Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 15 - STF mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Scherman berättade, att Vattenfall först använde,
helikoptern för rekognoscering av lämplig
sträckning för kraftledningar i områden, där fotografiskt
kartmaterial saknades och nämnde att man nu
undersökt förutsättningarna för att använda
helikopter vid avhjälpandet av fel på stamlinjerna.
Undersökningen har omfattat transport av materiel och
personer med och utan landning samt
utexperimenterandet av lämpligt emballage.
Sedan ett par år tillbaka användes helikoptern även
för rekognoscering vid förundersökningar för
kraftstationer samt för vattendomstolsinspektion. Det
tekniska utbytet är gott, vartill kommer tidsvinsten.
Däremot försvårar buller samtal i maskinen. Man
har haft goda erfarenheter av höjdbestämningar
genom barometermätning, varvid fordras kontakt
med markstation för uppgift om lufttryck vid
markytan. Ur säkerhetssynpunkt föreskriver
Vattenfallsstyrelsen, att man före flygning på lägsta höjd skall
inventera det aktuella området med avseende på
luftledningar och andra svårupptäckta hinder.
Billing nämnde, att Östermans nu förfogar över 16
Bell- och en Sikorsky-helikopter, varav halva
antalet sysselsättes utomlands. Sedan starten har man
flugit 38 000 h, varav 7 800 h under 1958. 200
ambulansflygningar utföres per år och postflygning
förekommer sedan 1947.
Diskussionen gällde frågan om utvecklingen skulle
gå mot renodlade arbets- och passagerarhelikoptrar
eller mot en universalmaskin eventuellt med
löstagbar kabin. Fraktkostnaden ansågs med de
kommande större typerna kunna pressas avsevärt.
Tisdagen den 10 mars hade Mekanik sammanträde
tillsammans med Värmeströmsgruppen varvid tre
föredragshållare behandlade värmeproblem inom
pappersindustrin.
Lars Jordansson nämnde, att cellulosaindustrin är
en av de största värmeförbrukarna i landet med
den totala värmeförbrukningen ca 15 • 1012 kcal/år
och kostnaden för ångan ca 10—12 % av
papperspriset. Två huvudtyper av torkmaskiner används,
Yanke-maskinen med stor cylinder, liknande
närmast en glanspress, och flercylindermaskinen, som
har större produktionsförmåga och som arbetar
med en filt som löper med papperet.
Torkningsförloppen är i båda fallen liknande och
mycket komplicerade men ganska outforskade. I
förloppet ingår värmeöverföring i samband med
fasändring och masstransport, vilket ytterligare
kompliceras genom närvaron av filt och
övergångsmotstånd.
Jan Linderoth behandlade filtens medverkan vid
torkningsförloppet. Yllefilt, ca 6 mm tjock, har
ungefär 70 °/o porositet och är vattenupptagande
liksom bomullsfilt, ca 3 mm tjock. Terylene- och
akrylfiltar, som börjat användas, har ungefär
samma porositet som ylle- och bomullsfiltarna men
ingen vattenupptagande förmåga. Filten, som
förhindrar papperets krympning och stabiliserar
torkningen, utgör ungefär en niondel av
pappersmaskinens kostnad. Filten torde knappast pressa ut
vatten men torde kunna suga upp vatten på de första
cylindrarna, enligt beräkningar 43 °/o för yllefilter
och 14—32 o/o för konstfiberfiltar. Genom att
ylle-och bomullsfiltar i motsats till konstfiberfiltar kan
kondensera avsevärda mängder ånga utan att
relativa fuktigheten i luften i filten stiger, så kan de i
början av torkmaskinen öka torkningskapaciteten. I
senare delar av maskinen spelar detta mindre roll
varför syntetiska filtar kan användas där.
Rune Gustavsson behandlade luftens betydelse vid
torkning av papper. Pappersmaskinen revolutione-
rade papperstillverkningen genom att göra den
kontinuerlig men skapade också ventilationsproblem.
