- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
360

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 15 - Teknisk forskning med statliga medel, av Nils Gralén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om ansökarens kapacitet som forskare, söker
vi skaffa oss den genom andra, så att vi kan
få förtroende för uppgiften ocli dess målsman.

Uppslagets originalitet är också en aspekt,
som beaktas. I början av rådets verksamhet, då
det var det enda forskningsrådet, ocli någon
ledande princip ännu ej hunnit utbildas vid
andra forskningsråd, fick vi bidra även långt
utanför teknikens område, ocli då blev ofta
originaliteten hos forskaren av avgörande
faktor. Numera dominerar den kanske inte så
kraftigt, men idérikedom är alltid en positiv
faktor i forskningens domäner.

Vi tar också hänsyn till andra faktorer, som
inverkar på möjligheten att genomföra
projektet. Vilka resurser har forskaren tillgängliga,
vilka kan rådet bidra till att ge honom, i fråga
om lokaler, instrument, biträdeshjälp? Arbetar
han i en miljö, som ger honom den rätta
inställningen till problemen, har han tillräcklig
kontakt med annan forskning på sitt ocli
närliggande områden, inom- ocli utomlands? Har
han realistiskt uppskattat kostnaderna för sitt
projekt, och tiden för dess genomförande, och
står dessa faktorer i rimlig proportion till
nyttan av det resultat lian kan nå? För bedömning
av dessa faktorer behöver vi i ansökan en
någorlunda detaljerad redogörelse för projektets
kostnader, behov av personal, apparatur m.m.

För erhållna anslag fordras efter fullgjort värv
en ekonomisk redogörelse för pengarnas
användning, ocli — långt viktigare — en rapport
över vunna resultat. Resultat vunna på statliga
anslag skall ställas till allmänt förfogande
genom publicering. Patent kan forskaren få ta
ut, men om han förtjänar på detta, skall han
betala igen, dock ej mer än det anslag han fått.

Forskarrekrytering

Rådets fördelning av forskningsbidrag tar
givetvis större delen av rådets arbete. Men vi har
också andra viktiga uppgifter, som på senare
år tagit allt mer av vår tid i anspråk, ocli som
säkerligen kommer att bli allt viktigare,
nämligen planeringen på längre sikt,
initiativtagande till nya utvecklingslinjer. Här kan
naturligtvis inte forskningsrådet vara ensamt, utan
vi måste engagera vidare kretsar inom industri
och forskning, och framför allt måste vi, mer
än hittills, utnyttja ekonomisk sakkunskap. I
detta stora komplex ligger också frågan om
tillgången på forskare i vårt land. Man måste med
oförställd glädje hälsa Universitetsutredningens
positiva syn på ökningen av vårt lands
forskningspotential. Inom Tekniska
Forskningsrådet har vi länge haft dessa problem aktuella,
ocli sedan flera år bidrar vi till
forskarutbildningen, både genom att ge professorer och
andra forskningsledare medel till assistenter
för genomförande av forskningsprojekt, ocli
genom att utdela särskilda forskningsstipendier
till begåvade unga män ocli kvinnor.

Initiativ till forskning

Jag har tidigare antytt några nya områden, där
rådet funnit det viktigt att ta initiativ. Biotek-

niken har främjats genom medel till två stora
biotekniska försöksanläggningar, en i
Stockholm och en i Ultuna. Automatisering och
regleringsteknik liar vi dels beviljat åtskilliga
anslag till, dels sänt ut tre stipendiater till USA
för att vår tillgång på utbildade forskare skall
bli bättre ocli för att hämta hem nya rön inom
området. Vi har givit stora apparatbidrag till
ett islaboratorium vid KTH och till en
anläggning (den enda i landet) för framställning av
flytande helium och forskning vid extremt
låga temperaturer. Vi liar på senaste tid tagit upp
vattenvårdsforskningen, vartill dock
statsmakterna ännu anvisat relativt ringa anslag, och
ännu inte bestämt sig för någon aktiv
handlingslinje. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
liar dock vissa medel härför.
Ett annat område, där vi tror oss kunna göra
insatser, är teknikens användning inom
medicinen, både för forskningsapparatur, för
diagnostik och för terapi. Viktig är även den
organiska kemin. Tyvärr har den kemiska
industrin i Sverige icke visat samma tillväxt under
senare år som t.ex. den elektriska eller den
mekaniska. I andra länder har den kemiska
industrins utveckling i storlek mera hållit takt
med den övriga, och detta beror mest på att
den utnyttjar petroleum som råvara.
Fraktkostnaderna för petroleum borde icke göra det
omöjligt att utveckla sådan industri även här i
landet, med vår höga levnadsstandard skulle
vi kunna få god avsättning för plaster,
lösningsmedel, färger och läcker m.m. Men en
sådan industri fordrar en stor investering, och
den fordrar och för med sig en större
forskningskapacitet på området, än vad vi nu har
inom landet.

Utnyttjande av resultaten
Till framtidsplaneringen liör också de mer
allmänna aspekterna på organiserandet och
utnyttjandet av den statligt betalda tekniska
forskningen. A och O är ett intimt samarbete
med den svenska industrien, som skall
tillgodogöra sig och utnyttja resultaten. Men vi behöver
också samarbete åt andra håll, t.ex. utomlands.
Inom OEEC finns organisationer för sådant
internationellt samarbete. Genom dem har bl.a.
tillkommit centra för ökad utbildning inom
vissa områden, utbildning byggd på
internationellt samarbete. I Sverige intar de biotekniska
anläggningarna den positionen, liksom det
masspektrometriska laboratoriet för
organisk-kemisk analys vid Karolinska Institutet samt
laboratoriet för taltransmission vid KTH.
Genom dessa svenska specialiteter kan vi locka
hit utländska forskare till utbildning, och vi
har också möjlighet att sända svenskar till
utbildning på andra specialiteter i andra länder.
Till detta erhålles vissa bidrag genom OEEC
från USA. Det internationella samarbetet ökar
mer och mer och blir allt viktigare.
Vi har också diskuterat ingående vilka
åtgärder inom landet som kan tänkas för att öka
möjligheterna till utnyttjande av forskningens
resultat. Många industrier har välordnad in-

360 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free