikaliska och kemiska egenskaper
Den gasol som användes som motorbränsle
består i huvudsak av en blandning av propån
(C3H6) och butan (QHJ, tabell 1.
Vanligtvis består motorgasol av lika
blandningar propån och butan, "Gasol 50", tabell 2,
som visar en jämförelse mellan bensin, gasol
50 och de olika komponenterna propån och
butan.
Det kritiska kompressionsförhållandet faller
för propån ocli propylen med ökande varvtal,
under det att det stiger för butan, vilket senare
överensstämmer med de erfarenheter man har
för bensin.
Vid stigande luft- och
cylinderväggstempera-tur faller det kritiska
kompressionsförhållandet vid konstant varvtal för propån och
propylen, under det att för butan någon inverkan
knappast är märkbar.
Ren gasol angriper varken järn eller andra
metaller. Vissa svavelföreningar, som
förekommer i oren gasol, kan dock tillsammans
med fuktighet verka korroderande på metaller.
Gasol löser vissa smörjmedel och
packningsmaterial, varför uppmärksamhet måste ägnas
åt att smörj-, skarvtätnings- och
packningsmaterial som begagnas i gasolanläggningar blir
motståndskraftiga mot gasol. Naturgummi och
vissa slag av syntetiskt gummi förstörs av
gasol, varför gasolresistenta gummikvaliteter
måste användas till slangar, packningar m.m.
Fullgoda sådana material finns.
Avgaser
I detta sammanhang skall icke närmare ingås
på förbränningsförloppet, som liksom vid
andra motorförlopp är mycket komplicerat,
utan bara framhållas att i förhållande till
bensindrift lämnar förbränningen av gasol
väsentligt mindre mängder koloxid. Halten av
aldehyder, som inverkar irriterande på
slemhinnorna och har en besvärande lukt, är även
väsentligt mindre vid gasoldrift än vid bensin-
Fig. 2. "Förgasare" för gasol.
drift. Nitrösa gaser, som kan ha en skadlig
inverkan på lungorna vid högre koncentration,
kan nog i regel sägas vara ofarliga, om
lokalerna ej är alltför små.
Om smörjoljeproblemet vid gasoldrift kan
generellt i detta sammanhang sägas att
förbrukningen blir väsentligt mindre än vid
bensindrift och att motorn i stort håller sig renare
och därigenom får en ökad livslängd.
Smörjningen får emellertid icke nonchaleras, utan
goda och för gasoldrift lämpliga smörjoljor
bör användas. Då man ej får någon utspädning
av oljan uppstår emellertid problemet att
smörjoljan så småningom kan bli tjockare, och
man bör därför vid oljepåfyllningar ha i
minnet att späda på med oljor med relativt låga
SAE-nummer.
Motor prov
För undersökning av gasols användbarhet som
motorbränsle har gjorts en serie motorprov på
förbränningsmotorlaboratoriet på CTH. Som
bränsle har använts propån, butan och bland-
Tabell 2. Jämförelse mellan bensin och gasol
Bensin Propån Gasol 50 Butan
Volymvikt ............ kg/1 0,74 0,51 0,54 0,5S
Effektivt värmevärde kcal/kg 10 400 11 070 10 995 10 920
kcal/1 7 700 5 650 6 000 6 350
Luftinblandning......kg/kg
tomgång 13 14,4 14,3 14,2
delbelastning 14—14,5 15—15,5 14,9—15,4 14,8—15,3
full kraft 13 14,4 14,3 14.2
Blandningens värme-
värde ....... kcal/m3 (0°C)
tomgång 650 580 580 580
delbelastning 565—550 555—545 555—545 555—545
full effekt 650 580 580 580
Oktantal .................. < 93 125 108 92
Kompressionsförhållande . .. < 8 10 æ 9 8
*334 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
