Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 15 - Teknisk forskning med statliga medel, av Nils Gralén - Andras erfarenheter - Avskiljning av fluor ur rök och avgaser, av E R—s - Polyisopren redo för användning?, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
formation om vad som händer på forskningens
område, men många skulle behöva veta mer om
möjligheterna, även om de möjligheter, som
svensk forskning skapat. Rådets arkiv
innehåller en stor samling värdefulla rapporter, som
kanske delvis är en försummad
informationskälla. Troligen behövs också mer aktiv
information.
Kon t raktsforskn ing
En speciell fråga i detta sammanhang är i vad
mån industrien skall och bör utföra sin
nödvändiga forskning inom egna laboratorier, och
i vad mån den skall förlägga den på andra håll,
"kontraktsforskning". Särskilt i USA har
kontraktsforskningen blivit av mycket stor
omfattning, och där finns stora organisationer
enbart för detta på rent kommersiell basis. Man
har frågat sig, om något sådant borde finnas i
Sverige. I varje fall torde behövas något organ,
som kan förmedla kontraktsforskning mellan
industrier och redan existerande
forsknings-möjligheter vid universitet, högskolor och
andra forskande organ. Detta har prövats i stor
skala i Norge, där vid tekniska högskolan i
Trondheim finns Selskapet for Industriell
Teknisk Forskning (Sintef), som har till uppgift
att förmedla forskningskontrakt mellan
högskola och industri. En annan fråga är, om
Statens Tekniska Forskningsråd även borde ha
anslag från industrin för sin allmänna
verksamhet. Så är fallet i Norge, där det
teknisk-naturvetenskapliga forskningsrådet har medel
från både stat och industri.
Slutord
Sverige är ett litet land, och vi behöver
samordna de krafter som vi kan disponera över
för teknisk forskning. Ett sätt att nå stora
resultat är att pumpa in stora penningmassor.
Den tekniken användes av Sovjetunionen och
USA. Vi kan inte skjuta med så grov kaliber,
utan vi måste vara mer fiffiga. Vi har inte råd
till så stora projekt, men vi har heller inte råd
till för stor splittring, vi behöver koncentrera
oss på sådana saker, som kan ge oss en teknisk
utveckling, som stämmer överens med vårt
lands behov och möjligheter.
I detta arbete har staten och dess tekniska
forskningsråd ett stort ansvar, men det ligger
också ett stort ansvar på den enskilde
forskaren, som måste ta hänsyn till detta i sitt arbete,
välja sina studier med omsorg och sörja för
att han sysslar med saker som intresserar inte
bara honom själv utan också andra, särskilt
dem, som har att ekonomiskt ta ställning. Då
blir vårt tekniska kunnande nyttigt, och då
bidrar vi till framåtskridandet, inte bara för
oss själva, utan för hela världen. Den
internationella utveckling, som vi hoppas på, röjer
undan gränsskrankor mer och mer, den ger oss
ett vidare arbetsfält, och den gör tekniskt
kunnande och teknisk forskning till en mer
betydelsefull faktor än lokal tillgång på råvaror och
kraft.
• andras erfarenheter
Avskiljning av fluor ur rök och avgaser
Vid ett amerikanskt stålverk tillämpas en metod för
avskiljning och tillvaratagande av fluor i gasform
ur avgaser. Den använda järnmalmen har hög halt
av fluor, som tidigare släpptes ut i luften med
avgaserna. Omkringboende lantbrukare klagade på att
den fluorhaltiga avgasen och röken skadade deras
skörd och kreatursbesättningar. Den viktigaste
anklagelsen var att kreaturen erhöll en bensjukdom
som kallas fluoros ("fluorosis").
För 9 M$ har företaget nu satt upp en
fluorav-skiljningsanläggning, i vilken fast kalkdamm
inblandas i den heta röken och avgaserna, varvid
fluorgasen reagerar med kalkkornen, antagligen under
bildning av CaF„ och övergår till fast form.
Fluorföreningen skils sedan från i elektrofilter. Samtidigt
avlägsnas även andra fasta partiklar ur röken,
varför järnverket nu är ett av de renaste i hela USA.
Dessutom har företaget satt upp en agrikulturell
forskningsavdelning, där man undersöker fluorens
inverkan på växter och kreatur (Engineering &
Mining Journal jan. 1958 s. 154). ER—s
Polyisopren redo för användning!
Ar 1956 blev det känt att man i USA framställt en
produkt med hög halt av cis-?,4-polyisopren, dvs.
syntetiskt naturgummi (Tekn. T. 1956 s. 116).
Alltsedan dess har det nya gummit provats framför allt
till däck för tunga lastbilar. Fastän proven alltjämt
pågår anses det nu klart att polyisopren kommer att
täcka den brist på naturgummi som väntas uppstå
i framtiden. Vidare tror man att USA kan göras
oberoende av import av naturgummi genom tillverkning
av polyisopren i stor skala.
De typer av syntetiskt gummi som kom under och
efter andra världskriget svarar nu för 63 °/o av
gummiförbrukningen, och det anses inte troligt att deras
andel kan ökas nämnvärt. Naturgummi eller dess
syntetiska ekvivalent är alltjämt utan konkurrens
för däck till tunga fordon. I Europa är
naturgummits andel av marknaden nu ca 75 %>. Ändras inte
detta förhållande till det syntetiska gummits fördel,
uppstår, enligt experterna, en allvarlig brist på
naturgummi inom 3—5 år (jfr Tekn. T. 1958 s. 712).
Tre amerikanska företag tillverkar nu polyisopren.
Ett av dem satte i gång en stor försöksanläggning
vid början av 1958 och skall snart börja bygga en
fabrik för 25 000—30 000 t/år polyisopren under
handelsnamnet Natsvn. Försöksanläggningen för
tillverkning av Coral har nyligen utvidgats och
Ameripol SN framställs alltjämt. Ett allvarligt
problem är emellertid det syntetiska naturgummits pris
som är för högt för dess användning i fredstid. Vid
brist på naturgummi kan dock förhållandena ändras.
Cis-/,4-polyisopren är en av de skräddarsydda
po-lymerer som framställs med katalysatorer av
Ziegler-typ (Tekn. T. 1957 s. 337). En sådan katalysator
används för Ameripol SN, men för Coral utnyttjas
litium; till Natsyn har båda katalysatortyperna pro-
TEKN I SK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
