Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 15 - Teknisk forskning med statliga medel, av Nils Gralén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid dessa utbildningsanstalter är forskningen
en väsentlig faktor, dels som ett led i
utbildningen, dels därför att den högre
utbildningen måste meddelas av personer, som själva
är aktiva i främsta linjen av den tekniska
utvecklingen. Denna forskning är beroende av
initiativ och intresse hos de enskilda
forskningsledarna, professorerna, den är icke styrd
av högskolans ledning, utan varje professor
kan välja sitt speciella intresse, och i
utbildningsanstalternas budget ingår vissa medel för
detta, dock ej särskilda från de medel som är
avsedda för undervisningen. Institutionerna
har dessutom möjligheter att erhålla medel
från Statens Tekniska Forskningsråd, andra
forskningsråd eller direkt från andra
uppdragsgivare, t.ex. industrier och fonder.
Sådana medel är då alltid bundna till vissa
bestämda uppgifter och användes för avlöning
av assistenter och för instrument och
förbrukningsmaterial.
Staten har för egen räkning flera
forskningsinstitut av teknisk karaktär, t.ex. Försvarets
Forskningsanstalt, Flygtekniska
Försöksanstalten, Sveriges Geologiska Undersökning, Statens
Provningsanstalt och Statens
Skeppsprovnings-anstalt (vilka vid sidan 0111 kommersiell
provningsverksamhet även bedriver forskning
beträffande provningsmetoder), Statens
Väginsti-tut. Hit kan också räknas de
forskningsavdelningar som finns inom vissa verk, t.ex. SJ,
Vattenfallsstyrelsen och Telestyrelsen. Dessa
institut arbetar för statens räkning, men ibland i
intim kontakt med närstående industrier, som
även utnyttjar vissa av dem, t.ex.
provningsanstalterna, för speciella undersökningar.
I samband med första världskriget
aktualiserades behovet av ökad forskningsverksamhet,
med speciell inriktning på tillgodogörandet av
landets råvarutillgångar och särskilt frågan
om bränsle och dess rationella utnyttjande. Då
bildades Ingeniörsvetenskapsakademien (IVA),
1919. Liksom andra akademier är den
omgiven av en viss pondus, men den är också en
av de mest verksamma akademierna i vårt
land. Dess forskningsfrämjande verksamhet har
framför allt bestått i att den tagit initiativ till
forskning inom sådana områden, som icke
tidigare bearbetats, och givit stöd åt denna
forskning i dess start. Vidare har den särskilt lagt
sig vinn om "horisontella" forskningsområden,
dvs. problem, som är gemensamma för stora
delar av svensk industri, t.ex. kraft och bränsle,
korrosion, svetsning och transporter. Den liar
vidsträckta kontakter både inom- och
utomlands och en organiserad litteraturtjänst och
organisation för spridande av tekniska
nyheter till en mycket stor krets av svenska
tekniker. Den anordnar specialistkonferenser och
möten, ofta med inkallande av utländska
fackmän. Under en följd av år har en kontaktman
varit stationerad i USA för anskaffning och
hemsändning av nyhetsmaterial. Akademin har
visst statsanslag, och industrin bidrar
ekonomiskt med avsevärda belopp till dess
verksamhet.
En speciell forskningsfrämjande åtgärd, som
akademin vidtagit, är inrättandet av
försöksstationerna. Dessa är forskningslaboratorier
med allmän utrustning och även utrustning för
administrativ service, avsedda att mot hyra ge
lokaler och möjligheter till forskning för
grupper och intressen, som är i behov därav. Nu
finns två byggnader för detta ändamål vid
Drottning Kristinas väg i Stockholm, och en
tredje planeras.
Utom IVA finns också andra akademier, som
har till uppgift att befrämja forskning inom det
tekniska eller närgränsande områden, t.ex.
Vetenskapsakademien, som grundades av Linné
1739, och Lantbruksakademien grundad 1811.
Branschforskningsinstitut
och forskningsråd
Under början av 1940-talet blev tanken på
ytterligare engagemang från statens sida i
teknisk forskning aktuell, och två statliga
kommittéer tillsattes under ordförandeskap av
Gösta Malm för teknisk forskning ocli teknisk
utbildning. Kommittén för teknisk utbildning
framlade nya program för de tekniska
högskolornas utbyggnad, ocli kommittén för
teknisk forskning kom med två viktiga initiativ:
de halvstatliga branschforskningsinstituten
och Statens Tekniska Forskningsråd.
De halvstatliga branschforskningsinstituten är
organiserade som självständiga institut,
belägna i närheten av en teknisk högskola, med
anslag från både stat och en industribransch,
som representeras av en vanligen speciellt för
detta ändamål bildad forskningsstiftelse.
Exempel på sådana institut är Svenska
Träforskningsinstitutet, Institutet för
Konserveringsforskning, Svenska Textilforskningsinstitutet
och Metallografiska Institutet. Avvägningen av
anslagen mellan stat och industri varierar, men
grundläggande är kontrakt mellan stat och
stiftelse 0111 driften, i regel på fem år åt gången.
Instituten samarbetar intimt med motsvarande
industribransch, ocli utför i regel också
speciella forskningsuppdrag åt branschen eller
enskilda medlemmar därav mot avgift. Instituten
har särskilda styrelser, som tillsättes av K.M:t
och stiftelsen.
I flera fall har industrierna själva slutit sig
samman branschvis och skapat institut för
gemensam forskning. Det äldsta exemplet på
detta är Jernkontoret, som bildades 1747. Dess
uppgift var visserligen från början att stödja
delägarna genom ekonomisk hjälp, men
sedermera har Jernkontorets tekniska
forskningsverksamhet blivit av väsentlig omfattning.
Nyare är Stiftelsen för Detonikforskning,
Glasinstitutet, Garverinäringens Forskningsinstitut
m.fi.
Vid sidan därom har som bekant den
industriella tekniska forskningen vid många
enskilda företag intensivt utvecklats. Denna utgör en
synnerligen viktig faktor i vårt lands
forskningspotential, och måste alltid tas med i
bilden vid diskussion av dessa frågor.
358 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