Genom lämplig avskärmning av torkpartierna och
genom luftförvärmning kunde man dock minska
luftförbrukningen och öka luftens vattenupptagning.
Luftåtgången är ca 10 kg luft per kg vatten och
daggpunkten 50—55°C under torkkåpan. Numera är
maskinerna helt kapslade och försedda med
hiss-eller skjutbara sidor nedtill. Värmetransport och
diffusion är mycket beroende av påblåsningen.
Genom variation av denna tvärs pappersbanan kan
man dessutom få jämnare torkning i tvärled. Vid
ökad lufttemperatur måste värmeflödet genom
cylindern minskas, enär man annars riskerar att
papperet blåses från cylindern av ånga mellan papper
och cylinder. Effektbehovet är 1,5 hk/m2 påblåst yta.
Strålkonserver retade aptiten (?) på ca 75
medlemmar av SKR den 11 mars. Talare var L E Ericson,
docent vid KTH.
John Tandberg försökte strålkonservera
jordgubbar redan 1917, men de smakade föga
uppmuntrande. Nu har metoderna förädlats, man har att välja
mellan y-strålning, som har stor
genomträngnings-förmåga men som är svår att rikta och stänga av,
samt ^-strålning, som ej går på djupet men som kan
hanteras lättare, dock med dyrbar apparatur.
Bakteriesporer dödas av 108—5 • 10® rad, pastörisering
kräver 105—10® rad och strålsterilisering mera.
Strålningen kan i födoämnena ge upphov till fria
radikaler som smakar illa eller är giftiga.
Mikroorganismers strålstabilitet beror på temperatur, syre, pH
osv. Om vissa bakterier slås ihjäl, kan andra
utvecklas. Plastförpackningar ger illaluktande
produkter och plasten försprödas. Proteiner kan vid
strål-konservering ge svavelväte, och detta är ej i alla
fall lämpligt (jfr dock surströmming och
gammel-ost). Vid bestrålning av fett ökas peroxidhalten.
Vitaminer visar olika strålningskänslighet, och
dylika kan även bildas vid bestrålning.
Om strålkonserveringens hälsovådlighet berättade
föredragshållaren, att i USA mycket omfattande
försök pågått i flera år såväl på djur som människor.
Arton ton strålkonserverade födoämnen äts per
månad och försöken beräknas kosta ca 9 M$/år men
är ej avslutade. Mest har kancerfaran diskuterats.
Man anser emellertid att strålningen ej är av
kan-cerogen natur. Dock får man ej experimentera med
bestrålade persikor på människor. På nuvarande
stadium har man konstaterat att bestrålning tar
bort grobarheten hos t.ex. potatis och lök. Vitamin C
blir kvar till 28 "/o i potatis. Insekter och larver i
spannmål dödas utan att kvaliteten försämras,
liksom parasiter. Detta är en viktig faktor i USA, där
var sjätte individ lär bli infekterad av trikinhaltigt
kött. I Sverige är däremot trikiner så sällsynta att
deras pris lär vara 12 000 kr. stycket. Bacon får
smakförsämring av strålsterilisering. Nötkött luktar
"våt hund". Mjölk får strålsmak. Däremot är
kinesisk äggmassa mycket lämplig att strålsterilisera
liksom fisk, där strålpastörisering anses innebära en
revolution. Ekonomin är ej avskräckande, men
kylskåpen bevarar sin rangplats.
USA offrar 100 M$/år i 100 laboratorier för
forskning på detta område. Föredragshållaren såg för sin
del på metoden med en realistisk optimism.
Diskussionen kom att röra sig om hjälpvetenskaper, såsom
mikrobiologi, kombinerade metoder och
bildningsmekanismen för fria radikaler i ett strålfält.
Bengt Grundmark berättade vid SER:s
sammanträde den 13 mars om nyheter på
överspänningsskydd.
378 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
